Välkommen på en inkluderande resa! 2017-04-08 Per Skoglund

Skolans grunduppdrag- Inkludering Om konsten att skapa verksamma verksamheter Föreläsning med extensivt material: särskolan & inkludering Per Skoglund Statsvetare & FoU-samordnare SPSM Lidköping: De la Gardiegymnasiet: Länsutbildningsdag-Gymnasiesärskolor 150309 Per Skoglund SPSM

Bakgrund och utmaningar! 2017-04-08 Per Skoglund

Vem är jag att säga detta och hur har jag lärt mig detta? Vaktmästaren: ”det osedda” - ”att skapa ohälsa” Studenten: ”att se den andre” - ”att hälsa för hälsa” Universitets- läraren: ”att säga vs att vara” Forskaren: uppifrån-nerifrån-inifrån Chefen: ”efterfrågan vs behov” FoU-ledaren: ”i team vs bygga praktikgemenskap Ordföranden: att skapa förutsättningar för djup ”inkludering” Forskaren: LedningProfessionellt ”meta-praktiskt-lärande” 2017-04-08 Per Skoglund

Två ”nya” fundament för kunskapsbildning Formell utbildning Kollegial Lärande i Forskning Individuell Kollektiv praktiken

Är inkludering då något nytt? Elsa Köhler 1936? -vad lärde sig kindergarten/förskolan/särskolan av Elsa Köhler? -vad lär sig ”skolan” av ”förskolan” & ”särskolan”? Per Skoglund SPSM

Lärdomen är att: Byggt på: -12 års beprövad erfarenhet ”inkludering” är inte inplacering, utan professionellt samarbete för att möta eleven på ett verksamt & utvecklande sätt Byggt på: -12 års beprövad erfarenhet -forskningsresultat från 2008 -studier i European Agency for special needs & inclusive education -följeforskning 12 kommuner för ”inkluderande lärmiljö” (se referenslista) Per Skoglund SPSM

Utmaningen med ”Skola” & ”Inkludering”? *”Special-” *”Sär- *”Elevhälsan” =Särskilda anordningar som gör att vi ”slipper” ändra systemet i grunden Per Skoglund SPSM

Fundamentala frågor i inkluderingsarbete! Vem vill vi och tycker vi skall ha tillgång till/inkluderas/vara delaktig i det vi håller på med i pedagogisk verksamhet och i samhället? 2. Vem förstår vi tillräckligt för att skapa tillgång till/inkludering/delaktighet i pedagogisk verksamheten resp samhället i övrigt? 3. För vem kan vi idag skapa tillgång till/inkludering/delaktighet i pedagogisk verksamhet resp samhället i övrigt? 4. Kring vem vill, förstår, kan vi ej tillräckligt idag? (start-frågan) Per Skoglund SPSM

Vad är då den största utmaningen avseende inkludering? -Vem/vilka vill, förstår, kan vi ej tillräckligt om idag? Glapp? -Varför så? Per Skoglund SPSM

Per Skoglund SPSM

Grundutmaning i skolan Elevers olikhet Styrdokument Utmaningar?Vägar?->Effekt? Traditioner ----------------------------------------------------------------------------------------- ”SE GAPET!” 50-talet 2014 ca 8% ca 100% 2017-04-08 Per Skoglund

”Skolan” ett komplext system1 Skolor Antal elever Kostnad/elev Lärare/100elever 4616 886 000 85 900:- 8,7 i snitt grund- varav ca 1,2% skolor 10 000 i SU-grupp2 702 sär- skole- enheter 12 100 383 900:- 26,8 i snitt 8 Special- skolor 501 901 400:- 42 i snitt 1. Skolverkets lägesbedömning 2011, rapport 363 2 Persson och Persson 2012: 25 Per Skoglund SPSM

Eller- hur leder och organiserar vi egentligen en produktion där drygt 1.600.000 ”elever” och 165.000 professionella möts? -har vi den ledning, organisering och det stöd som behövs? Per Skoglund SPSM

2017-04-08 2017-04-08

Fundamentala utmaningar för ledare i en värld av ”katedraler” Hur bryter vi traditioner som ej möter behov? Hur möter vi rädsla, osäkerhet och otrygghet? Hur stödjer vi ensamma rektorer? Hur stödjer vi lärare mot en adaptiv undervisning? Hur möter vi komplexa behov, t ex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Per Skoglund SPSM

Kärnfrågan i utveckling blir då! -Hur stödja pedagoger, rektorer, förvaltningschefer och övriga så att de utvecklar: -vilja, -förståelse, -kunnande och -medveten organisering av resurser/kompetens som gynnar en inkluderande utbildning och undervisning?

