- ett program för socialt och emotionellt lärande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Coachande ledarskap som mentor
Men det här är väl ingenting nytt?
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
En förskola att förundras i!
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Lösningsinriktad Pedagogik.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Problemsnack eller bygga lösningar.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP som en del av flera i föräldrastödet inom barnhälsovården International Child Development.
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
Kommunikation.
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Livskunskap för de allra yngsta
Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)
- ett program för socialt och emotionellt lärande
Vad är du för typ av person?
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
Aktivt lyssnade.
Föräldramöte Ht
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Läroplansnätverk förskola
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Kommunikation och samspel
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Läroplansträff fritidshem
Lönesamtalet.
ART Aggression Replacement training
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
SET= Socio Emotionell Träning
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
PrevU Social Resursförvaltning
Utvärdera – hur gör man praktiskt? Metoder och verktyg Presentation för Göta Styrgrupp,
Utveckling och lärande i förskolan
Socialpsykologi.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Föräldramöte 22 september 2016.
Coaching.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Helhet och allsidighet
Tips för bättre kommunikation
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

- ett program för socialt och emotionellt lärande StegVis StegVis - ett program för socialt och emotionellt lärande Presentation av mig. Dagen upplägg, tider, raster, lokaler m.m. Vilket material behövs. Deltagande personer. Ett program innebär att det är ett komplett koncept. Vilka färdigheter vill ni ha hjälp att utveckla hos era barn? Vilka färdigheter behöver era barn er hjälp att utveckla? Ursprungligen ett våldsförebyggande program. Värdegrundsarbete inom förskolan och tidiga skolåldrarna gör att kriminaliteten minska på sikt.

Sociala färdigheter Samarbete Positiv självhävdelse Självkontroll Samarbete – Dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv. Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla. Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna såt emot grupptryck. Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Självkontroll – använda tankarna för att få kontroll över känslorna. Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete. Konflikthantering kommer in i flera punkter. Empati Ansvarstagande Problemlösningsfärdigheter

Varför StegVis?

Några skäl: Vara mer pro-aktiv Förebygga negativ utveckling som psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater Lära sig viktiga färdigheter inför skola, kamrater, arbete, familj etc.

Fler skäl: Utveckla språkbegrepp för att samtala om känslor och relationer Motverka utanförskap Fredsarbetet börjar i förskolan Minska problembeteende i förskolan och förebygga problembeteende i skolan Skapa förutsättningar för det akademiska lärandet Få en systematik för arbetet

Vad gör StegVis intressant? Gedigen teoretisk grund Ger ett gemensamt språk Ger systematik Riktar sig till hela gruppen - Social inkludering Proaktiv inriktning Användarvänligt Utvecklar både eleverna och pedagogerna Omfattar hela dagen Projektiv uppläggning Internationellt Utvärderat Utvecklat av Committee for Children.

Pedagogiska principer Från enkla färdigheter till mer komplexa Diskutera – Träna – Tillämpa Systemiskt – Involvera andra Projektivt arbetssätt Fokus på språket som verktyg Man lär sig i dialoger Projektivt  pratar om en okänd 3:e part.

Internationellt Second Step -USA Steg for steg - Norge Trin for Trin - Danmark Faustlos - Tyskland Sekando Suteppo - Japan Stig af stigi - Island StegVis - Sverige Askeleittain - Finland Srdce Na Dlani - Slovakien Tulleriit - Grönland Spansk version Second Step - England žingsnis po žingsnio - Litauen Norge var först utanför USA och Kanada. Idag finns ett 20-tal länder över hela världen.

StegVis för fyra åldersgrupper StegVis 1 för 4 – 6 åringar i förskola och förskoleklass StegVis 2 för 7 – 8 åringar i första och andra klass StegVis 3 för 9 – 10 åringar i tredje och fjärde (femte) klass StegVis 4 KOLLA! för 12-15 åringar Fyra åldersgrupper Bildplanscherna Baksidetexten Vägledningshäftet Affischerna CD-skivan Handdockorna

Bildplanscherna

Baksidans instruktioner Tema hellre än lekton. Högerspalten kräver egen kreativitet. Viktigt att använda sig själv som rollmodell, bidrar till många möjligheter.

