BILD 1 Närsjukvårdsutredningen januari Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten. En rapport om hot, möjligheter och vägval inför år 2020 Utredningen har inte behandlats politiskt

BILD 2 Närsjukvårdsutredningen januari Uppdraget - landstingsstyrelsens direktiv ”Utredning om införande av närsjukvård inom Norrbottens läns landsting ska genomföras” Närsjukvård ska införas i en nära framtid – översynens uppdrag är att utforma lösningar som är hållbara i ett perspektiv till åtminstone år 2020 Fyra grundläggande problemområden. – Befolkningsutveckling – Personal- och kompetensförsörjning – Behovsutveckling – Ekonomi

BILD 3 Närsjukvårdsutredningen januari Uppdraget - landstingsstyrelsens direktiv Högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter ska tillgodoses, liksom behoven hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, stroke, diabetes eller demens Ofta förekommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand inom närsjukvården medan sådana sjukvårdsinsatser som är sällan förekommande kan komma att koncentreras ytterligare.

BILD 4 Närsjukvårdsutredningen januari Uppdraget - landstingsstyrelsens direktiv Det ska även fortsättningsvis finnas fem sjukhus i länet. Däremot kan innehållet inom och mellan sjukhusen komma att förändras. Verksamheten ska i allt högre grad utföras i öppen vård och med hjälp av distansöverbryggande teknik, t ex videokonferens i vård- och behandlingsarbetet.

BILD 5 Närsjukvårdsutredningen januari 2011 Uppdraget - landstingsstyrelsens direktiv Primärvården ska ges ett ökat ansvar för det samlade sjukvårdssystemet. Antalet patienter som hänvisas till den specialiserade vården ska minimeras

BILD 6 Närsjukvårdsutredningen januari 2011 Omfattande underlagsarbete och omvärldsanalys Kommundialogen våren 2010; 41 möten; vad tycker kommunerna, föreningar/organisationer och norrbottningarna? Tio öppna möten med experter och sakkunniga hösten 2010 Nationella och internationella trender och tendenser – 30-tal rapporter, bland annat framtidsbedömningar från Socialstyrelsen, SKL och Långtidsutredningar – Norrbottnisk sjukvård i jämförelse; nuläge och framtidsutsikter

BILD 7 Närsjukvårdsutredningen januari Svensk sjukvård i ett internationellt perspektiv Enligt Socialstyrelsen har Sverige, liksom många andra länder fått en specialiserad sjukvård av hög kvalitet. Internationella studier visar att svensk sjukvård står sig väl i jämförelser med andra länder – Hög kvalitet och god kostnadskontroll – Akilleshälen; väntetider och bristande tillgänglighet; lagstadgad vårdgaranti och kömiljard

BILD 8 Närsjukvårdsutredningen januari Gemensamma problem i alla länders sjukvårdssystem Bristande helhetssyn Splittrade vårdprocesser som inte utgår från patientens behov Otillfredsställande ojämlikhet i hälsa och vård Fortsatt starkt fokus på behandling istället för förebyggande insatser.

BILD 9 Närsjukvårdsutredningen januari Svensk sjukvårds utveckling under två decennier 1990-talets ekonomiska kris lade grunden för en snabb förnyelse av svensk sjukvård – Allt bättre behandlingsresultat – Allt fler – särskilt äldre – kan erbjudas effektiva och skonsamma behandlingar – Allt högre kostnader – intensivare utnyttjande av vårdens resurser, volymökningar

BILD 10 Närsjukvårdsutredningen januari Svensk sjukvårds utveckling under två decennier Den akuta vården respektive planerad vård hålls i ökad utsträckning åtskild. Sjukhusen har blivit mer specialiserade. Allt mer av vården tillhandahålls i öppen vård, både vid och utanför sjukhusen och i allt större utsträckning i patienternas hem. Såväl antalet akutsjukhus som vårdplatser har minskat. Fler sjukhus är specialinriktade på planerad vård. Akutsjukvården har koncentrerats. Samma utveckling i Norrbotten som i övriga Sverige

BILD 11 Närsjukvårdsutredningen januari ”Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård” (SKL 2009) ”Trots att förändringarna varit nödvändiga för att kunna nyttiggöra den medicinska utvecklingen har de i stor utsträckning beskrivits som nedskärningar och försämringar, med besvikenhet och oro som följd, både i befolkningen, bland patienterna och hos personalen. Om vården hade förmått att mer öppet redovisa de medicinska sammanhangen och effekterna i termer av bättre resultat och kvalitet, skulle befolkningens och patienternas trygghet ha ökat, liksom personalens stolthet.”