1. Berättandet som öppning 2017-04-08 Per Skoglund

Alla är en potentiell ”berättelse” Du är mer än det du gör, men syns det? Hur får vi alla att träda fram i sin ”glans”? ”Alabasterugglan” som hjälp att se---- ”fäst” berättelsen i minnet. 2017-04-08 Per Skoglund

2. Avmystifiera 2017-04-08 Per Skoglund

-”helhetsperspektiv” -”Pedagogiskt ledarskap” ord som alla säger men aldrig frågar om -”habiliteringen” -”eleven i centrum” -”inkludering” -”systemtänkande” -”helhetsperspektiv” -”Pedagogiskt ledarskap” Vad behöver avmystifieras i er värld? Fundera 3-4 personer 2017-04-08 Per Skoglund

Avmystifiering A-stad Idé/förutsättning Arbetsform/Process Verkan/effekt -Verksamhetsidé -Inkludering -Elevhälsa -Resurser -Särskilt stöd -Måluppfyllelse -Barnsyn -Utredning -”Kunskap” -Elevhälsa -Integrera eleven -Kunskap -Uppföljning -Utvärdering? -Samverkan -Samarbete -Barnperspektiv -Barnets perspektiv -Personalhälsa? -Helhetssyn -Elevhälsoteam -Kompetens- -Värdegrund -Medskapande utveckling? -Salutogent -Delaktighet -Verksamhets- -Transparens -Kärlek utveckling? -Motivation -Sociokulturellt lärande -”Lyfta till elevhälsan” -Lärande Per Skoglund SPSM

3. Begreppsliggör 2017-04-08 Per Skoglund

”Elevhälsan” i Skollagen 2010: 800 25§ ”För eleverna i förskoleklass….ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål skall stödjas.” alltså bör: -det hälsofrämjande & förebyggande arbetet prioriteras -elevhälsoarbetet och lärandet integreras Per Skoglund SPSM

Dock några reflektioner Centreringproblemet: ”Elevhälsan”; bestämd form singularis – ett första tankefel”Skolans stöd för elevhälsa” ”Särskiljandeproblemet: ”…insatser”, utan benämnande av grunden, d v s vardagen, pedagogiska insatser och ledning 3. Specialistfällan (jfr Habilitering) Per Skoglund SPSM

Grunda systemet i vardagen! P.S, L.B, 010301 Grunda systemet i vardagen! Liv, komplexitet 24 t PERSONENS EGEN HÄLSA, HABILITERING, LÄRANDE OCH UTVECKLING HEM/ BOENDE Förskola Skola särskilt stöd… Habilitering spsm fall 2017-04-08 Per Skoglund

Leda=att utmana traditioner som ej möter behov Att se, förstå & hantera de tre grundläggande utmaningarna i skolan -kategoriskt tänkande -reaktivt handlingsmönster -avsaknad av sammanhang för utveckling Per Skoglund SPSM

