Hur går behandlingen till? Bedömning av barnläkare

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Advertisements

Södertäljemodellen - struktur och behandlingsresultat från ett länsdelssjukhus en barnmottagning Sven Klaesson, Barnläkare - Sjukvården Salem, Nykvarn,
Suicidnära patienter – från kartläggning till antagna riktlinjer
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Ätstörningsmottagningen
Plan mot kränkande behandling
Psykologenheten och Recure Rehab enheter inom
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Rehabiliteringsgarantin
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Familjehemsenheten Angered
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Planering och genomförande av undervisningen
1 EVENTUELL VINJETT Södertäljes Lotsfunktion.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Bakgrund ”ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet.
Avdelning/mottagning på
Multimodal rehabilitering
Psykisk ohälsa – Flödesprocess på Ungdomshälsan
MÄVA Akutmottagningen NÄL
BUM. BUM Barnhusmodellen – en integrerad mottagning Barnmed Barnhab Barnpsyk.
Västbusmöten Alingsås sept-dec 2013 Antal möten KönÅlderKallandeDeltagandeOrsakBeslut 44 P6,11,14,?2 soc 1 grskola 1 särskola BUP, skola, förskola, soc,
Konsultmottagningen I 66
Projektledare Jan-Erik Wounsch Ambulanscentrum NU-sjukvården
Psykiatriskt samsjuklighetsteam Piteå. Bakgrund Våren 2009 gjordes en översyn av klinikens missbruks & beroendevård, där framkom att patienter med samsjuklighet.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Behandling av ätstörningar hos barn Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Edh, leg. psykolog
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Vad säger lagen? Rökfri skola och skolgård – 2 § p 1 tobakslagen Rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Med tjänstedesign som verktyg: Förstår vi kundens behov och våra utmaningar på djupet innan vi hittar på nya lösningar. Bjuder vi in kunden och olika aktörer.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Rökfria miljöer - skolan
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Bedömning av individens kriminalitet
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Barn- och Ungdomshälsan
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Arbetsgrupp nya kontakttyper
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Förslag från tjänstemannaberedningen
Projekt Mobila team: Ersättningssystem
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Arbetssättet Mobila Estherteam
Avvikelserapportering
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Vuxenpsykiatriska mottagningen 1 & 2 Köping
NATIONELL PATIENTENKÄT specialiserad somatisk vård 2014
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
Vuxenpsykiatrin Helsingborg, Ängelholm och Landskrona
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
VFU i CL-programmet
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Hur går behandlingen till? Bedömning av barnläkare Inkl provtagning. Sjukskrivning från skolan. Föräldrar och barn startar behandlingen i hemmet med fokus på regelbundna och tillräckliga måltider samt vila. Nybesök på Barn- och Ungdomsenheten för Ätstörningar tillsammans med vårdansvarig sjuksköterska och en behandlare. Ungdomen fyller i skattningsskalor. Fortsatt fokus på regelbundet och tillräckligt ätande samt vila. Andra besöket på Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar, nu med de två behandlare som är fortsatt ansvariga för familjen. Hembesök av behandlare, för samtal och måltid. Anhörigutbildning 4 ggr med fokus på information om ätstörning och dess behandling, samt möjlighet att träffa andra i liknande situation. Dagvård När ytterligare insatser behövs. Patienten vistas på Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar må, ti, to, fre 8.15-15, ons 11-17.45. Öppenvård Regelbundna besök på Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar, för vikttagning och samtal. Fortsatt sjukskrivning så länge behov finns. Successiv återgång till skola och övrigt liv. 3-månadersuppföljning av vården. Beslut tas kring fortsatt behandling, i samråd med föräldrar och team av behandlare. Steg 4 Ev behandling av vidmakthållande faktorer (såsom låg självkänsla, störd kroppsuppfattning, perfektionism, relationssvårigheter) vid kvarstående svårigheter efter att ätande och vikt normaliserats. Steg 3 Successiv återgång till skola och övrigt liv. Steg 2 Fortsatt viktuppgång/- stabilisering och/eller normaliserat ätande Steg 1 Bryta svält, påbörja viktuppgång och/eller normaliserat ätande