Ett led i regeringens psykiatrisatsning Kurprojektet – kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning Ett led i regeringens psykiatrisatsning Nationell psykiatrisamordning konstaterar i slutbetänkandet Ambition och ansvar (SOU 2006:100) att det finns en betydande okunskap om rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Enligt betänkandet uppvisar många statliga och landstingskommunala verksamheter bristfällig kunskap om målgruppen, om effektiviteten och syftet med den egna verksamhetens aktiviteter. En av flera orsaker till att rehabiliteringsinsatserna är bristfälliga, är troligen att olika professioner och organisationer använder olika kunskapsbaser och begrepp för att beskriva målgruppen och de aktiviteter som görs. En annan orsak kan vara att organisationer har delvis olika syn på rehabilitering i fråga om metod, ramar och förutsättningar, vilket försvårar ett samarbete. I slutbetänkandet7 från Nationell psykiatrisamordning konstaterade man att personer med psykisk funktionsnedsättning fortfarande hade en svag förankring på arbetsmarknaden, och att många helt saknade sysselsättning. Situationen riskerade att underminera möjligheterna för människor med psykisk funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället och så långt som möjligt leva som andra. När det gällde den arbetsinriktade rehabiliteringen identifierades fyra huvudsakliga problem: • Rehabiliteringsperspektivet och arbetslinjen har kommit att stå i bakgrunden till förmån för vård- och omsorgsperspektivet. • Samhällets insatser för att bistå personer med psykisk funktionsnedsättning med rehabilitering till arbete är bristfälliga och splittrade. • Vissa regler inom socialförsäkringen tenderar att låsa in personer med psykisk funktionsnedsättning i bidragssystemen, då regelverken är dåligt anpassade för psykiska sjukdomars förlopp och långsiktiga rehabiliteringsprocess. • Arbetsmarknaden är inte tillgänglig för personer med psykisk funktionsnedsättning. Hur ser regeringens satsning ut? stimulera gemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning (Kurprojektet). SOFINT

Definition Psykiskt funktionshinder Svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden Funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. SOFINT

Uppdraget Uppdrag till Försäkringskassan i samverkan med: Arbetsförmedlingen Sveriges kommuner och landsting (SKL) Socialstyrelsen Slutrapport 1 juni 2013 SOFINT

13 beviljade ansökningar t.o.m. augusti 2011 Sollefteå Bollnäs Fagersta Örebro Karlskoga Karlstad Västervik Göteborg, Centrum Kalmar Varberg Karlskrona Halmstad Helsingborg

Syfte Gemensam kunskapssatsning för personal på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin. SOFINT

Mål Kunskapssatsningen ska leda till: Att kunskapen om rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning ökar Ökad samverkan och samsyn gällande metoder och förhållningssätt Ökade kunskaper om varandras kunskapsbaser och begrepp Långsiktigt arbete Ökad förståelse för hur det är att leva med en psykisk funktionsnedsättning. Målbilden är att Försäkringskassan bidrar aktivt till att minska utanförskapet för personer med funktionsnedsättning och det innebär bland annat att bejaka de skilda förutsättningarna och behoven hos olika kunder. Det ställs därför stora krav på förmågan att sätta sig in i den enskildes eller familjens livssituation. Professionen ligger i att veta för vem, när och hur åtagandena för den enskilda individen, eller familjen ska se ut och vilka insatser som är önskvärda vid ett givet tillfälle. Det kommer också att ställa krav på förmågan att etablera samarbete med andra myndigheter och partner för att åstadkomma bra resultat. SOFINT

Samordningsförbunden Återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Ett centralt perspektiv är de lokala behoven. Involveras i arbetet – samordna, extra medel. SOFINT

Den här skriften vänder sig till personal som hos olika huvudmän arbetar med arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning samt ansvariga beslutsfattare för denna verksamhet. Skriften kan användas i arbetet med att utveckla och förbättra samarbetet kring målgruppen. Den är främst användbar för personal och ansvariga som avser att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering för målgruppen, det vill säga anställda hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,kommunen och inom den psykiatriska hälso och sjukvården.

IPS – Individual Placement and Support Evidensbaserad Riktas till personer med psykisk funktionsnedsättning Arbetscoach följer från psykiatrin till arbetsplatsen Utgår från personens egen vilja att arbeta Psykiatrin, vänner, familj och myndigheter involveras i arbetsplanen Vanligt arbete är målet Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få, och behålla, ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En typ av sådan insats är Individual Placement and Support (IPS) som är specifikt utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. Målgrupp SE riktar sig generellt till personer med funktionshinder. Insatser enligt IPS-modellen riktar sig specifikt till personer med psykiska funktionshinder. Inga förkunskaper eller specifika krav på arbetsförmåga krävs för att man ska bli aktuell, alla med funktionshinder som vill ha ett arbete kan inkluderas. Insatsen behöver inte föregås av arbetsträningsprogram eller arbeten i skyddade former. SOFINT

Karlskoga Gemensam uppstart/chefsdag tillsammans med PRIO-projektet Handläggarseminarie 1 feb 2012 - Samverkan, samsyn och samarbete - Broschyren Samordna rehabiliteringen Handläggarseminarie 2 april 2012 - Bemötandefrågor - Attitydambassadörer Uppföljningsseminarium för chefer okt 2012 - Lösningsfokuserade diskussioner kring det som framkommit under de första seminarierna. Konkreta planer för hur man arbetar vidare inom resp organisation. SOFINT

Uppföljning Webbaserad enkät Samtliga deltagare Efter avslut och efter sex månader Upplevd nytta av genomförd kunskapssatsning den egna kunskapen samverkan mellan organisationerna Uppföljningsrapport Projektledningen sköter den här delen av uppföljningsarbetet. SOFINT

Utvecklingsplan Säkerställa fortsatt kunskapsförsörjning och samverkan Gemensam utvecklingsplan Sex veckor efter avslut Hur ska kunskapssatsningen tas till vara på lång sikt? SOFINT