Se utmaning I: Kategorisk uppmärksamhet. Kroppsfunktions- Se utmaning I: Kategorisk uppmärksamhet? Kroppsfunktions- Verksamhetsrelaterad modell (kategorisk) lärmodell (relationell) Fokus -elevsvårighet isoleras av expert -svårighet & möjlighet att möta elev Etisk -på begränsad tid ge det expert kan -erbjuda flera perspektiv, kunskap & grund för att ändra elevsituation engagera den ”ansvarige” (empowerment) Teoretisk -nedsättningkonsekvens -samspel: Familj, Person, Nedsättning, grund (medicinsk/psykologisk syn) Pedagogisk hantering, Skolmiljö som möjliga orsaker (ICF rev) Arbetssätt/ -diagnos elevrekommendation -gemensam orientering om behov, metod särskild interventionuppföljning överenskommelse, gemensam ansträngning och uppföljning Effektsyn -förändring på elevnivå -ökad delaktighet och förmåga att möta det specifika & bibehålla handlingsmönster som inkluderar (ser, förstår, möter) (Skoglund 2011; jfr Skolverket 2008; Haug 2012; Giota och Emanuelsson 2011; Göransson, Nilholm & Magnusson 2012).

Se utmaning II: Reaktivt handlingsmönster Konstruktiv/Uppbyggande –teori om vad ”verksamt” ”Svårt” Stat ”Verksamt” ”Jaga-brist-loopen” ”Svårt” Pol ”Verksamt” ”Bygga-skol-loopen” ”Svårt” F-chef ”Verksamt” ”Svårt” Rektor ”Verksamt” ”Svårt” ”Klassrum” ”Verksamt” Reaktiv Proaktiv -svårighet -risk för svårighet skall förebyggas Per Skoglund SPSM

Se utmaning III: Se inkluderingsarbete i systematiskt sammanhang “Vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet skall vi bygga på, men hur?” Per Skoglund SPSM

Tre steg för att skapa sammanhang INVOLVERA UTFORSKA/JÄMFÖRA FÖRÄNDRA → → → → → KÄNSLA AV Hur det ÄR? Varför det är? Idé om förändring Behov av ny kunskap Förändring Effekter/ förbättringar A. Lokal/egen kunskap B.Relatera till andras erfarenhet C. Kunskap och kunnande & forskningsresultat för framtiden (A och B) Nulägesanalys: Vidgad förståelsehorisont: Ökad förändringsförmåga -eleverna (osäkerheter) -flera sätt att se ”utmaning” -nya sätt att leda & arbeta -lärarna (osäkerheter) -flera perspektiv -ledning (osäkerheter)

Dock är det svårt att synliggöra traditioner & osäkerhet i praktiken, ty… ’Varför lyckas vi inte med vissa elever trots att vi tycker vi jobbar bra?’

Vad vet vi då om inkludering via forskning? Se referenser för fördjupning… Per Skoglund SPSM

”Evidence in Inclusion”, Danish Clearinghouse 2013 ”Vanliga elever” påverkas ej negativt (kunskaper & socialt) då elever i behov av särskilt stöd inkluderas ”Elever i behov av särskilt stöd” som inkluderas visar positiv utveckling ’(kunskaper & socialt) -om skolan har övergripande mål och strategi samt positiv attityd till dessa elever samt -om tydliga individuella mål/plan så att elev kan se egen progress -men inte om lärare har en negativ attityd då negativa resultat 3. Två lärare i samarbete ger positiva effekter om de har rätt kompetenser: ämneskunnig pedagog resp ”specialpedagog”

European Agency 2014: Essunga, Flensburg, Wien, Ljubljana, Valetta (Skoglund 2013, 2014a och 2014b) 1.”realiteten” 4. behovet av en tydlig 5. behovet av förändrat idé om skola & elev tänkande & handlande via byggd på forskning öppenhet, stöd, variation Lärande & utveckling 2. sig själv som via acceptans av: 6. behovet av att bygga em orsakande kraft starkare ”praktikgemenskap” där man hjälps åt 3. att gå från ”resurser” 7. att professionell förmåga att till ”resursanvändning” lära är grunden för elevers lärande & skolans framgång Per Skoglund SPSM

SPSM:s beprövad erfarenhet (Skoglund 2013 & 2014b) Per Skoglund SPSM

Fallgropar---------------------- Framgångsfaktorer att låta ”inkludering” förbli mystiskt och oklartBegreppsklarhet att gå framåt utan att veta hur det är och varför det är såIngångsvärden att lämna ifrån sig den svåra frågan” till något vid sidan av linje-organisationen: till någon ”special-” eller ”elevhälsan”Vardagsfokus att glömma ”uppifrån och ner”-stödLeda och stödja inkludering att agera via ”objektivt ombud” Gör det själv, involvera att inte ta tillvara på SUG- resp särskolekompetens”Kompetenssäkra” att bortse från osäkerheter och behov av stöd för professionellt lärandeSe osäkerhet, lyft tanken

