Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL Slutrapport

Genomförande Enkätundersökningar till: - socialchefer (svarsfrekvens 86 %) - hälso- och sjukvårdsdirektörer (90 %) - ordföranden i socialnämnder (67 %) - urval av privata utförare (75 %) Analys av länens planer för långsiktighet. Undersökning av myndigheters användning av stödstrukturerna. Intervjuer med ansvariga för stödstrukturerna i länen och ansvariga tjänstemän hos SKL.

Kännedom om stödstrukturerna

Regionala stödstrukturer Stödstrukturer har etablerats i alla län, vilket ger förutsättningar för att arbeta mer evidensbaserat. Många län finansierar delar av stödstruktureren... …men den långsiktiga finansieringen är ännu inte garanterad. Insatser behövs för att stödstrukturerna ska bestå.

Hållbara stödstrukturer för kunskapsbaserad socialtjänst Socialdepartementet/SKL Nätverk Välfärd Länsledningen Hållbara stödstrukturer för kunskapsbaserad socialtjänst Processledare, Social strateg, Samordnare närvård välfärd (RG) (RG) (LG) Öppna jämförelser Utredare: Tord Fredriksen Birgitta Fläckman Placerade barn Utvecklings-ledare: Hjördis Flodström Enquist Funktions- hinder Kristina Bromark Kunskap till praktik + föräldrastöd Roger Larsson Johanna Storing Therese Norgren Charlotte Thorstens-son Ulrica Jansson eHälsa Curt Blomqvist Psykiatri Ingrid Nilsson Bild över statliga överenskommelser Utvecklings- motorer: Elizabeth Larsson Therese Malm Ann-Christine Svensson Sonja Strandell Äldre

Myndigheternas användning av strukturerna 7 av 8 myndigheter inom vård och omsorg använder inte stödstrukturerna. Flera av myndigheterna ser inte stödstrukturerna som relevanta. Myndigheterna behöver utveckla kontakterna med stödstrukturerna.

På väg mot en evidensbaserad praktik? Uppföljning, samverkan, erfarenhetsutbyte. Input från den senaste kunskapen utvecklar praktiken. Verksamhetsutveckling. Synliggörande, reflektion och dialog kring den egna praktiken. Evidensbaserad praktik. Krav på evidens tillgodosedda i de metoder som används. Steg 1 Steg 2 Steg 3

Kommunerna utvecklar sina verksamheter 93 procent av kommunerna använder stödstrukturerna. Socialcheferna anser att stödstrukturerna bidrar till att utveckla verksamheterna. Socialcheferna anser sig ha stor nytta av stödstrukturerna vid t.ex. utbildningar.

Kunskapsutvecklingen är inte systematiserad Tydliga processer för brukarmedverkan saknas. Kopplingen till forskningen behöver stärkas. Bristande utvärderingar försämrar möjligheterna att arbeta evidensbaserat. Outnyttjad potential i it-utvecklingen.

Verksamheter riskerar hamna utanför stödet Privata utförare omfattas inte fullt ut. Verksamheter inom hälso- och sjukvård får ännu inte stöd i sin verksamhetsutveckling.

Statskontorets förslag Regeringen bör ställa krav på att: Länen kompletterar 2013 års planer med en uppdaterad lägesbeskrivning och redogör för vilka ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkra långsiktigheten. Stödstrukturerna etablerar kontaktvägar till privata utförare, stärker kopplingen till forskning och integrerar eHälsa i utvecklingsarbetet. Kommuner och landsting gemensamt tar fram länsvisa strategier för att öka brukarnas deltagande.

Statskontorets förslag (forts.) Regeringen bör också: Verka för att kommuner får stöd i att involvera privata utförare. Ge myndigheterna inom området i uppdrag att redovisa hur de ska sprida information och samla erfarenheter via stödstrukturerna. Sträva efter att insatser för kunskapsutveckling inom socialtjänsten inte överlappar varandra.

Styrkor och svagheter med överenskommelser En gemensam riktning pekas ut. Regeringen kan påverka huvudmännens prioriteringar. Huvudmännens erfarenheter kan fångas upp. Regeringen förhandlar med en part. Inslaget av statsbidrag stärker styreffekten. Överenskommelser är inte bindande. Risk för att ingen tar det övergripande ansvaret. Ansvaret för genomförandet ligger hos en annan part. Motstridiga roller.

14 överenskommelser inom vård- och omsorgsområdet under 2014 Drygt 5,7 miljarder från statsbudgeten för 2014. Merparten av medlen fördelas vidare till huvudmännen. Merparten av medlen är prestationsbaserade. Flera överenskommelser berör samma målgrupper. Flera överenskommelser syftar till att utveckla kunskaper. Några syftar till att förbättra följsamheten mot gällande reglering. 11 av 14 överenskommelser utvärderas.

När är överenskommelser effektiva? Överenskommelser kan vara effektiva för att Överenskommelser är inte effektiva för att Sätta ett område i fokus. Utveckla kunskap och arbetssätt. Fungera som komplement till den sedvanliga styrkedjan. Ersätta rådande ansvarsfördelning inom vården och omsorgen. Uppnå mål som redan är reglerade i lag. Fungera som tidsbegränsade projekt.

Hur bör överenskommelser utformas? Minska svagheterna Stärka effekterna Utvärdering och uppföljning av arbetet. Tydliga mål och tidplaner. Utomstående bedömning av huvudmännens insatser. Sedvanlig styrning av myndigheter. Färre överenskommelser. Medel fördelas till huvudmännen. Rätt prestationskrav. Gemensam problembild. Strukturer för styrning. Säkerställa långsiktigheten. Klargöra fortsatt ansvar för infrastruktur.