BILD 12 Närsjukvårdsutredningen januari Myten om ständiga besparingar

BILD 13 Närsjukvårdsutredningen januari Myten om ständiga besparingar Sedan Ädelreformen 1992 har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat med 32 procent i fasta priser. Framför allt har kostnaderna ökat från 1998 och framåt Norrbottens hälso- och sjukvårdskostnader per invånare (exklusive tandvård) + 33 procent (exkl läkemedel) + 16 procent (inkl läkemedel)

BILD 14 Närsjukvårdsutredningen januari Kostnadsutvecklingens drivkrafter Demografiska förändringar Medicinsk och teknisk utveckling Krav och förväntningar

BILD 15 Närsjukvårdsutredningen januari Räcker personalen till? Pensionsavgångar – Biomedicinska analytiker 67 % – Barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens 57 % – Sjuksköterskor 43 % – Vård- och omsorgspersonal40 % Fram till 2020 går 4 av 10 distriktsläkare i pension

BILD 16 Närsjukvårdsutredningen januari Nyckelfrågan – hur utvecklas vården av de mest sjuka äldre? En central fråga är hur vården av de mest sjuka äldre kommer att utvecklas. Åtgärder för att erbjuda ett tryggt omhändertagande och god omvårdnad i övrigt är nödvändiga för att minska inflödet till sjukhusens akutmottagningar och risken för onödiga inläggningar i sluten vård. Misslyckas detta är det högst sannolikt att behovet av vårdplatser ökar påtaligt från och med 2020 och framåt som en följd av den demografiska utvecklingen.

BILD 17 Närsjukvårdsutredningen januari Behov av vårdplatser som följd av allt fler äldre i Norrbotten 0-framskrivning baserat på konsultföretagets WSP befolkningsprognos % fler vårdplatser till % fler vårdplatser till 2030 Antalet 80+ i Norrbotten i förhållande till % till % till 2030

BILD 18 Närsjukvårdsutredningen januari Nya behov och krav… Vårdens hälsoorientering och levnadsvanor – 2 av 3 hjärtinfarkter skulle kunna förebyggas – 1 av 3 av de 12 vanligaste cancersjukdomarna skulle kunna förebyggas – Levnadsvanor står för cirka 20 % av sjukdomsbördan Bristande jämställdhet och jämlikhet i vården Psykisk ohälsa måst förbättras – särskilt för unga kvinnor

BILD 19 Närsjukvårdsutredningen januari Vad är närsjukvård? Patientens/brukarens behov ska vara i centrum Svaga patientgrupper med stora vårdbehov prioriteras Samverkan ska vara grunden i det lokala vårdsystemet med ett helhetsperspektiv Önskan att förbättra kvaliteten och höja säkerheten inom vården. Bättre hushållning genom en effektivare användning av de gemensamma resurserna. Skapa trygghet och tillit till vårdsystemet hos befolkningen

BILD 20 Närsjukvårdsutredningen januari Närsjukvård definierat Verksamhet som bedrivs av eller på uppdrag av Norrbottens läns landsting för att tillgodose eller förebygga sådana hälso- och sjukvårdsbehov som är – vanlig förekommande i befolkningen – ofta återkommande för individen – ekonomiskt rimligt och – kompetensmässigt möjligt att bedriva lokalt.

BILD 21 Närsjukvårdsutredningen januari Närsjukvård definierat I huvudsak verksamhet som bedrivs – Inom primärvården (vårdcentralerna) – Allmän internmedicin på länets samtliga sjukhus Exempel på vad som inte är närsjukvård – Allmänkirurgi, ortopedi, barnmedicin, förlossningsvård, specialiserad vård i övrigt, t ex vuxenpsykiatri, PCI