Lektionen Övergripande mål Uppvärmningsövning Aktivitet, rollspel, övningar Tema Berätta och diskutera Vardagssituationer Nyckelbegrepp Mål Föräldrainformation Gör texten till din egen och använd din kreativitet. Du behöver Att tänka på Bildminiatyr

Vägledningshäfte Hur man genomför en lektion/samling Teori om empati, problemlösning och självkontroll De basala känslorna Dockmanus Sångtexter Föräldrabrev Litteratur Vägledningshäfte

De tre delarna Empati - upptäcka och förstå egna känslor och att kunna avläsa andras känslor. Impulskontroll och problemlösning - att stanna upp, tänka sig för och definiera problemet och sedan välja den bästa lösningen efter att ha värderat olika möjliga lösningar. Självkontroll - att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och använda olika tekniker för att kunna möta provocerande situationer på ett lugnt sätt.

Empatiträning Barnen lär sig att: Sätta ord på egna känslor Avläsa känslomässiga tillstånd hos andra Kunna sätta sig in i en annans situation Kunna handla utifrån den empatiska förståelsen Glädje: när man är glad. Ledsnad: när man är ledsen. Ilska när man är arg. Överraskning: när man är överraskad. Rädsla: när man är rädd. Avsmak: när man tycker något är äckligt.

Vad är känslor för något? Vägledande, gott och ont Känsla och förnuft Känna igen känslor – egna och andras Kunna hantera känslor Varje känsla skapar en viss typ av handlingsberedskap. Alla känslor är impulser till handlingar. Nedärvda – Inlärda

Hjärnan och känslorna Hjärnans utveckling Väktarfunktionen Neocortex Hjärnans utveckling Väktarfunktionen ”Kortslutning” ”Bromsmekanismer” Ökat antal synapser vid träning av att styra sina känslor.

Emotionell vägledning 1. Uppmärksamma känslan 2. Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning 3. Lyssna inkännande och bekräfta känslan 4. Hjälp till att sätta ord på sina känslor 5. Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet Avvisande Fördömande Låt-gå God vägledning John Gottman

Lektionernas ordning Lektionsnummer Se arbetet som långsiktigt och regelbundet. Lektionsnummer

Empatidelen 4-6 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Likheter – skillnader vad gäller andras känslor Känslor kan förändras Förutse känslor Avsiktligt – oavsiktligt Rättvisa Jag-budskap Att lyssna Att visa omsorg

Problemlösningsdelen 4-6 år Vad är ett problem Förstå ett problem Brainstorming Tillämpa lösningar Utvärdera lösningar Dela Turas om Byta Uppmärksamhet Att avbryta Konkretisera språket på flera olika sätt? STOPP – Vad är problemet? VÄNTA – Vilka lösningar kan finnas? Fråga för varje lösning: Vad är bra för mig? Vad är bra för andra? Vad kan hända? GÅ – Välj en lösning, gör en plan Pröva lösningen Fungerar den? Om inte, pröva en annan lösning! Vara en coach till elevernas egna problemlösningar.

Självkontroll 4-6 år Tecken på ilska Avslappning Ej slå tillbaka När man blir retad När andra tar något Att ta ett nej Var i kroppen sitter ilska? STANNA UPP – när du märker ilskan. SLAPPNA AV Ta tre djupa andetag. Räkna till 10 Tänk på något positivt Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag kan klara det här. TÄNK HÖGT …och lös problemet stegvis. TÄNK EFTER Vad var det som gjorde mig så arg? Vad gjorde jag? Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vad kunde jag gjort annorlunda?

Vardagssituationer - empatiträning Emotionell vägledning - hjälper barnet identifiera känslor. Undvik att avleda eller moralisera över känslor. Hjälp barnet att förstå varför det känner som det gör. Modellinlärning - Läraren uttrycker egna känslor, benämner dem, förklarar varför, och visar hur man kan hantera dem. - Visa själv ett empatiskt förhållningssätt Arbeta runt känslor i vardagens pedagogiska innehåll - musik med känslor, känslor i teckningar, känslor i berättelser Träna barnen på att lyssna aktivt Fråga barnen om och visa på andra barns känslor, tankar, behov, synvinklar och önskningar Beröm och uppmuntra barnen då de visar prov på bra empati. Be dem berätta! Att inte tillämpa det i vardagen är som att endast läsa teorin i körkortsutbildningen.