Rekommendationer på hygglig grund Per Skoglund SPSM

1. Klargör inkluderingsbegreppet Från ”inkluderad””inkludering””inkluderingsarbete” på olika nivåer i systemet Per Skoglund SPSM

Inkludering bör ses i ett sammanhang (Skoglund 2013) Förutsättningar: Grad av politisk & chefsmässig involvering i skolans osäkerheter och i idén om vikten av att inkludera alla via stöd för professionellt lärande skapar ”kulturen” 2. Processen: Inkluderingsarbetets inriktning och organisering av: -strukturer -processer -kompetens 3. Resultatet: Elevens personliga involvering och utveckling =Eleven känner/uppfattar att hon/ han: -är del i gemenskap -tar del och lär -har ökat kunskaperna -vill, får och kan bidra i samhället Per Skoglund SPSM

Per Skoglund SPSM

”Reaktivt” undervisa -uppmärksamma = A. Inkludering= en process genom vilken ansvariga i skolan medvetet försöker: ”Reaktivt” särskilt stödja undervisa -uppmärksamma förstå -utreda uppmärksamma -utarbeta ÅP möta -Individuell utv.plan -genomföra ÅP erbjuda -följa upp ÅP alla i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet. Per Skoglund SPSM

Konstruktiv ledning: verksamhetsprioritering B. Inkludering= en process genom vilken ansvariga för skolan medvetet försöker ge: Konstruktiv ledning: verksamhetsprioritering ”Reaktivt ”Förebyggande” ->”Hälsofrämjande” -> ”Uppbyggande” särskilt stödja undervisa -uppmärksamma förstå -utreda uppmärksamma -utarbeta ÅP möta -Individuell utv.plan -genomföra ÅP erbjuda -följa upp ÅP alla i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet. Per Skoglund SPSM

Grundanalys- Bedöm din/er skolas styrkor och svagheter: Mkt svag Mkt stark 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Vad är din/er slutsats av det mönster ni ser? Vad utveckla? Per Skoglund SPSM

2. Organisera stödsystem klokt: Gemenskap & Agility Alternativa modeller för stöd Tradition/ A B C Vanor Alla stödresurser Alla stödresurser Central/gemensam placeras lokalt ”sitter” centralt ledning av stöd men ”Så här har lokalt agerande från behov vi alltid gjort!” ------------------------------------------------------------------------------ Lokal vana styr Central idé styr Lokala behov & gemensam samordning att stödet används att det skapas intern att kraften samordnas utifrån enligt gamla vanor, kamp om utrymme lokala behov, men med delad ej för utveckling och centralt & distans tanke & ledning mot gemen- förändring till lokalt samma mål Per Skoglund SPSM

3. Gå från antingen – eller-begrepp Det handlar om ett kontinuum snarare än antingen ”vanlig undervisning” eller ”särskild grupp” och ett sådant utforskande kontinuum kan se ut på följande sätt: ”Vanlig undervisning”Läraren anpassar undervisning-------Anpassning förstärkt med en annan kompetens-Anpassning med flera kompetenser,-Särskild relationer & undervisning ”rum” i väl vald grupp Särskild skolform för bestämd elevgrupp=stöd till övriga skolan

Tre fokus på stöd krävs: -Focus A: Elev i skolan -Focus B: Vardagsundervisningen -Focus C: Systematisk utveckling: struktur, processer och kompetens Per Skoglund SPSM

Fokus A: ”Elev situation” Möta Fråga läraren Se/Höra Fråga -elev -föräldrar Förstå Fråga -särskilda stödjare -”forskning” Indiv. Plan Behov Sätt att undervisa Undervisning -Observera -Anpassa -Svårt---- ”Elev- Situation” Fokus B Kontinuum Per Skoglund SPSM

