Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com

Vad är WCAG? Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett stort antal rekommendationer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt. Genom att följa dessa rekommendationer ska webben kunna användas av alla. Även om man har olika funktionsnedsättningar.

Läget i Sverige: Generellt Vi har en strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken. Vi följer WCAG, som alla goda medlemsstater i EU. Vi ska uppfylla nivå AA. Vi har en ”Vägledning för webbutveckling” som i vissa delar går längre än WCAG. Det finns även en Förordning om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken [2001:526] . Språk Språklagen Myndigheternas skrivregler Klarspråksarbete - Klarspråkstestet

Snabbkurs i WCAG 2.0

Nivåerna i WCAG, Web Content Accessibility Guidelines WCAG 2.0 är indelad i tre nivåer A, AA och AAA. AAA är den högsta nivån av tillgänglighet. Offentlig sektor uppmanas försöka uppfylla AA.

WCAG har 4 grundprinciper 1 Möjlig att uppfatta 2 Hanterbar 3 Begriplig 4 Robust

1. Möjlig att uppfatta 1.1 Tillhandahåll alternativ i form av text till all icke-textbaserad information så att det kan konverteras till format som användarna behöver, till exempel stor stil, punktskrift, tal, symboler eller enklare språk. 1.2 Tillhandahåll alternativ till tidsberoende media. 1.3 Skapa innehåll som kan presenteras på olika sätt (exempelvis med enklare layout) utan att information eller struktur går förlorad. 1.4 Gör det enklare för användare att se och höra innehåll, bland annat genom att skilja förgrund från bakgrund.

2. Hanterbar 2.1 All funktionalitet ska vara åtkomlig med ett tangentbord. 2.2 Ge användaren tillräckligt med tid för att läsa och använda innehållet. 2.3 Designa inte innehåll på ett sätt som kan orsaka krampanfall. 2.4 Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är.

3. Begriplig 3.1 Gör textinnehåll läsbart och begripligt. 3.2 Säkerställ att webbsidor presenteras och fungerar på ett förutsägbart sätt. 3.3 Hjälp användare att undvika misstag och rätta till misstag.

4. Robust 4.1 Maximera kompatibiliteten med nuvarande och framtida användarprogram, inklusive hjälpmedel.

Historiskt har WCAG utvecklats av personer som främst har varit kunniga i hur man skapar kod. Fokus har i hög utsträckning riktats mot hur blinda ska kunna använda webben. Det har resulterat i att man reflexmässigt söker efter tekniska lösningar och att man ser text som den grundläggande bäraren av information.

Så vad säger WCAG om kognition?

WCAG och kognition WCAG har vissa punkter som berör det kognitiva området men det finns stora brister. Sättet att hantera ett kognitivt problem är ofta tekniskt. Man ska införa ”funktioner” eller ”mekanismer”.

Det här ska vi diskutera Text och icke-text Hur svårt får det vara? Konceptuell tillgänglighet Kognitiv belastning

1. Text och icke text

”Möjlig att uppfatta” innebär enligt WCAG alltid att allt ska finnas som text. Det finns text och så finns det icke-text.

Innehåll är definierat som text eller icke-text Innehåll är definierat som text eller icke-text. En film är ett exempel på icke-text. En grundläggande regel är att all form av icke-text ska kompletteras med text. Men det finns inget omvänt krav. För personer som inte förstår text finns inget krav på att skapa filmer eller talad information. Det krav som finns är att text automatiskt ska kunna konverteras eller manipuleras till ett antal andra format eller presentationssätt. Personer som är beroende av filmer, animationer, teckenspråk eller talad svenska får inte stöd för dessa behov i WCAG.

Inte tillräckligt enligt WCAG Rätt enligt WCAG Inte tillräckligt enligt WCAG I båda fallen får vi information om hur man skapar en så kallad ”Web part”. Det första är en traditionell manual. Genom att steg för steg följa en skriftlig instruktion så ska det bli rätt. Det andra fallet ger samma information men via en film. Den skulle inte bli godkänd enligt WCAG. För att bli det skulle det behövas: En textremsa som presenterar dialogen Ett ”text transcript” som i text redogör för vad vi ser på skärmen Men många skulle nog säga att för dem är filmen ett mer tillgängligt sätt att förstå hur man ska göra.

IKEA undviker text i sina monteringsanvisningar IKEA undviker text i sina monteringsanvisningar. Det här skulle bli underkänt i WCAG då varje bild ska ha en beskrivande text. Men frågan är om fler skulle klara av att montera möbeln? Även IKEAS filmer skulle underkännas. Enligt WCAG måste det finnas en text som beskriver hur man monterar. Det är okej att ha bilder och filmer men de ses enbart som ett komplement till texten.

Multimodalitet WCAG säger inget om att användare kan föredra att ta till sig information på olika sätt. WCAG säger inget om att en samverkan mellan texter, bilder, filmer, ljud kan skapa en begriplighet som inte annars kan uppnås.

2. Hur svårt får det vara?

Nivå AAA - Riktlinje 3.1 Läsbart: Gör textinnehåll läsbart och begripligt 3.1.5 Läsförmåga: När text kräver högre läsförmåga än högstadienivå efter att man avlägsnat egennamn och titlar, så finns det kompletterande innehåll eller en version som inte kräver högre läsförmåga än högstadienivå. Observera att kravet på läsförmåga ligger på AAA, som i praktiken ingen har som krav att uppfylla. Nivå A och AA säger inget om läsförmåga. Om man vill beakta detta krav ska man enligt WCAG inte bearbeta den ursprungliga texten. Man ska istället ta fram ett ”kompletterande innehåll” eller ”en version”. När det gäller innehållets svårighetsgrad så har WCAG enbart synpunkter på text. Det finns inga särskilda krav på filmer, bilder eller ljud när det gäller svårighetsgrad.

