Vårdhygien i praktiken Inledning Presentation av mig – ingen expert på hygienfrågor – projektledare med omfattande tillsynserfarenhet Kort om Socialstyrelsens tillsyn var vi finns, hur vi arbetar med vilka resurser Valet av temat vårdhygien Birgitta Wallin Mötet i hemmet november 2007

Vårdhygien i praktiken Nationell verksamhetstillsyn baserad på Socialstyrelsens kunskapsunderlag Enkäter till alla vårdgivare (landsting) Granskning av 82 enheter inom kroppssjukvården Intervjuer och observationer Rapport publicerades i februari 2007 I enkäten till vårdgivarna frågade vi främst efter om de hade tillgång till vårdhygienisk expertis och om landstingsledningarna givit direktiv avseende åtgärder frö att förebygga vårdrelaterade infektioner – om dessa omfattade basala hygienrutiner och arbetskläder. Vi frågade också om de följt upp hur riktlinjerna tillämpadesdes

Granskade områden Primärvården Opererande specialiteter RT Umeå Opererande specialiteter RT Örebro Medicinavdelningar RT Göteborg Infektionsavdelningar RT Jönköping Tandvården RT Stockholm De regionala tillsynsenheterna är placerade i Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Örebro. På varje enhet finns 10-20 handläggare med specialkompetens inom juridik, medicin och omvårdnad. 10 intensivvårdsavdelningar, 5 infektionsavdelningar, 11 medicinavdelningar, 20 tandläkarmottagningar, 11 opererande specialiteter (kirurg och ortopedavdelningar) och 20 primärvårdsmottagningar har granskats. Intensivvårdsavdelningar RT Malmö

Varför är vårdhygien en fråga om patientsäkerhet ? Aldrig acceptabelt att orsaka onödiga vårdskador Risken för spridning av MRSA och andra resistenta bakterier ökar Bristande vårdhygien är att slösa med vårdens resurser

Vårdhygien i praktiken resultat – positiva fynd Bra rutiner har upprättats på de flesta håll Medveten och engagerad personal Många deltar i olika projekt - t ex VRISS

Vårdhygien i praktiken resultat – negativa fynd Bristande följsamhet till basala hygienrutiner Otillräcklig egenkontroll och uppföljning Ofullständig introduktion och fortbildning

Basala hygienrutiner - brister Användning av långärmad arbetsdräkt Privata kläder i vårdarbete Klockor, ringar, smycken på händer och underarmar Avsaknad av tvättställ i vissa vårdutrymmen Brister i dessa avseenden observerades i större eller mindre omfattning inom alla granskade områden. vanligast inom primärvården. Läkarrocken var som bekant ett bekymmer. Orsakerna som uppgavs var många. Både av praktisk natur (inga omklädningsrum – långt till omklädningsrummen – fanns inga alternativ med stora fickor etc) men motståndet hade även annat innehåll (vårdideologiskt – närhet kontra avstånd till patienten – visa respekt genom att klä sig snyggt – pyjamas ger fel signal). Åtgärder för att hitta lösningar gjordes på många håll. Krokar för konsultläkarna på IVA t.e.x

Dokumenterade specifika hygienrutiner Rutiner för såromläggning, KAD och CVK/PVK fanns på de flesta håll I flera fall inga skriftliga rutiner angående förebyggande av blodsmitta mellan patienter

Bristande egenkontroll Ingen kontrollerade systematiskt att de goda rutiner som upprättats verkligen efterföljdes Avvikelserapporteringen användes inte som ett verktyg i det förebyggande vårdhygieniska arbetet

Bristande resultatuppföljning Inga kvalitetsmål för antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) Sporadisk registrering av VRI utbrott särskilda projekt uppgifter till kvalitetsregister Uppgivenhet ”oundviklig följd av sjukdomen eller ingreppet”

