Är skolan en oas, ett slagfält eller en teater? finns det i skolan oaser, slagfält och teatrar?

Skolan som mikropolitisk organisation - en studie i det som skolan är

Vad är mikropolitik i skolan? ........ en metafor med vissa fördelar och vissa nackdelar EGEN DEFINITION: I strävanden att ta hand om de gemensamma skolinterna angelägenheterna och bibehålla skolans funktionsduglighet uppstår konflikter och interna kamper mellan subkulturer, olika grupper och intressenter om makt, status samt olika typer av symboler och resurser Det mikropolitiska perspektivet förutsätter en strävan efter att förstå skolans särdrag nerifrån/inifrån, utgående från kärnprocessen och aktörernas (lärarnas-rektorernas) vardagsverklighet samt deras förståelse av denna vardagsverklighet Ej det enda perspektivet – bör kompletteras !!!

Mikropolitik i skolan ... en fortlöpande kamp på tre arenor Starka subkulturer (partier med olika ideologier) Avdelningar, lärargenerationer, lärare med olika synsätt på kunskap och/eller undervisning, lärare med olika synsätt på ämnet Förhållandet mellan ledningen och lärarkåren I samband med utvecklingsarbete, omorganisering och nedskärningar av Resurser politiseras vävelverkan Mång- fald av mål Olika intressen och ideologier KONFLIKT Kontroll Makt Inflytande KAMP OM

Tre arenor i en skolorganisation Interaktions arena Privat arena Offentlig arena administration, organisering, koordinering och ledning av skolans arbete undervisningsarbete undervisning, mötet mellan en lärare och en grupp studerande mötet mellan det privata och offentliga I formella och informella sammanhang Arena = En större plats iordningställd för tävling eller skådespel (Svensk ordbok 1990) Sandy place, area sanded for combat (Websters Encyklopedia 1989)

Mikropolitiska metaforer ”Man kan jämföra de här (avdelningarna) med tre olika samhällsformer ALLTSÅ? Skolan, att hälsovårdsav- delning, där har de demokrati, på bioanalytik har vi diktatur och på radiografi råder det anarki.“ ”Alla frågor av betydelse i dag så fattas av ett högsta Sovjet, en olympisk kommitté, en maffia, kalla det vad som helst.“

Finns det en eller flera skolor? Hur beskriver lärarna sina skolor? Finns det en eller flera skolor? Finns det en eller flera perspektiv? Finns det en eller flera sanningar?

Slagfältsperspektivet Min skola är som …. Oasperspektivet Slagfältsperspektivet ett råttbo, ett kaos, en jordbävning, en cirkus, flaggskeppet i stridsflotta, dagis för vuxna, en lekstuga stenig skärgård, en evig storm, ett tupphus en dröm, en oas en torgsamling, segelbåt med fyllda segel, ett stort trivsamt väntrum, ett hem en porlande vårbäck, en regnbåge, en andra familj

Slagfältsperspektivet Lärarkåren är som …. Oasperspektivet Slagfältsperspektivet en flock nyfikna fågelungar, goda vänner, en bukett förmågor, en bikupa, en familj, solsken, trygg och pålitlig gammal bil, en fruktsallad, vilda änglar på en blomsteräng En gnällig familj, tjatterapor, pusselbitar som inte passar ihop, en samling bångstyriga kalvar, en hop små ungar i sandlådan, en samling självupptagna lågstadiebarn

Slagfältsperspektivet Lärarkårsmöten är som … Oasperspektivet Slagfältsperspektivet familjemöten, släktträffar man trivs med, att träffa vänner surr i kupan, böljande hav, en ledstjärna för arbetet, fester, ett andningshål ett stormigt hav, att gå/ro i tjära, tjock lera en sandlåda med lekande envisa barn, kaos, slagsfält, ett oregerligt barn, vått brinner Men även som ….symöten, tråkiga diskussionstillfällen, en sömnig söndageftermiddag, att man hört allt förr, en dötrist film man sett förut, sju svåra år

Slagfältsperspektivet Rektorn är som …. Oasperspektivet Slagfältsperspektivet en klippa, en matematisk pelare, en björn, en kollega, högsommarvärme, en lugn oas, st bernhandshund, kompis, enare en icke närvarande diktator, någon som petar i getingboet, en brukspatron, fångvakt men även som … utflugen, okänd figur, en från- varande pappa, luft, tomma intet, Jag och Gud (träffas väldigt sällan), en blindtarm

Hur ser skolan och dess vardag ut? Hur organiseras skolans inre arbete

Skolan på natten Att notera

Innan arbetsdagen har inletts Skolan på morgonen Innan arbetsdagen har inletts

Då det första arbetspasset på Skolan på morgonen Då det första arbetspasset på 45 minuter har inletts Att notera

Skolan på morgonen Första rasten Att notera

Då det andra arbetspasset på Skolan på morgonen Då det andra arbetspasset på 45 minuter har inletts

Skolan på förmiddagen Första kaffepausen

Då det tredje arbetspasset på Skolan på förmiddagen Då det tredje arbetspasset på 45 minuter har inletts

Skolan på förmiddagen Andra rasten Att notera

Då det fjärde arbetspasset på Skolan på förmiddagen Då det fjärde arbetspasset på 45 minuter har inletts ? Att notera