Originaltext som kompletterats med lättläst version

”Kompletterande innehåll” enligt WCAG WCAG förklarar kompletterande innehåll så här: Ytterligare innehåll som illustrerar eller förtydligar det huvudsakliga innehållet. Exempel 1: En ljudversion av en webbsida. Exempel 2: En illustration av en komplicerad process. Exempel 3: ett stycke som sammanfattar de viktigaste resultaten samt rekommendationerna från en forskningsstudie.

Läsförmåga på högstadienivå? Vad betyder egentligen ” När text kräver högre läsförmåga än högstadienivå… ”? Troligen menas den läsförmåga man förväntas ha när man lämnar årskurs 9. Det är svårt att värdera om en text klarar detta krav.

Hur många läser sämre än högstadienivå?

Läsförmåga enligt OECD Varierar från land till land. I Sverige definieras cirka 25 % av den vuxna befolkningen som svaga läsare. Andelen svaga läsare i Sverige ökar. OECD använder begreppet literacy, vilket sätter in läsförmågan i ett funktionellt sammanhang.

WCAG om läsförmåga på nivå A och AA 3.1.1 Sidans språk: Det huvudsakliga mänskliga språket på varje webbsida kan tydliggöras automatiskt. (Nivå A) 3.1.2 Språk för del av sida: Det mänskliga språket för varje avsnitt eller fras i innehållet kan automatiskt tydliggöras utom för egennamn, tekniska termer, ord av obestämbart språk och ord eller fraser som blivit en naturlig del av språket i den omgivande texten. (Nivå AA) 3.1.1 betyder att man ska ha så kallade lang-koder så att webbläsare och hjälpmedel automatiskt ska kunna använda rätt språk. 3.1.2 betyder att lang kod också ska finnas i löpande text, så att ett hjälpmedel kan byta språk om det behövs.

Läsförmåga nivå AAA 3.1.3 Ovanliga ord: Det finns en metod/funktion som visar specifika definitioner av ord och fraser som används på ett ovanligt eller begränsat sätt. Detta gäller även bildspråk och jargong. 3.1.4 Förkortningar: Det finns en metod/funktion som visar hela ordet/orden eller betydelsen av förkortningar. 3.1.6 Uttal: Det finns en metod/funktion som anger hur ord uttalas, när betydelsen av ordet, i sitt sammanhang, är tvetydigt om man inte vet hur det uttalas.

Exempel: Ovanliga ord och förkortningar WCAG menar att ovanliga ord och förkortningar ska förklaras med ”en mekanism”. I det här fallet indikerar en prickad linje under ett ord att man kan peka på ordet och få upp en förklaring. Innehållet i förklaringen har WCAG inga synpunkter på. Ur ett kognitivt perspektiv är det kanske bättre att säga att förkortningar och svåra ord antingen ska undvikas eller förklaras i den löpande texten…

3. Konceptuell tillgänglighet

3.2 Förutsägbart: Säkerställ att webbsidor presenteras och fungerar på ett förutsägbart sätt 3.2.1 Vid fokus: Att en komponent får fokus leder inte till en förändring av sammanhanget. (Nivå A) 3.2.2 Vid inmatning: Att ändra inställningarna för en komponent i ett användargränssnitt orsakar inte automatiskt en förändring av sammanhanget, om inte användaren förvarnats om detta innan komponenten används. (Nivå A) 3.2.3 Konsekvent navigering: Navigeringsmetoder/funktioner som upprepas på flera webbsidor inom en uppsättning av webbsidor presenteras i samma inbördes ordning varje gång de upprepas, om inte användaren initierar en ändring. (Nivå AA) 3.2.4 Konsekvent identifiering: Komponenter som har samma funktionalitet inom en uppsättning av webbsidor identifieras konsekvent. (Nivå AA) 3.2.5 Förändring på begäran: Förändring av sammanhang initieras enbart på användarens begäran eller så finns en metod/funktion för att stänga av sådana förändringar. (Nivå AAA)

Så här kan man tolka WCAG… En väldigt komplex navigationslösning är okej, bara man använder den hela tiden Om man behöver använda flera gränssnitt/system för att lösa en uppgift så behöver dessa inte vara konsekventa sinsemellan Ologiska lösningar är okej om man använder dem konsekvent.

Det här finns inte med i WCAG Vilket intryck något ger För mycket innehåll och för många objekt på samma sida. ”Röriga” presentationer Att helheten ska upplevas som logisk Att användningen bör vara intuitiv Tillit och förtroende

4. Kognitiv belastning

Kognitiv stress, belastning på minnet WCAG säger inget om att komplexiteten/svårighetgraden på den uppgift som ska utföras kan skapa stress eller kan ställa mycket höga krav på vad användaren ”ska hålla i huvudet”.

Exempel på arbetsmiljö för handläggare Exempel på arbetsmiljö för handläggare. Systemen är öppna i olika fönster. Under ett och samma ärende måste handläggaren gå mellan de olika systemen för att göra manuella kontroller. Det skapar mycket stora kognitiva svårigheter. Det leder i sin tur till: Förlorad tid Ökat antal misstag Ökat antal korrigeringar och efterkontroller Handläggarna hade hög sjukfrånvaro. De största orsakerna var relaterade till stress och smärta i axlar, nacke, rygg.

Författare Peter Lettmark, uppgift nationellt prov i svenska 2013