En verksamhet som drivs gemensamt av social tjänsten och psykiatrin i Skellefteå. Startade som projekt september 1995 Permanentades januari 1999 Består.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

A survey with a focus on periodontology.
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
© Berth Danermark Syfte Att belysa situationen i arbetslivet för personer med hörselnedsättning Att diskutera vad samtal är Att ge förslag.
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
NEUROPSYKIATRISK COACH
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Erfarenhetsutbyte - dag 1 Hur vanlig är kombinationen, missbruk av cannabis/ecstacy bland era klienter? Upplever ni att dessa klienter är annorlunda/har.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Vad kan du göra för att underlätta för patienter/brukare/…….. så att de kan få ett avlönat arbete. De flesta svaren handlade om vad som erbjuds i era respektive.
Case management och case managers
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Länsgemensam ledning i samverkan
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Bergmansgatans stödteam Bakgrund – Historik Inventering Planerat samarbete med sjukvården.
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
NSPHiG Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg.
Michael Karlsson leg psykolog
10 års erfarenhet i Sverige Långtidsbehandling för Svårt psykiskt störda missbrukare i Jönköpings kommun Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare.
Elevsociala team.
Parallella stödgrupper för barn och föräldrar
EN FRAMTRÄDANDE ROLL Förstudieprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden Projektägare: Music Factory Projektperiod: JANUARI 2014 – JULI 2014.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
FRIDA HÖGSBY KOMMUNS PROJEKT VÅLD I NÄRA RELATIONER
Hannah Jakobsson, leg. psykolog;
Om utvärdering 9 februari 2011 Per Sandén Regionförbundet Örebro.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Parkinsons sjukdom Kuratorns funktion
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Hej. Allt är inte så lätt som det låter Även om man är vuxen och har förstått, är det inte säkert att man gör som man blir tillsagd.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Samverkan – främjande och hindrande faktorer
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
1. 2 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner.
Projekt ”samsjuklighet” Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Resultat av fokusgrupper Vad är en bra hjälp för dig i din situation?
”Rätt person till rätt insats”. Arbetslivscenter – kartläggning och förmågebedömning Fokus hos Arbetslivscenter (ALC) handlar om att betrakta, förstå.
1 Psykiater i Primärvården RosMarie Nilsson, förvaltningschef Elizabeth Aller, specialist allmän psykiatri Primärvården Blekinge SKL Psykiatri i Primärvård.
Möjlighet till Egen Kraft!
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Något att tänka på när man söker pengar
Succé för Gislehälsans café för äldre
10 medverkande kommuner deltagare
Coaching.
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Vuxenstöd - missbruk och våld i nära relationer
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
ANHÖRIGSTÖD.
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Kvalitetsberättelse 2017.
Samordnare samsjuklighet
Gottsunda hembesöksprojekt
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Presentationens avskrift:

En verksamhet som drivs gemensamt av social tjänsten och psykiatrin i Skellefteå. Startade som projekt september 1995 Permanentades januari 1999 Består av en sjuksköterska och en mentalskötare från psykiatrin samt två socionomer från socialtjänsten Målsättning: 1)Förbättra livskvalitén för psykiskt störda missbrukare och att hjälpa dem till ett drogfritt liv. 2)Förbättra samverkan mellan psykiatri och socialtjänst.

Psykisk ohälsa Missbruk

Paranoid psykos Musiker Bror,Son, pojkvän Gränslös, brister i ADL Social (väl uppfostrad) Behov av trygghet Renlig Mån om sitt yttre Idrotts- intreserad Missbrukare Mikael 31, Psykossjuk, Traslig uppväxt,Tvågsbehandlad X flera, ensam, uteblir från kontakt samt avviker från behandling.

Samverkansschema

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN   Stöd från respektive organisation   Tydligt uppdrag -målgrupp -målsättning   Klientorienterad - vad kan vi bidraga med.

ENGAGEMANGSFAS Relations skapande Relations skapande Basbehovs översyn Basbehovs översyn Lära känna Lära känna Kontakt garanti Kontakt garanti Kris beredskap Kris beredskap flexibel flexibel

Motivations fas Våga pröva Våga pröva Äga problemet Äga problemet Hur ? Hur ? När ? När ? Var ? Var ? Hur vill du ha det ? Hur vill du ha det ? Vilka drömmar har du ? Vilka drömmar har du ?

Motivations kvadrater Drogpåverkad Fördelar Drogfri Fördelar Drogpåverkad nackdelarDrogfri nackdelar

Behandlingfas Aktiva försök till förändring Aktiva försök till förändring Kontinuerlig medicinering Kontinuerlig medicinering Regelbundna samtal Regelbundna samtal Söka vägar att kompensera förluster Söka vägar att kompensera förluster

Återfallsförebyggande fas Fungerande vardag Fungerande vardag Medveten om risk faktorer Medveten om risk faktorer Drogfri Drogfri Medveten om stöd behov Medveten om stöd behov Varningsingnaler Varningsingnaler Uppmärksam på riskbeteende Uppmärksam på riskbeteende

Teamets Vardag

  Trygghet   Handledning   Uppmuntran   Humor   Flexibel organisation   Verksamhetsmedel   Möjlighet att anpassa arbetet efter den aktuella situationen.   Förankring i grundorganisati onen   Förtroende   Fortbildning   Inspiration   Olika kompetenser   Stabilitet

ERFARENHETER AV SAMVERKAN   Ökad förståelse för olika syn- och angreppssätt   Gemensamt synsätt inom teamet   Kulturskillnader/språkskillnader går att överbrygga   Klienternas/patienternas behov har bättre kunnat tillgodoses   Målgruppen har blivit synligjord   Klient/patienterna har fått förbättrad livssituation, minskat behov av slutenvård och visar stor patienttillfredsställelse.   Multiproblematik kräver multikompetens   Kompetensöverföring   DD-kompetensgrupp