Kvalitetsarbete i skollagen och i praktiken Implementering och kvalitetsförbättring Inger Börjesson, projektledare RUC 2011-05-05

Generella kvalitetsfaktorer Trovärdighet Förtroende Pålitlighet Kommunikationsförmåga Inlevelseförmåga Flexibilitet/snabbhet Återställarförmåga Samhällsansvar Kvalitetstänkande skola, Margareta Eriksson, GME Förlag AB, 2002

Vem avgör vad som är kvalitet? Brukarperspektivet - behov / förväntningar Professionellas perspektiv - upplevelse av delaktighet, trivsel Politiska perspektivet - hög produktivitet, god måluppfyllelse

Skolverkets definition av kvalitet Hur väl verksamheten: - uppfyller nationella mål - svarar mot nationella krav och riktlinjer - uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella - kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar

Hög kvalitet = ständig förbättring Kunskap om uppdraget och om nuläget Tolka mål och skapa kriterier Planera och genomföra Följa, analysera och lära Planera för förbättring Åtgärder Utvärdering Uppföljning

Kvalitet och inflytande i ny skollag Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning Kapitel 4 Kvalitet och inflytande Kapitel 26 Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering

Ansvar på huvudmannanivå, kap 2+4 Övergripande ansvar för utbildningen och kvalitetsarbetet Ansvar för personalens kompetens Rutiner för klagomålshantering Analysera variationer mellan skolors resultat och måluppfyllelse Analysera likvärdigheten i skolornas bedömning och betygsättning

Ansvar på enhetsnivå, kap 2+4 Rektors och förskolechefs viktiga roll Ansvar för att utbildningen utvecklas Krav på inflytande och samråd Rutiner för klagomålshantering Systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete System för kontinuerlig rapportering ”uppåt”

Ansvar på lärarnivå Planera, genomföra och utvärdera undervisningen (kap 2) Anmälningsplikt till rektor gällande elever i behov av särskilt stöd och vid kränkande behandling (kap 6) Individuell utvecklingsplan (IUP) varje termin med skriftliga omdömen i alla de ämnen som eleven får undervisning i (kap 10) Hålla utvecklingssamtal och skriva en individuell och framåtsyftande utvecklingsplan minst ett per termin - vid behov upprätta åtgärdsprogram (kap 10) Sätta betyg (kap 10)

Kvalitet och inflytande, kap 4 Nationell nivå - tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning Huvudmannanivå - systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen Enhetsnivå - som ovan, rektor ansvarig, lärare och elevers medverkan, föräldrar möjlighet att medverka

Tidigare krav som nu försvinner Kvalitetsredovisning Skolplan Lokal arbetsplan Istället Krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete Utökad inspektionsverksamhet Fler nationella prov

Det systematiska kvalitetsarbetet Ska riktas mot nationella mål och ha struktur, rutiner, processer och resurser Ska dokumenteras – krav på lättillgänglighet och transparens Åtgärder ska vidtagas då brister upptäcks eller klagomål framkommer Skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål – krav på att informera om detta

Tillsyn m.m. Kap 26 Skolinspektionen Starkt och tydligt lagstöd, kvalitetsgranskning regleras Förtydligande och reglering av genomförandet - besök, tillträde, rätt till uppgifter Ökade sanktionsmöjligheter vid tillsyn – lika för kommunala och fristående huvudmän

Kvalitetsgranskning oberoende och självständig granskning och bedömning av kvaliteten i skolväsendet samt inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen ska bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Ett skolämne eller ett särskilt problemområde www.skolinspektionen.se Tillsyn & granskning

Kvalitetsarbetsgranskning kunskapsutveckling I vad mån tar rektorn det övergripande ansvaret? I vad mån är arbetet systematiskt? Skolnivå Grupp-nivå Individ-nivå Uppföljning Utvärdering Åtgärdsarbete

Varje skolas utveckling, Lgr 11 kap 1 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Uppföljning Situations-anpassad Planerad Fokus allt möjligt vissa faktorer Informations-insamling spontan, tillfällig upprepad, rutiner Bedömning omedelbar analyserar och jämför Konsekvens snabba korrigeringar bestående förbättringar

Utvärdering kräver mål och kriterier Att utvärdera innebär att granska och värdera utvalda delar av verksamheten gentemot överenskomna kriterier. Kriterier = indikatorer, kännetecken, synliga avtryck i verkligheten som tyder på god måluppfyllelse och som möjliggör en kvalitativ bestämning.

Målstyrningens idé Nationell nivå, läroplan Lokal nivå, pedagogisk planering Undervisningens innehåll

Processmål anger önskad utveckling Skolans mål är att varje elev: successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan… (Lgr 2011 kap 2.3) Kriterier/observerbara bevis: Elev öppnar dialog med läraren om lektionens innehåll Elev ställer frågor när han inte förstår Elev söker stöd för sitt lärande hos kamrat Elev föreslår alternativa tillvägagångssätt för sitt lärande Läraren efterfrågar elevernas syn på undervisningens innehåll

En utvärderingsplan Vad? särskilt utvalda delar av verksamheten Varför ? för vem, behov, beställare Hur? metoder, modeller Vem ? vem deltar, vem ansvarar och genomför När? nedskriven tidsplan med hålltider

Vad? Mål Exempel på kriterier/indikatorer: Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten Exempel på kriterier/indikatorer: Flickor och pojkar visar lyhördhet för varandras synpunkter och förslag Flickor och pojkar visar prov på gemensamma normer för beteende Både flickor och pojkar framför synpunkter på verksamhetens innehåll Pedagogerna efterfrågar flickors och pojkars syn på verksamhetens innehåll

Varför - kontroll eller utveckling? Extern/yttre uppföljning och utvärdering Skolinspektionen, Skolverket, Internationella utvärderingar Intern/inre uppföljning och utvärdering – självvärdering Vad och hur bestäms av de professionella, verksamhetens behov styr

Hur? En bred och nyanserad bild Enkäter Frågeformulär Samtal och intervjuer Självskattning Dokumentanalyser Observationer

Analysen – en lärandefas Självkritisk granskning och reflektion Jämförelser: över tid, med andra Tolkning och orsaksförklaringar Problematiseringar Åtgärdsförslag

Kvalitetsarbete i praktiken Var är vi ? nuläge, kartläggning, självvärdering, underlag Vart ska vi ? Uppdraget, målen Hur gör vi ? planera, pröva, erfara observera, dokumentera Hur blev det ? reflektera, värdera, nytt avstamp www.skolverket.se

Att förändra framgångsrikt Väl förankrade modeller i den lokala organisationen Rektor och lärare Stödfunktioner; tydligt uppdrag, kommunicerade förväntningar, stöd

Kvalitetsverktyg - BRUK Strukturkvalitet - yttre förutsättningar, resurser Processkvalitet - det inre arbetet, hur vi jobbar Resultatkvalitet - det vi uppnår med vårt arbete www.skolverket.se/bruk

Framgångskoncept Enda sättet att förbättra resultatet är att förbättra undervisningen Nationell framgång beror på förmågan att säkerställa att varje skola klarar av att ge hög kvalitativ undervisning till varje enskild elev Kvaliteten på verksamheten är aldrig högre än kvaliteten på dess lärare Mc Kinsey & Company, 2007

Att fundera och prata kring Vilka underlag tas fram och vilka sammanställningar görs? Hur, med vilka metoder analyserar och utvärderar ni? Exempel på åtgärder som uppföljning och utvärdering lett fram till? Effekter av dessa? Hur kan lokala pedagogiska planeringar ”användas” i ett lokalt förbättringsarbete?