Vårdrelaterad infektion = avvikelse? I många fall ansågs en vårdrelaterad infektion vara en avvikelse enbart om den orsakats av felaktigt omhändertagande Enligt Socialstyrelsens uppfattning är ALLA vårdrelaterade infektioner avvikelser! Många sa att de inte uppfattade en vårdrelaterad infektion som avvikelse och det kan vi också se i Lex Maria anmälningarna att det är mycket ovanligt att sådana görs på grund av vårdrelaterade infektioner. Här skriver vi mycket tydligt i rapporten att Socialstyrelsen anser att alla vårdrelaterade infektioner ska betraktas som avvikelse och rapporteras och tas omhand inom det lokala avvikelsehanteriingssystemet. Detta inkluderar då också att man ska överväga anmälan till chefläkare eller motsvarande för ställningstagande till Lex Maria anmälan Avvikel-sehante-ring

Bristande introduktion/fortbildning Läkarna lämnades utanför Fortbildning ofta som information på arbetsplatsträffar Bristfällig återföring av avvikelserapporter Detta är något att tänka på för er. Som organisationerna ser ut inom slutenvården har läkare och övrig vårdpersonal som regel inte samma arbetsledning. Det gör att fortbildningsinsatser som planeras av den lokala arbetsledningen (första linjens chefer) som arbetsplatsmöten och liknande inte naturligt omfattar läkargruppen.

Skapa goda förutsättningar Alla rutiner lättillgängliga, tydliga och uppdaterade Funktionella avvikelsehanteringssystem och registreringsmetoder Låt (hand-) spriten flöda

Skapa goda förutsättningar Ändamålsenliga, snygga arbetsdräkter – catwalk? Tillräckligt med ren tvätt Goda möjligheter att klä om och förvara värdesaker Viktigt att vårdgivarna hanterar klädfrågan på ett sådant sätt att det känns bra att klä sig rätt – att kläderna uppfattas snygga och praktiska och inte minst att det finns omklädningsrum för all personal och att dessa är lättillgångliga.

Utveckla egenkontrollen Säkerställ att basala och specifika rutiner följs Stickprovskontroller Åtgång av handsprit Årliga gemensamma revisioner – ”hygiendag”

Utveckla egenkontrollen av processer Aktivera avvikelsehanteringen Definiera vad som skall rapporteras som avvikelser Sammanställ och analysera rapporterna Återför erfarenheterna till all personal Genomför åtgärder Följ upp att åtgärderna gav resultat

Utveckla egenkontrollen av resultat Alla vårdrelaterade infektioner (VRI) registreras som avvikelser Låt antalet VRI bli ett kvalitetsmått Beskriv målen för hygienarbetet som en minskning av definierade VRI PVK/CVK-infektioner KAD-relaterade UVI

Bygg en säkerhetskultur ”Safety briefings” Starta vårdhygieniska projekt Stärk hygienombudens ställning och status Utveckla informationen till patienter och anhöriga Härma goda exempel (som VRISS) www.skl.se

Utbilda för en säkrare vård Obligatoriska introduktionsrutiner för all vårdpersonal, även läkare Fortbildning under ledning av sjukhushygienisk expertis Regelbunden information på arbetsplatsträffar och läkarmöten

Fortsatta tillsynsaktiviteter RTS - granskning pågår under 2007 – 2008 vid vårdcentraler i Stockholm där frågor om vårdhygien ingår RTJ - har under 2007 granskat tillämpningen av basala hygienrutiner på 49 barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar i sydöstra sjukvårdsregionen RTM - avser att använda hela tillsynsinstrumentet under hösten på barnkliniker. Projektgruppen har också föreslagit ledningsgruppen att planera för en granskning inom den kommunala hälso- och sjukvården om drygt ett år, inga beslut är fattade.

Vårdhygien i kommunerna - enkätundersökning Förbättringsområden Tillgång till vårdhygienisk expertis Utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling i vårdhygien Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner Egenkontroll av system, processer och resultat för vårdhygien.

Socialstyrelsens föreskrifter om tillämpningen av basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården m.m. Reglerar vad hälso- och sjukvårdspersonalen skall iaktta för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner verksamhetschefens ansvar för att följa upp och säkerställa att bestämmelserna om basala hygienrutiner tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonalen Beslut om föreskriften är på gång