Gymnasial lärlingsutbildning »Bakgrunden till Skolverkets förslag till Gy-lärling? » Hur kan förslaget bli framgångsrikt för alla elever i gymnasieskolan ? »Kan en elev vara anställd och bedriva studier i gymnasieskolan ? »Vilka möjligheter finns inom nuvarande regelverk ?

Gymnasial lärlingsutbildning Finns det ett behov av gymnasial lärlingsutbildning ? Vad är nytt och vad kan göras inom befintligt regelverk ? Förskjutning från anställning i företag till arbetsplatsen som pedagogiskt verktyg !

Gymnasial lärlingsutbildning Motiv för att inrätta ” Gymnasial lärlingsutbildning” »Utveckla alternativa former för lärande där teori och praktik samverkar »Dagens gymnasieutbildning erbjuder möjligheten till lärlingsutbildning i begränsad omfattning »Informationen är bristfällig om möjligheten till studier i nuvarande system »Gymnasiekommittén 2000 konstaterade att varken skolan eller företag kände något ansvar för lärlingsutbildningen

Gymnasial lärlingsutbildning Hur många elever är det vi pratar om »10%av en årskull motsvarar ca 4500 elever »Fördelat på landets 290 kommuner ger 15 elever/kommun »Fullt utbyggt gymnasielärlingar, 47 elever/kommun

Gymnasial lärlingsutbildning Lärlingsutbildningens omfattning över tid »1917 och 1921 års beslut om praktiska ungdomsskolor »1955 års yrkesskole reform »1968 års beslut om den integrerade gymnasieskolan »1980 års beslut om försöksverksamhet med lärlingsutbildning »1992 lärlingsutbildningen knyts till IV programmet

Gymnasial lärlingsutbildning Utvecklingen av antalet ungdomar i yrkesutbildning »1940-talet återfanns 2% av åringar i yrkesskolor »1966 ökar detta till 12 % »I början av 1980-talet valde över 70% yrkesutbildning med endast 6 % av tiden arbetsplatsförlagd »I dag genomgår ca 50% av en årskull yrkesutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning Propositionen 2003/04:140 Gymnasial lärlingsutbildning »Valbart alternativ inom nationella yrkesinriktade program »Utbildningen skall vara ett intressant alternativ för alla elever »Utbildningen skall präglas av att teoretiska och praktiska delar är integrerade i lärprocessen (helheten) »Samma krav som skolförlagd utbildning när det gäller ex.kompetens, gymnasieexamen och möjlighet till byte av studieväg

Gymnasial lärlingsutbildning Propositionen 2003/04:140 Gymnasial lärlingsutbildning »Validering av kunskaper i kärn och karaktärsämnen kan tillämpas vid byte av studieväg »Gymnasielärlingen har elevstatus under hela studietiden »Ansvaret mellan företag och skola regleras i avtal ex, försäkringsfrågor »Lärlingsutbildning inom IV – möjligheten att förena studier med anställning behålls

Gymnasial lärlingsutbildning Skolverkets uppdrag »Elevens rätt att söka utbildningen i annan kommun – utbildningen skall omfattas av frisök »Kartlägga möjligheter och hinder med att förena en yrkesutbildning med någon form av anställning

Byggprogrammet ”skola-arbetsliv” Inriktningskurser 300 p Valbara kurser 550 p Kärnämnen 750 poäng Skolförlagd utbildning i karaktärsämnen gemensamma kurser 500 p Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p Inriktningskurser 300p Valbara kurser 550 p Arbetsplatsutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning Synpunkter från remissinstanser 26 av 56 instanser har lämnat synpunkter »Ekonomisk ersättning »Kvalitetssäkring av arbetsplatser »Behörighet till utbildningen »Elevstatus »Lärlingsråd »Avtal »Tid för arbetsplats lärande »Lärare

Gymnasial lärlingsutbildning Framgångsfaktorer »Lokal samverkan mellan skola och företag »Tiden på företag »Information till elever och föräldrar »Avtal »Handledare »Förändrad lärarroll »Ekonomi »Kvalitetsuppföljning