Fokus B: ”Vardagsundervisning” Observation och råd från Kollega Observation & stöd från Specialped/Särskole-kompetent. Observation och stöd från Psykolog/ Kurator/ SSK Observation och stöd från Rektor Tex en extra lärare Special lärare i klass eller 1-1 Särskild U-grupp S U G Under- visning Per Skoglund SPSM

Focus C: Systematisk utveckling av Strukturer, Processer och kompetenser Årlig analys Resultat Luckor & brister Förklaringar Årlig utvecklings- plan Öka förmågan att .... Struktur utveckling Tänkande Lokaler Organisation Process-utveckling Se & förstå Planering Under- visning Kompetens- utveckling Via arbetet (fokus B) ”In service training” Via externt stöd -handledning/utbildning -forskningsanknytning Strukturer Processer kompetenser Per Skoglund SPSM

4. Organisera stödkompetenser tydligt Från Till En oklar uppdragsyta Flera väl definierade lokala behov/ att tävla om mellan uppdragsytor för stödfunktioner: professioner -specialpedagoger -utvecklingspedagoger -förstelärare -kuratorer -psykologer -särskolepedagoger Per Skoglund SPSM

5. Led och stöd: Hantering av skolans osäkerheter-Handling Fokus på kärn- ”Meta-praktiskt lärande” verksamheten i vardagen ”Strategisk mind-set”: uppdraget i fokus (Skoglund, P. (2013) ”Inkludering och skolans osäkerheter - att stödja professionella att lära.’ i Paideia, nr 5 2013) Per Skoglund SPSM

6. En grundspänning/dubbel värld Drifts- Lär- och utvecklings- organisation organisering -ordning, enhetlighet -variation -skydda mot omvärld -se och förstå omvärld -strategi för produktion -strategi för lärande, öppenhet -regler, rutiner -se och förstå behov av ny strategi, regler & rutiner ”Stadig fyr i blåst” (Fast) ”Smidig i omvärld” (Agil) ”Innovation” 2017-04-08 Per Skoglund

7. Bygg en stark praktikgemenskap på 2017-04-08 7. Bygg en stark praktikgemenskap på -kollegialt lärande & vägledande förhållningssätt ang sju „vitala“ frågor (Skoglund & Erkinger 2007; Liljeroth, Engen, Larsson, Öfverholm & Skoglund 2011) Gemensam utveckling av förhållningssätt Gemensam utveckling av arbetssätt Gemensam uppfattning av idé/uppdrag Gemensam bild av förut-sättningar Gemensam sätt att lära Making a plan for organizational, group, individual development. Before making changes, it is important to reflect upon the situation at hand and elucidate what is to be achieved. It is also advantageous to reflect upon the things that can be an obstacle or help in moving forward. We have done this using a method that focuses on the following aspects: How is it now? What problems exist? What do we want the situation to be? What is our goal? How do we reach this our goal? Did we reach our goal? An evaluation. With the diversity of cultural, traditions and understandings it was essential to come to a common understanding about where we are now and where we want to be. The picture below shows the first steps in making a plan for organizational, group, individual development. Learning in practice is therefore an important part of the organization and the development of knowledge. The challenge is not just the development and maintenance of knowledge for the individual but even more important than the acquisition of new knowledge is the integration of this knowledge in practical use. With that overarching model in mind we are able to meet needs and goals to create and to pass on experiences and know-how. Gemensamt sätt att utveckla Gemensam utmaning (Skoglund & Erkinger 2007) 040921/PS

8. Sammanfattning Vi måste bli bättre på att hjälpas åt i uppdraget=åstadkomma! B. Vi måste därför möta det ”reaktiva hotet”! Vi behöver skapa en gemensam föreställning om vad som är verksamt, en ”theory of change”, för sätt att verka på olika nivåer (grundade i forskning och/eller beprövad erfarenhet)! Per Skoglund SPSM

