Statsvetenskap 3, Statsvetenskapliga metoder Intervjuer

Uppläggning Typer av intervjuer Urvalstekniker Planering Genomförande Bearbetning, analys

Typer av kvalitativa forskningsintervjuer Informantintervjuer: intervjuer som källor, för att få fakta, t.ex. vad som skedde, hur något är etc. Respondentintervjuer: de utfrågade är själva studieobjekt, deras egna föreställningar, tankar, attityder står i centrum

Vetenskapsteori och intervjumetod Hermeneutik: Att vinna en giltig och gemensam förståelse av en texts mening (”…blottlägga den avsedda och uttryckta meningen”) Fenomenologi: ”…söker förstå de sociala fenomenen utifrån aktörernas egna perspektiv, beskriver världen som den upplevs av subjekten och förutsätter att den relevanta verkligheten är vad människan uppfattar att den är (Kvale 1997)

Informantintervjuer: användningsområden och urval Få information om ”yttre fakta” (belägga ett händelseförlopp etc.) Dokument Snöbollsurval ”Centralt placerade källor” Kombinera med andra källor Viktigt att argumentera för och problematisera urvalet (!)

Respondentintervjuer: användningsområden och urval Intervjupersonerna i centrum: människors omvärldsuppfattning, värderingar, tankesätt Frågeställning styr urval: Stor variation (att fånga in en egenskapsrymd) Typiskt urval (typiska individer) Hur många? Teoretisk mättnad Ofta 10-15 personer/grupp (personer är i princip utbytbara) Sätten att tänka det intressanta, ej kvantitet

Planering Första kontakt med intervjuperson Checklista, frågemall, utifrån de teman och övergripande frågor som projektet skall besvara (operationalisering) Typer av frågor: Nödvändiga (skall besvaras för att projektet skall lyckas) Viktiga (viktiga för projektet, bör besvaras om möjligt) Önskvärda (kan föras in om tid finnes)

Typer av intervjufrågor ”Uppvärmningsfrågor”, Inledande frågor (berätta, kan du beskriva) Uppföljningsfrågor Temafrågor Direkta frågor Sonderande och specificerande frågor Strukturerande frågor (hålla rätt spår) Tystnad Tolkande frågor (”du menar alltså att…) Avslutande frågor

Dramat: genomförandet av intervjun Intervjun är en social situation, något av ett drama Intervjuns delar (utifrån ett kommunikationsperspektiv): Naturalisering, ”small talk” Klargör roller, kompetens Få igång berättelsen Information om detaljer Tona ner berättandet, den emotionella sidan Avsluta intervjun

Validitet i intervjuer Finns det någon verklighet där ut som man kan enas om? Övertygande resonemang (konsistens, relation till diskurs, tidigare teorier, intern logik etc.) Medlemsvalidering: stark och svag Medlemsvalidering som kontroll eller ”reflexiv fördjupning” Vikten av att analysera ”avvikande fall”

Reliabilitet i intervjuer Användning av flera uttolkare Spela in intervjuer, skicka till de som intervjuats Öppenhet om metod och tillvägagångssätt. Ge exempel på hur materialet har analyserats

Bearbetning och analys: Respondentanalys Respondentanalys: finna mönster, mening, betydelser. Exemplifiera med citat. Viktigt att redovisa tveksamheter! Analysprocessens delar Transkribering Sammanfattning av materialet (koncentrering, kategorisering) Leta efter det generella (abstrahera föreställningar och idéer). Tolkning av intervjumaterial (Kartläggningsmetod, idealtypsmodellen, väsensmodellen)

”…close to face-to face involvement with your subjects means that this way of exploring is not for the sensitive or faint-hearted” (Harrison 2001)