© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009

© APeL Svarsfrekvens 66 % 66 %, en godkänd svarsfrekvens I Solna, Sundbyberg, Järfälla och Nynäshamn omfattar KNUT relativt få personer. I dessa kommuner har dock de allra flesta berörda besvarat enkäten. 65 % av de som svarat tillhör försörjningsstöd, 25 % tillhör arbetsmarknad och 11 % annan Generellt många som svarar ”vet ej” samt näst bästa alternativ 48 % av de som svarat anser sig som passiva deltagare I alla kommuner, utom Södertälje, bygger enkätsvaren på ett relativt litet underlag vilket gör att resultatet i sin helhet präglas av hur man svarat i Södertälje (svarar för ca 60 %)

© APeL Projektets starka sidor Väl förankrade mål och delmål som ger relativt god struktur och styrning Bidrar till fördjupade kunskaper och att tänka i nya banor Ökat klientfokus! Bidrar till nya metoder och arbetssätt som kommer till användning i arbetet med klienterna Utvecklat systematiska arbetsätt, dokumentation, bedömningsverktyg osv. Bidrar till bättre integration mellan försörjningsstöd och arbetsmarknad Finns en tilltro till den här typen av projekt och ett engagemang för fortsatt utvecklingsarbete

© APeL Ett exempel: ”Jag har sett förbättrade resultat i arbetet med klienterna…” Andelen positiva (Instämmer absolut + Instämmer delvis) Nynäshamn92%(21% + 77%) Järfälla60%( 8 % + 52%) Södertälje44%(10% + 34%) Solna38%(19 % + 19%) Sundbyberg33%(0% + 33%)

© APeL Projektets svaga sidor Behov av tydligare fokus för att konkreta resultat ska uppnås Finns tendens till svaghet när det gäller förankring både bland kolleger på verksamhetsnivå och gentemot den politiska ledningen Har inte fullt ut lyckats implementera och integrera KNUT i verksamheten utan att det upplevs som om det läggs ”ovanpå” allt annat (trots att intentionen är att KNUT utgör ett ordinarie förbättringsarbete) De nya kunskaperna man får av utbildningarna kan inte alltid omsättas i arbetssituationen (30 % uppger att utbildningarna hittills inte haft så stor betydelse)

© APeL Skillnader mellan kommuner Nynäshamn är den kommun där projektet är mest positivt i fråga om förutsättningar, resultat, effekter och fortsatt utveckling. Siffrorna för Nynäshamn är generellt mycket positiva. Även i Järfälla och i Södertälje har projektet starkt bidragit till en positiv utveckling i verksamheten. Sundbyberg och Solna är, av olika orsaker, de kommuner där projektet haft svårast att få genomslag i verksamheten.

© APeL Jämställdhet och tillgänglighet Södertälje tycks vara den kommun som lyckats bäst med att integrera jämställdhets- och tillgänglighetsfrågorna

© APeL KNUT och ledarskap Södertälje och Nynäshamn är de kommuner som tycks ha särskilt goda förutsättningar när det gäller ledarskap, d v s chefernas förmåga att leda och stödja, chefernas engagemang osv.

© APeL Graden av engagemang Starkast engagemang bland såväl kolleger, chefer som politiker i Nynäshamn. Här finns uttryck för ett aktivt ägarskap!