… och så fortsätter det dag in och dag ut

Hur är arbetet i skolan organiserad? Skolans organisationsstruktur är hierarkiskt uppbyggd, baserar sig på en funktionell arbetsfördelning. Den definieras genom ett strikt och formaliserat regelsystem som till sina huvudsakliga delar finns dokumenterat i lagar, förordningar och instruktioner av olika slag. Genom detta regelsystem styrs och regleras skolans inre verk-samhet. Det formella regelsystemet är omfattande – inbegriper: rekrytering av personal, fördelning och användning av ekonomiska resurser, former och befogenheter för beslutsfattande, arbetstider, -ordning, och -mängd, periodisering, tim- och kursplaner, schema- läggning, lektionslängd, indelning av elever i årskurser, gruppering av elever, gruppstorlekar samt undervisningsmaterial, utvärdering och betyg

Hur är arbetet i skolan organiserad? ”Den schemalagda tiden är som regel bunden till skolan. Den är en intensiv, tidsmässigt starkt strukturerad undervisningsperiod och består av en rad korta, fristående och isolerade lektioner med mer eller mindre frekventa byten mellan såväl elevgrupper som ämnen och lokaler. Arbetsdagen kan bestå av upp till 7 sådana fristående, okoordinerade lektioner på 40-45 minuter och med 5-10 minuters undervisningsfria intervaller.” (Cardell 1976, i Berg 1985, 63)  Läraren träffar dagligen mängder med människor, men kontakterna med kollegerna är flyktiga !!

Skolans inre arbete kännetecknas bl.a. av:   Ensamt arbete En hemtrevlig atmosfär, samexistens och respekt för de andra  Avsaknad av hierarkier och organisatoriska nivåer Lösa kopplingar Informationsöverflöd/-vacum Organiserad anarki (beslutsfattande) – krav på demokrati Ständig brådska Tudelad och motsägelsefull expertis Paradoxal syn på ledarskap

Slagfältet (teatern) Ledarskapet Oasen Tre aspekter på skolans inre arbete Slagfältet (teatern) Ledarskapet Oasen

Metaforer om lärarkårsmöten “ ...uppfattningen att dom kommer dit bara för att göra en sånhär show där och sen när det är avhandlat så är det ungefär så där att då återgår det till det som har varit.“   “ Det är nog på något sätt en parodi på det, jag har aldrig förstått, för att ibland så besluter vi om någonting, men nästa gång vet vi inte vad vi har beslutit, vi vet kanske inte om vi fick besluta, i det avseende är vi nog som en skock höns [ ] jag tycker att våra lärarkårsmöten är parodier.“ “Jag tycker att största delen är rena tvättlappar, de har inte ryggrad, de står inte för en sak, nu kan vi sitta där (på lärar- kårsmöten) och snacka men om vi nån gång skulle ena oss.“

som blir en principiell L ä r a r k å r s m ö t e n Tid E n g a e m Rutinärenden - likgiltighet Uppvärmning - delad engagemang Häftig debatt och diskussion En obetydlig detalj som blir en principiell fråga Alla engageras, säger sitt om det som upplevs aktuellt Man kommer in på de svåra frågorna Glömska Urladdning genom humor

Beslutsfattande på lärarkårsmöten Soptunnemodell för beslutsfattande   Exempel………… Det har uppdagats ett problem (skulle kräva att man skapar ett heltäckande system för uppföljning av studerandes prestationer). Frågan tas upp på lärarkårsmötet, den diskuteras ivrigt. Man för fram olika erfarenheter, exempel – olika idéer till lösningar presen- teras. Till slut framlägger man ett förslag om ett nytt system, alla understöder dock inte förslaget. Det blir dock ett majoritetsbeslut. -> Efteråt – ingenting händer. -> Livet fortsätter som förut tills frågan dyker upp igen. -> Då blir det en liknande diskussion och ett nytt beslut. Beslutet och alla de goda förslagen hamnar i soptunnan !!

Metaforer om lärarrummet “ .. så länge som man kan sitta i lunchrummet och prata med alla lärare, redan det är ju en åskledare, kan prata om allt möjligt.“   “kafferummet, det är ju det som är oasen [ ] att man pratar ditt och datt, förstås anknytning nog till vart annat, allvarligt och mindre allvarligt ochså spårar man ur lite.”

Två funktioner för samvaron i lärarrummet Avkoppling från undervisningsarbetet Endast en lös koppling till meningsfullheten i undervisnings- arbetet   Samvaro som är fylld av arbetsgemenskap man diskuterar ständigt undervisning, utbyter erfarenheter, planerar och utvecklar gemensamma aktiviteter Orsaken till att arbetet fortsätter i lärarrummet är att man i skolan saknar formella fora för utvecklingsarbete Organisatorisk brist!!

Lärarrummets dolda interaktionslogik I lärarrummet pratar man om - eleverna (uppträdande i klassrummet och inlärningssvårigheter) - dagligen återkommande rutiner och ärenden   I lärarrummet pratar eller skojar man inte om - människorelationsproblem - kollegers problem i arbete - religion eller politik - ansträngningar som inte lett till önskat utfall (misstag!) - orättvisor - sådant som hotar lärarens professionella status Tomt snack och humor har en terapeutisk funktion

Humor och skratt i lärarrummet lärarrummets avskildhet respekteras av elever och ledning Flera olika funktioner   @ hantera diskrepansen mellan de abstrakta, övergripande målen och den karga, krävande verkligheten i klassrummet @ hantera och kamouflera frustration @ neutralisera problem som har med elevers agerande eller den byråkratiska organisationen att göra @ koppla det ensamma arbetet i klassrummet till en gemenskap -> solidaritetsskapande och gemenskapsfrämjande @ införa nya lärare i skolans kultur

Tre ledarskapsroller Kontorsrektorn Korridorsrektorn Rektorn utanför

Dags att tömma skolan och gå hem !!