A. Konsten att leda & stödja mot verksamma verksamheter = skolor som ser, förstår, undervisar och stödjer alla elever via: -kollegial ansvarsidé & elevintresse -kollegial planering -kollegialt görande -kollegialt lärande då kan alla ”belong” & ”nå potential” Per Skoglund SPSM

B. Se och bryt reaktiva handlingsmönster Konstruktiv/Uppbyggande –teori om vad ”verksamt” ”Svårt” Stat ”Verksamt” ”Jaga-brist-loopen” ”Svårt” Pol ”Verksamt” ”Bygga-skol-loopen” ”Svårt” F-chef ”Verksamt” ”Svårt” Rektor ”Verksamt” ”Svårt” ”Klassrum” ”Verksamt” Reaktiv Proaktiv -svårighet -risk för svårighet skall förebyggas Per Skoglund SPSM

C. ”Theory of change”: grundbegrepp & modell P A -”Konstruktiv ledning”? R -”Positiv attityd”? T -”Tillitsfullt samarbete”? N -”Lärares självförtroende”? E -”Elevdelaktighet”? ”Formativt förhållningssätt R -”Proaktivt stöd”? till elever”? N Ä ”Läro-/kursplane- T anpassning”? V Måluppfyllelse? E ”Anpassade ped.. -Elevers självförtroende? R strategier & särskilt -Elevers lärprocess & lärt A stöd” -Elevers kompetens N -Elever efter skolan: D (högre studier, arbete) E Per Skoglund (2015 kommande) ”Theory of Change in Schools”

Summan av allt U som leder mot… Per Skoglund SPSM

Ni kan fördjupa er i tre material framtagna av SPSM Likvärdighetsbegreppet och inkludering: Skoglund 2013 & 2014b Inkluderande undervisning: http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00458 ”Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik”: http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Forskning-och-utveckling/ Tillgänglighetmaterialet: http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Tillganglighetsmodell/ Per Skoglund SPSM

Referenser kring inkludering & förändring Ainscow,M Referenser kring inkludering & förändring Ainscow,M., & Sandhill, A (2010) “Developing inclusive education systems: the role of organizational cultures and leadership.” in International Journal of Inclusive Education. 14 (4). Pp. 401-416. Allison, G.T. (1971) Essence of Decision. Little Brown & Co. Boston. Argyris, C. (1991) “Teaching smart people how to learn.”, in Harvard Business Review. May-June 1991. pp. 99-110. Aten, K., Howard-Grenville, J., & Ventresca, M.J. (2012) “Organizational Culture and Institutional Theory: A Conversation at the Border.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:78. DOI: 10.1177/1056492611419790. Bühler, C. (1931), ”Kindheit u. Jugend.” 3. Aufl. Leipzig. Carrington, S., & Robinson, R. (2006) “Inclusive school community: Why is it so complex?” in International Journal of Inclusive Education. 10 (4-5). Pp. 323-333. Dyssegaard Brørup, C., Sørgaard Larsen, M. (2013): Evidens on Inclusion. Danish Clearinghouse for Educational Research Department of Education, Aarhus University. European Agency for Development in Special Needs Education. (2013) Organisation of provision to support inclusive education Literature Review. European Agency for Development in Special Needs Education. (2013a)”Meeting the needs of all learners – a school transformation Nossebro School, Essunga, Sweden, February 26th-28th 2013”. in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION European Agency for Development in Special Needs Education. (2013b) “Flensburg’s way of inclusion: a community of practice Visit to Flensburg, Germany 11–14 March 2013”, in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION European Agency (2014 forthcoming) “Summary report-Organization of provision to support inclusive education.” Hansen, O. & Qvortrup, L. (2013) ”INklusion i Danmark-hvilke konsekvenser har begrebsdefinitioner for den paedagogiske praksis.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 8-19 nr 05/13. Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011): Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Rapporter från institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Göteborgs universitet. Göransson, K, Nilholm, C. & Magnússon, G. (2012): ”Inclusive education in Sweden – past, present and future issues”. I Barow, T. & Östlund, D. (red.): Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Haug, P (2012) “Har vi ein skule for alle?” in Barow, T. and D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Hicks-Monroe, S.L. (2011) ”A review of Research on the Educational Benefits of the Inclusive Model of Education for Special Education Students.” In Journal of American Academy of Special Education Professionals. Winter. pp 61-70. Hjörne & Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur. Lund. Kim, W.C., & Mauborgne, R. (2003) “Tipping Point Leadership.” In Harvard Business Review. April. pp 61-69. Köhler, Elsa. (2009). ”Den aktivitetspsykologiska bakgrunden. Allmänna utvecklingslagar”. 16 mars 2009.