BILD 22 Närsjukvårdsutredningen januari Är hälso- och sjukvården i Norrbotten långsiktigt hållbar? Allt fler sjukdomar kan behandlas till en allt högre kostnad Specialiseringen inom sjukvården och nationella riktlinjer för patientsäkerhet och medicinsk kvalitet ställer inom vissa verksamheter krav på ett allt större patientunderlag. Stora pensionsavgångar gör att personal- och kompetensförsörjningen blir än mer gränssättande Intäktsutvecklingen, gapet mellan landstingets intäkter respektive kostnader för att på ett rimligt sätt tillgodose norrbottningarnas behov av hälso- och sjukvård växer successivt

BILD 23 Närsjukvårdsutredningen januari Slutsatsen Hälso- och sjukvården i Norrbotten bedöms av utredningen - med sin nuvarande utformning - inte långsiktigt hållbar vare sig vad gäller ambitionen att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med växande och mer sammansatta vårdbehov (multisjuka äldre) eller sannolikheten att landstingets intäkter ska stiga i takt med kostnadsökningarna eller möjligheterna att klara kompetensförsörjningen till en verksamhet som dels ska upprätthålla nuvarande organisation, dels möta framtidens krav på specialisering och medicinsk kvalitet.

BILD 24 Närsjukvårdsutredningen januari Tänkbar utveckling? Vardagsrationaliseringar räcker inte för att bromsa utvecklingen Strukturella eller åtgärder i övrigt som påtagligt sänker sjukvårdens kostnader möter motstånd Successiva skattehöjningar att vänta?

BILD 25 Närsjukvårdsutredningen januari Förr eller senare krävs mer ingripande åtgärder Tänkbara utlösande faktorer plötslig försämring av landstingets ekonomi eller akuta bemanningsproblem som tvingar fram en snabb nedläggning av hela verksamheter (till exempel vissa vårdcentraler, klinker eller något sjukhus) eller belastningen på sjukhusens akutmottagningar och vårdplatser blir uppenbart orimlig som en följd av bristande omhändertagande av multisjuka äldre inom primärvård och kommunal vård.

BILD 26 Närsjukvårdsutredningen januari Alternativt utvecklingsscenario bör analyseras Utredningens förslag; gör snarast en risk- och konsekvensanalys av ett alternativt utvecklingsscenario – Patient- och behovsperspektivet inklusive medicinsk kvalitet och patientsäkerhet – Ekonomi; långsiktiga konsekvenser samt omställningskostnader – Kompetens- och personalförsörjning – Distansöverbryggande lösningar som stöd för närsjukvårdens utveckling – Flexibelt personalutnyttjande

BILD 27 Närsjukvårdsutredningen januari Alternativt utvecklingsscenario Hypotes – inte ett färdigt förslag Så här ser vården i stora drag ut år 2020 enligt scenariot Patienter och resurser - inklusive läkartjänster – har omfördelats från sjukhusvård till primärvård (vårdcentraler) Det finns fortfarande fem sjukhus i Norrbotten Sjukhusen i Kalix, Kiruna och Piteå är närsjukhus med vårdplatser för akut och planerad vård för patienter som i första hand kan behandlas av specialister i allmänmedicin

BILD 28 Närsjukvårdsutredningen januari Alternativt utvecklingsscenario Hypotes – inte ett färdigt förslag Även sjukhusen i Gällivare och Sunderbyn har funktionen som närsjukhus – Primärvården har tillgång till egna vårdplatser eller kan lägga in patienter direkt utan att de behöver gå via akutmottagningen Sjukvård som ställer krav på mer specialiserade resurser bedrivs vid sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare.

BILD 29 Närsjukvårdsutredningen januari 2011 Antaganden som skulle göra utvecklingsscenariot överflödigt Fortsatt tillväxt i svensk ekonomi ger goda tider, ingen ny finanskris Inflyttning istället för utflyttningar ökade skatteintäkter och löser personalförsörjningen Översynen av utjämningssystemet ger inga större förändringar Kostnadsgapet matchas genom ständig effektivisering inom divisionerna som inte möter några större invändningar från medborgare och patienter Det löser sig utan skattehöjningar eller smärtsamma politiska vägval/beslut

BILD 30 Närsjukvårdsutredningen januari 2011 Den politiska processen Utbildningsdagar Landstingsstyrelsen 25/1, Landstingsfullmäktige 25/2 Beslut om riktlinjer för fortsatt utredning; våren 2011 Kommundialog februari/mars Kommunledningarna, Öppna möten för allmänheten Remiss av rapport Fullmäktige november 2011 – Vägval närsjukvård 30