FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Yttermalung Idre En dag om VATTEN. Dalälven  Dalälven avvattnar ett markområde ca. 6,5% av Sveriges yta.  Avrinningsområdet omfattar fjäll, skogar och.
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
God hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI
Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
Når vi miljökvalitetsmålen till 2020*?
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Miljöanalys.
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Hur mår våra vatten? Anette Björlin och Uwe Stephan
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Sveriges lantbruksuniversitet Fortlöpande miljöanalys Historik FoMa 1992: ”Långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd” (anslagsframställningen)
Långsiktig plan för övervakning av kustvatten
Varuinformationsblad
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Avrinningsområdesvisa
Pelle Grahn, Miljösamråd, En samlande kraft! Vad är VISS?
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
VattenInformationsSystem Sverige - VISS
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
Välkomna till årets Temadag om Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner för framtiden! Program: Ewa Bringmark, Göran Ståhl och Torgny Wiederholm.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Statusklassning, åtgärder och miljökvalitetsnormer Med fokus på fiskars möjlighet till en fri vandring Anders Larsson Länsstyrelsen i Västra Götalands.
1. Begränsad klimatpåverkan
Vattenförvaltning / vattentjänster som möjlighet en fråga om utveckling, ekonomi och samverkan Vattenstämman den 15 maj 2012 Peter Sörngård.
Förstudie: Hållbar konsumtion
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Hänt och timat inom Vattenförvaltningen Martin Larsson Vattensamordnare/ Vattenmyndigheten 23 september 2010.
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Nytt från vattenmyndigheten Vattenråd Norr Pite Havsbad Bo Sundström.
Organiska risksubstanser och metaller
Välkommen! Willkommen! Bienvenu! Welcome to Växjö! Växjö Europas grönaste stad 환영 歓迎 歡迎 Tervetuloa 欢迎.
Miljömålen och förorenade områden
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Statusklassningsarbetet i Bottenviken
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Miljöfiske- stora miljövinster från små fiskar
MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR De sexton miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås förtydligas genom ett antal preciseringar.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Miljömålen Linda Tollemark
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: Mobil: E-post.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Provtagning i Åkerströmmen. Miljöövervakning- Vårt uppdrag  Att följa storskaliga trender i miljön, positiva och negativa  Att följa upp effekten av.
Planera och åtgärda landsbygdens avlopp. Vatten och avlopp i stadsplanering 1800-talet Sverige-urbanisering Epidemier, hygienproblem och odör 1900-talet.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Hälsa i Miljömålen? Hälsofrågor, en självklar del av miljöarbetet? Området hälsa i den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen 2007.
Datavärdskapet sjöar och vattendrag (SLU) DV-träff, Göteborg Pernilla Rönnback.
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län.
Avloppshantering i Stockholms län – ett vägval i strategin för Ingen övergödning Vas-rådet den 13 februari 2014.
Presentation av SLU Siffror och fakta baserade på årsredovisningen 2015.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
På gång på Kunskapscentrum Stockholm, 6 april 2016.
Smidigt uttag från en databas: VISS
Energiförsörjningen och miljön
ArtDatabanken Till styrmodell .
Lokala åtgärdsprogram för vatten
Presentationens avskrift:

FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar

Medverkande institutioner: Miljöanalys Vilt, fisk och miljö Markvetenskap (vattenvårdslära) ArtDatabanken

Helhetsbild över status och påverkan. Underlag för uppföljning av miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Stödja svensk vattenförvaltning. Tillhandahålla kvalitetssäkrade data. Underlag till internationell rapportering. Tillhandahålla verktyg för vattenvård. Fokus

RI 00 Miljöövervakning på ca 5500 stationer i hela landet Omdrevssjöar (ca 4800 eller 800/år) Trendsjöar (ca 95) Trendvattendrag (ca 70) Flodmynningar (ca 50) Mälaren och Vänern (15) Samordnad recipientkontroll (ca 30) Regionala referensstationer (ca 475)

Omdrevssjöar

Nationell datavärd för sjöar och vattendrag Kemi- och biologidata sedan Beräkning av belastning på havet. Internationell rapportering. Kompletteras löpande med vattenkemiska data från samordnad recipientkontroll (SRK). Påbörjad kvalitetssäkring och lagring av biologiska data från SRK prioriterat

Utvecklar verktyg för vattenvård - t.ex. bedömningsgrunder Biologi  Växtplankton  Klorofyll  Kiselalger  Makrofyter  Bottenfauna  Fisk Fys/kemi och hydromorfologi  Syrgas  Siktdjup  Försurning  Näringsämnen  Särskilt förorenande ämnen  Hydromorfologi EQR=0 EQR=1 God Måttlig

Nya projekt finansierade med nya anslaget från Jordbruksverket

Ny indikator för SLU Ackrediterat lab. Forskarkompetens - utveckling av bedömningsgrunder. Bra indikator för övergödning, försurning och avlopp i vattendrag. Räcker med 1 prov/år. Lätta att provta - finns överallt. Reagerar snabbt på försämring. Kiselalger visar vattenkvalitet

Nytt miljöövervakningsprogram Räkning av upp- och nedströmsvandrande lax i Umeälven och Sävarån. Samfinansieras med Vattenfall och Fiskeriverket. Underlag för bedömning av naturlig produktion, vattenkraftspåverkan och skötsel av bestånd/biotoper. SLU bygger upp databas. Programmet utökas med genetisk del där genetiska markörer för vildlax identifieras. Genetisk identifiering till skydd för fisken

Fyrismodellen kartlägger transport av kväve och fosfor i avrinningsområden. Olika källors bidrag till belastningen på havet kan beräknas. Effekter av olika åtgärder och klimatpåverkan kan simuleras. Provtagningsprogram kan optimeras. Kompletteras med beräkning av kostnads- effektivitet under Fritt tillgänglig, uppdragsutbildning kan erbjudas. Robust datormodell för belastningsberäkningar

Modeller som bygger på fysiska och kemiska data testade på artdiversitet. Modeller baserade på Artificiella Neurala Nätverk testade för dagsländor. Effekter av fysisk påverkan på biologisk mångfald testas i databas med över 300 vattendrag i Europa. Framtiden - koppling mellan miljööver- vakningsdata och NILS-data Prediktion av biologisk mångfald i vattendrag

SLU:s data nyttjas mer som mått på biologisk mångfald i sjöar och vattendrag. Koppla data från miljöövervakningen till NILS-data. SLU stärker sin roll inom svensk vattenförvaltning - förbättra tillgången på data, modeller och verktyg. Rutiner för myndighetsstöd till Vattenmyndigheterna utvecklas. Rutiner för leverans av statusklassade data direkt till Vattenmyndigheternas informationssystem VISS utvecklas. Framtidsvisioner

Tack! Frågor?