Effekter av EU-deltagande i ramprogrammen Gunnel Dreborg

EU-deltagande – nationella effekter Forskare och medlemsländer har identifierat behov av att utveckla metoder för att: bättre förstå mervärdet av EU-forskningen på nivån ovanför deltagaren (även över flera ramprogram) snarare se på portföljer av insatser än enstaka projekt. identifiera vilka effekter FoU-samverkan får på kapacitet och förmåga i olika organisationer. Komplettera kvantitativa data med kvalitativa.

Regeringsuppdrag till: VINNOVA Vetenskapsrådet Energimyndigheten FAS Formas

Myndigheterna ska ”genomföra en effektutvärdering av tidigare relevanta ramprogram för forskning och teknisk utveckling inom EU.” Komplext och svårt uppdrag! Krävs ambitiöst utvecklingsarbete!

Upplägg enligt två linjer UniversitetSektor Samlade effekter i Sverige Effekter på fyra sektorer Effekter på fem högskolor

Frågor som studien ska besvara Har ramprogrammen påverkat de teknologiska utvecklingslinjerna eller de teknologiska utvecklingsmönstrena i de industriella sektorerna (om, i så fall hur?) Har ramprogrammen påverkat universitetens forskningsagendor (om, i så fall hur?)

Angreppssätt Vi letar efter ”svaga signaler blandat med mycket buller” (eftersom EU-programmen bidrar med en relativt liten finansieringsandel) Därför kommer fokus att ligga på fallstudier snarare än på att försöka finna omfattande statistiska samband.

Studiens omfattning Ramprogram 3 – 7 5 universitet med olika forskningsagenda och nivå på EU-deltagandet (CTH, GU, LU, KI, Växjö Universitet) 4 industriella sektorer - IKT, Livsvetenskaper, Energi och Fordon

Analys av deltagandet Vi ska identifiera deltagandet över tiden på aggregerad nivå så att institutionella deltagarmönster går att identifiera: Kort- och långsiktigt deltagande Nyckelkonstellationer och nätverk  Teknologiska utvecklingsmönster i näringslivet  Forskningsagenda på Universitet och högskolor  Länkar mellan teknologiska utvecklingsmönster i näringslivet och universitetens forskningsstrategier

Teknologiska utvecklingsmönster i näringslivet I (IV) Genom intervjuer och litteratur kommer vi att visa på huvudsakliga teknologiska förändringar och deras betydelse för varje sektor. Detta kommer att jämföras med ramprogrammens arbetsplaner och diskuteras med experter inom företag så att vi får fram en karta över hur ramprogrammen relaterar till de huvudsakliga teknologiska förändringarna.

Teknologiska utvecklingsmönster i näringslivet II (IV) Vi kommer att identifiera sammanhängande områden över ramprogrammen och deras underliggande program och domäner. Mappa det svenska deltagandet mot domänerna. Analysera om det finns en relation mellan de teknologiska frågorna som adresseras i dessa domäner och svensk industrins förmåga att lyckas med produktutveckling och marknader där dessa teknologier är viktiga. Identifiera några komponenter i en lyckad produkt på projekt- eller företagsnivå.

Teknologiska utvecklingsmönster i näringslivet III (IV) På sektorsnivå kommer vi att konsultera några industriexperter för var och en av de fyra sektorerna som vägledning för hur mönstren från deltagandet relaterar till svenska företags gemensamma och individuella konkurrenskraft. Deras position kommer att beskrivas mer detaljerat på basis av sekundära källor men vara beroende av experter för att etablera kausalitet. Bekräftelse på expertbedömningarna kommer att sökas från forskningsledningen i företag som varit aktiva i ramprogrammen under lång tid. Dessa kommer att tolka data och sätta dem i relation till andra aktiviteter i företaget när det gäller internationell FoU och externt FoU-samarbete.

Teknologiska utvecklingsmönster i näringslivet IV (IV) Fokus kommer att läggas på att följa upp deltagandet hos nyckelföretag som har varit aktiva genom en stor del av programmen från Ett litet antal fall som involverar små och medelstora företag kommer också att studeras.

Forskningsagenda I (III) Genom att spåra deltagandet kan vi med universitetsledning och ledningen på institutionsnivå undersöka hur ramprogrammen förhåller sig till förändringar i forskningsstrategi (synlig genom SCB-statistik över discipliner) Vad ändrades? Vilka var drivkrafterna? Vilket inflytande hade ramprogrammen? Vilka andra faktorer var viktiga för att ändra forskningsagendan?

Forskningsagenda II (III) Intervjuer och analys av deltagandet kommer att tillåta oss att fokusera på individer som varit beroende av EU-bidrag. Dessa kan redogöra för vad deltagande i en rad projekt inneburit för utvecklingen av den forskningsinriktning de företräder och redovisa hur den förhåller sig till universitetens forskningsstrategi. Dessa berättelser förser oss med en test av kausalitet på mikronivå; om forskningsstrategierna hade ändrats berodde det i så fall på EU- deltagandet?

Forskningsagenda III (III) Bibliometri Här kommer vi att jämföra förändringar över tid när det gäller sampublicering för de fem universiteten med sampublicering för EU- deltagare vid varje universitet. Vi kommer att använda citeringsdata och/eller tidskrifters impact-faktorer för att förstå om författare vid universitet som deltar i EU-projekt rankas annorlunda än kollegerna.

Förväntade effekter av deltagandet i RP 6 och 7 Vi kommer bl.a. att identifiera ett antal typfall av deltaganden som tenderar att få olika effekter t.ex.: En del deltaganden syftar till att influera och exploatera standarder och kan därför få en omfattande inverkan på näringslivet. En del tillåter delning av prov, information och bevis som höjer enskilda forskares kapacitet att tackla problem.

Vad händer nu? Positiv reaktion på det svenska upplägget från bl.a. Frankrike, Tjeckien, Spanien och Finland. De kommer att genomföra kompletterande effektstudier. Fortsatta diskussioner om innehållet mellan uppdragsgivarna och Technopolis. - Utvecklingsarbetet kan börja! Positiv reaktion från EU-kommissionen. Särskild dragning kommer att göras i november Projektet slutrapporteras den 22 september 2008.