Nya perspektiv- Befolkningen och deras behov Märit Melbi & Anne Bylund Sveriges Kommuner och Landsting Nätverken Hälsa och Demokrati – för förtroendevalda samt Uppdrag Hälsa – för tjänstemän

Nya Perspektiv Ett utvecklingsarbete med syfte att stärka kommun-och landstingspolitikers roll som befolkningsföreträdare genom ökade kunskaper om medborgarnas hälsa, behov och efterfrågan av vård och omsorg Bidrar till ökad kvalitet på besluts-process och underlag

Bakgrund Styrning av vård och omsorg allt mer komplex Resursfördelning svårare Medborgarna är informerade och ställer krav Organisationer är ”stuprör” Högt förtroende för professionen men lågt förtroende för politiken Teknisk och medicinsk utveckling förändrar behovsbilden

Utgångspunkter En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård samt vård och omsorg, med god kvalitet, och utifrån befolkningens behov. Två roller som befolkningsföreträdare: Finansiera, planera, prioritera hälso- och sjukvårds/vård- och omsorgsinsatser. Ägare av en stor produktionsapparat.

Fakta, värderingar och känsla Politik är inte vetenskap utan handlar mer om en mix av fakta och värderingar samt fingertoppskänsla! Fakta: kunskap om befolkningens hälsa, sjukdomars utbredning och förekomst, folkhälsa, befolkningens synpunkter, befolkningens självupplevda hälsa, vårdnyttjande, befolkningsutveckling, medicinsk utveckling, läkemedel, medicinteknik, fastställda prioriteringar osv. = projektets avgränsning! Värderingar: den partipolitiska grunden, egna värderingar och erfarenheter m m. Fingertoppskänsla: Samtal med medborgare, patienter, närstående, verksamhet.

Socialtjänstlagen ”skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet” (1 kap 1§) Kommunen ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att de som visas i kommunen får den hjälp de behöver (2 kap 1-2 §§). ”Därvid avses inte att förändra det ansvar som författningsenligt åvilar huvudmän för andra vårdområden”

Hälso- och sjukvårdslagen ”en god hälsa och en vård på lika villkor för befolkningen” Den som har det största behovet av hälso- och sjukvården ska ges företräde till vården” (§2). ”Landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt från befolkningens behov av sådan vård. Planeringen ska avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare” §7).

Prioriteringsordningen Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande.

Prioriteringsgrupp 2: Prioriteringsgrupp 3: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

Behov – ett elastiskt uttryck Behov av hälso- och sjukvård/vård och omsorg med utgångspunkt från professionens bedömning och prioriteringsordningen. Patienters/brukares och befolkningens efterfrågan. Vårdens och omsorgens utbud. Befolkningens synpunkter. Det finns inbyggda konflikter i begreppen och det finns starka intressen som vill påverka.

Förslaget - formalia LS/KS ”äger projektet” Deltagande organisationer: Samtliga kommuner och Landstinget i Värmland Planeringsgrupp med representant från landsting, kommuner, SKL, Nätverken, Region Värmland Deltagare: LS, KS, Nämnder, Förtroendevalda samt tjänstemän i ledande befattning Form: Lokala seminarier, lunch till lunch alternativt enstaka dagar

Förslaget - ekonomi Ekonomi: Nätverket medfinansierar lokal projektledares omkostnader, SKL bekostar dokumentation, SKL/Nätverket bekostar externa föreläsare. Deltagarna bekostar lokala föreläsare, eget arbete, lokaler, resor, logi

Förslaget - innehåll Behovsbegrep-pet och befolk-ningsföreträdar-rollen. Nationella prioriteringar, lagstiftning Demografi. Livsstil Befolkningens självupplevda hälsa Hälsa-och sjuk-domsutveckling Befolkningens syn på vård och omsorg Konsumtion Medicinska och tekniska land-vinningar Systematiskt förbättrings-arbete Den fortsatta kunskapsupp-byggnaden Uppföljning och utvärdering Hur använder vi data Arenor för dialog Den egna planerings-processen

Förslaget - resultat Resultat: Ökad kunskap om den gemen-samma befolkningen och på uppdraget, dock ej på lösningarna. Utrymme för profilering finns kvar. Ökad samverkan. Spridning av resultat: Seminarium. Erfarenhetsutbyte. Skrift. Utvärdering: Enkät med fördjupning och tillfälle för reflektion

Ökad kvalitet på budgetprocessen

Mycket behöver vävas ihop med mera Medicinsk utveckling läkemedel, teknik Befolkningens självupplevda hälsa Fastställda prioriteringarNationella riktlinjer Befolkn utveckling -ålder, - flöde Vårdnyttjande Befolkningens synpunkter Fakta som är analyserat, hänger ihop och är paketerat för god tillgänglighet! Behovet Befolkningens hälsa, sjukdomars utbredning och förekomst, folkhälsa Uppdrag Mål, prioriteringar ramar Uppföljning Hur vården/ omsorgen mot-svarar behoven, effekter,resultat, ekonomi Dialog Dialog med uppdragstagare kring: - omvärld - förbättring/förändring - patienten/brukaren i fokus - prioriteringar - effekter av det som görs Tillgänglig Säker Evidensbaserad Kvalitativt likvärdig Effektiv Detaljera och genomföra!