Vardagssituationer - problemlösning Emotionell vägledning - coacha barnet i problemsituationer - Stanna upp och tänk: vad är problemet? Vad finns det för olika lösningar? Konsekvenser? Planering? Utvärdera med barn efteråt - Vad gjorde du? Vad kunde du gjort istället? Vad ska du göra nästa gång? Beskriv problemsituationer, diskutera vad som är problemet, samtala om lösningar, värdera konsekvenser, och alternativ? Diskutera problem och problemlösningar utifrån berättelser och böcker. I gruppens vardagsproblem - diskutera och fundera över problemlösningar Blanda in samtliga i personalen. Involvera barnen som problemlösare. Agera modell själv.

Vardagssituationer – problemlösning forts. Modellinlärning - Tänk högt om dina egna problemlösningar i stunden. Berätta om problem du stått i och hur du tänkt om och löst dem. Var öppet reflekterande om problem och problemlösning och visa att det finns flera sätt att lösa ett problem. Visa att man ibland måste stanna upp och tänka! Beröm och uppmuntra barnen då de visar prov på bra problemlösning. Be dem berätta!

Vardagssituationer - självkontroll Emotionell vägledning - I situationer, hjälp barnet att stanna upp och slappna av, gränssätt eventuellt negativt beteende. Träna barnen på avslappning, träna på olika sätt att lugna ner sig. Hjälp barnen att utveckla ord-förråd och språk för hur de känner. Reagera på aggressivt beteende. Diskutera vad aggressivt beteende kan leda till Lär barnen känna tecken på tidig ilska. Förbered barnen på ”känsliga” situationer. Hur gör man om man får ett nej? Hur hämtar man hjälp?

Vardagssituationer – självkontroll forts. Modellinlärning - visa att du kan hantera din ilska. Det vill säga att du måste visa att du är arg, men att du kan hantera ilskan på ett konstruktivt sätt. Lär inte barnen att man löser konflikter via hotfullhet eller aggressivitet. Beröm och uppmuntra barnen då de visar prov på bra självkontroll. Be dem berätta!

Förhållningssätt - sammanfattning Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Uppföljning Introducera (berättelse) - träna (rollspel) - generalisera (vardagssit.) Användandet av nyckelord Mindre undervisningsgrupp Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet Parafrasering  upprepa begreppen och det barnen säger.

Föräldrar Samarbetspartners Eleverna lär väldigt mycket av varandra.

Implementering StegVis-mentor/ Styrgrupp Skol/förskole ledningen Utvärderingar Arbetslaget Schemat Övrig personal Övriga ämnen/ teman StegVis Hälso-arbetet Livskunskap som en punkt på APT. Fortbildning  ny personal, gammal. Se arbetet med StegVis i ett större sammanhang. Se StegVis som ett verktyg för att uppnå viktiga mål. Se arbetet med StegVis ett långsiktigt utvecklingsarbete. Ledningen behöver vara stödjande och aktivt pådrivande i processen. Involvera föräldrarna i arbetet. Gör materialet till ditt eget och tillåt dig att göra fel. Relationen är avgörande. Lätt in regelbunden utvärdering. Introduktionsutbildning är viktig. Stöttning av implementeringsprocessen. Fortbildning Måldokument Fritids-förskola-skola Föräldrarna

Föräldrakontakt Startinformation Föräldrabrev Veckobrev Utvecklingssamtal Vardagliga kontakter

Viktiga saker Dialog Läraren som modell Barnens pedagoger Kreativitet och lekfullhet Inkluderande arbetssätt Föräldrar och kollegor med sig Ledningens stöd Barnens pedagoger Stegvis ordning Regelbundenhet Långsiktighet Introducera-träna-tillämpa Nyckelbegreppen Förståelse för de grundläggande principerna och målsättningarna i programmet.

Utvärderingsresultat De positiva relationerna mellan barnen har ökat och det har blivit bättre på problemlösning. Lärarna har blivit bättre rollmodeller Ökad begrepps-kunskap i sociala färdigheter En observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende

Webbadresser www.cfchildren.org www.cesel.dk www.gislasonlowenborg.com www.spf-utbildning.com