Liljeroth, I. , Engen, T. , Larsson, J. , Skoglund, P. , Öfverholm, C Liljeroth, I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C. (2011) Verksamma verksamheter: Att bättre förstå, hantera och utveckla verksamheter för kvalitet och effektiv resursanvändning. Daidalos. Göteborg. Nes, K. (2013)”Norsk skole anno 2013: Ökende ekskludering under dekke av inkludering?” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 40-51. nr 05/13. Nilholm, Claes; Göransson Kerstin (2013): Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigh eten. Stockholm. Persson, B. (2001) Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap. Liber. Stockholm Persson, Bengt, Persson, Elisabeth (2012): Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Liber.Stockholm. Persson, Elisabeth (2012) ”Raising achievement through inclusion.” In International Journal of Inclusive Education. 1-16. DOI:10.1080/13603116.2012.745626 Schein, E. (1993) ”How can organizations learn faster? The challenge of entering the green room”. In Sloan Management Review. Winter 1993. Schultz, M. (2012) ”Relationsships Between Culture and Institutions: New Interdependencies in a Global World.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:102. DOI:10.1177/1056492611419799 Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. (1996) Mellan krig och fred. Tre perspektiv på extraordinära händelser och svensk risk- och krishantering. Novemus, Högskolan i Örebro. Skoglund, P & Larsson, L-Å. (2004) ”Översyn av insatser för barn i behov av särskilt stöd i Alingsås. Specialpedagogiska institutet. Region Väst. Skoglund, P., Erkinger, V. (ed) (2007) ” A Collection of Ways to Understand and Promote Learning in Practice .”at: http://www.adam-europe.eu/prj/1433/prj/2008%2001%20PRODUCT%20AMS%20-%20Schwedisch.pdf Skoglund, P. (2011) Specialpedagogiska skolmyndigheten i kunskapsbildningens tjänst: Grunder för kunskapsbildning ur samhälls-/verksamhets-/ professionsteoretiskt perspektiv. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Göteborg Skoglund, P. (2013): ”Inkludering och skolans osäkerheter – att stödja professionella att lära.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, s.20-29. nr 05/13. Skoglund, P. (2014a) ”Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe How does inclusion benefit all?” in La nouvelle revue de l’adaptation et de la scolarisation - no 65 • 1er trimestre 2014 Skoglund. P. (2014b) « Om mellanrummet mellan ’esse’ och ’essens’. Aktuellt och evigt på Aktualitetskonferensen 2014» Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015. Skolverket 2013. “PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap”Rapport 398. Ström, K. (2013) ”Excellens, likvärdighet och fokus på lärande-ett finländskt perspektiv på inkludering.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 30-39. nr 05/13. Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T-eds- (2012) ” Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning” FoU skriftserie nr 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten Tetler, S. (2012) ”Undervisningsdifferentiering…som den inkluderade skoles store utfordring.” in Barrow, T & D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad. Waldron, N., & McLeskey, J. (2010) “Establishing a collaborative culture through Comprehensive School Reform.” in Journal of Educational and Psychological Consultation. 20 (1). pp 58-74. Zilber, T.B. (2012) “The Relevance of Institutional Theory for the Study of Organizational Culture.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:88. DOI: 10.1177/1056492611419792. Per Skoglund SPSM

VIII. Sammanfattning-Vägen Tidpunkt Dialog/analys: 1 2 3 4 5 6……… -utmaningarna? X -förutsättningarna X -uppdrag/idé X -förhållningssätt/ strategi X -arbetssätt & lärsätt X X Per Skoglund SPSM