Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Advertisements

Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Är det väl använda pengar?
Processer P r o resurser c styrning e s mätning förbättring mål
Lars Niklasson Linköpings universitet
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Patientupplevd vårdkvalitet
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Vad menar vi med begreppet behov?
Välkommen till Ledardagen!
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Vägar till en jämlik hälsa
Systematisk uppföljning UIV
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
BILD 1 Fullmäktiges beredningar Uppdrag Kort historik Arbetssätt Process.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Disposition och utgångspunkter
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Vården i siffror Tekniska bilder 2015.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Målbild 2012 Mariestad
Nya perspektiv- Befolkningen och deras behov
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Presentation februari 2015
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Medarbetarundersökning
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Analysera mera Gunnar Gidenstam, Sveriges Kommuner och Landsting Marcel Moritz, Huddinge kommun Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
 Inledning Arbete inför den strategiska planen  Lunch  Ögonmottagningen - Gunilla Nordlander  Läkemedel.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Jämtland Härjedalen Analysgruppens presentation
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
stöd för uppföljning och förbättring
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Risk- och sårbarhetsanalyser
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Hur styrs landstinget?.
Presentationens avskrift:

Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet

Gemensam information Hälsoeffekter Medicinska effekter Upplevelse av process Åtgärder/vårdprocess Evidensbaserad hälso och sjukvård Resursfördelning Prioritering Verksamhetsuppföljning Kvalitetsutveckling Ledning och styrning

Exemplet ryggbesvär Effekter på smärta, funktion och hälsa Upplevelse av vårdprocess Kostnader/vårdkonsumtion Förekomst i befolkning

Resultatindikator smärta

Andel med ingen / lätt smärta %

Resultatindikator aktivitet %

Aktivitet påverkan psykosocial ja / nej %

Andel med ökad aktivitet %

Resultatindikator aktivitet Före 4v 3 mån 6 mån

Resultatindikator Euroqol hälsoindex Befolkning Östergötland 0,84 (0,20)

Andel med bättre Euroqol hälsoindex %

Vid 3 månader Totalt Upplevelse av vård helhet (1-7)5.0 Resultatindikator Patientupplevelse

Resultatindikator patientupplevelse 83 % nöjda med vården som helhet Upplevelsen påverkas av andel ”face-to face” möten

Vårdkostnader/process 10 % av patienterna svarar för över 30 % av kostnaderna

Vilka var källorna? Vårddatalagret Journalen Patientenkäter Befolkningsenkäter Kvalitetsregistren

Vi vet Hög andel ryggbesvär i befolkning Hög andel sjukskrivning Lågt värderad hälsa, liten effekt på smärta, medeleffekt på funktion / hälsa, nöjda brukare, Sämre effekt med samverkande psykosoicala faktorer Bättre effekt när tillståndet varat kort tid Upplevelsen påverkas av andel möten med profession Liten högkostnads grupp,stor samhällskostnad God evidens för åtgärder och beslutsprocess. Liten evidens för orsak.

Bord 1 Verksamheten Vad gör detta bord med informationen Patient / brukare Professionella grupper Verksamhetsansvarig

Bord 1 Underlag för analys av åtgärder- förbättring- evidensbasering - utveckla vårdprocessen God patientupplevd kvalitet ssk om möte med profession ingår Identifiera riskgrupp för stor ohälsa och hög vårdkonsumtion/sjuksrivning Prioirtera tidig insats och prevention Fokusera psyko-sociala orsaker och psykisk ohälsa Samordna med andra aktörer Följa mål på hälsa och funktion Omfördela

Bord 2 ledning /styrning Politiker Tjänstemän Professionella företrädare Medborgare Vad gör detta bord med informationen

Bord 2 Analys av fördelning av hälsa, utsatta grupper, områden Prioritera prevention, kunskaputveckling i befolkning Prioritera fokusering på psykisk ohälsa Krav på verksamheten att följa evidensbaserad vårdprocess Samverka med andra samhällsaktörer Följa upp behov och hälsa på befolkningsnivå och resultat i verksamhet Omfördela

Slutsatser och Relevans Klinisk relevans- vem tolkar patient, profession, medborgare, politiker? Måluppfyllelse – vilken dimension skall styra? Uppföljning kräver att det innehåller mål för resultat och process

Hur kan vi använda data idag? Nuläge och Förändring över tid- egen förbättring/ försämring Benchmarking –jämförelse med andra Mål uppfyllelse- uppfyllelse av förutbestämda mål/ kvalitetskriterier