Läroämnena religion & livsåskådningskunskap i ett historiskt perspektiv Mårten Björkgren

Läroämnet religion Skolan i Finland (och övriga Europa) har i hög grad sin historiska bakgrund i den kristna kyrkan Utgångspunkt i Jesu dop- och missionsbefallning (Matt. 28:18-20) döpa och lära (didaskein)

Katekumenatet; blomstringsperiod under 200-t Kristen undervisning (katekein)  katekes; frågor och svar Förberedelsetid på 2-3 år vid dop av vuxna

Medeltiden Uppsving för undervisning och fostran (700-, 800-t) Betoning på hemmet och faddrarnas ansvar (Fader vår, trosbekännelsen, Ave Maria; ”Var hälsad Maria”) Församlingsprästens uppgift var att i samband med mässan undervisa folket i den kristna tron och etiken Den muntliga undervisningen kallades ”katekes”, dvs. prästen förläste de kristna sanningarna och församlingen upprepade det han hade sagt

Finlands första skola en katolsk katedralskola (Åbo) Förmågan att skilja mellan gott och ont ansågs inträda mellan 7 och 12 års ålder Finlands första skola en katolsk katedralskola (Åbo) Latinsk grammatik, retorik, dialektik (argumentationskonst)

Reformationen (1500-talet) ansvaret för kristen fostran vilade på hemmet och husfadern, betonade Martin Luther den allmänna skolan, som började växa fram under senmedeltiden, skulle staten sköta På Luthers förslag blev religion ett undervisningsämne (katekes) Prästens uppgift: att övervaka den undervisning som gavs

klostren stängdes där reformationen gick fram litteraturens roll i undervisning och fostran (boktryckarkonsten) Bibeln, Luthers stora och lilla katekes Mikael Agricola; NT på finska, ABC-bok + katekes, bönbok bildkonstens betydelse i undervisningen kunskapskontroll (inför första nattvardsgången)

Ortodoxins tid (1600-1850-talet) Skapade ett fostringssystem för ett livslångt lärande Avsikten var att hos alla medborgare bevara och befästa den kristna tron Ansvaret vilade fortfarande på hemmen Den s.k. klockarskolan  skriftskola

Skolans frigörelse från kyrkan Församling och kommun skildes åt 1865 Skolförordningen 1866  folkskolan på kommunens ansvar (i städerna) Kyrkans primärundervisning fick betydelse in på 1900-talet på landsbygden (hemundervisning, söndagsskola, ambulatorisk skola)

Läropliktslagen år 1921 (7-12 åringar) Ledde till att kyrkan koncentrerade sig på sin egen undervisning och barn före skolåldern De administrativa banden mellan kyrka och skola klipptes av, men skolan kom under 1900-t att bevara sin kristna karaktär Biskopens rätt att övervaka kristendomsundervisning ( 1994) Biskopens skolbesök i samband biskopsvisitationer Konfessionell religionsundervisning ( 1994;2004)

Ett historiskt perspektiv Läroämnet livsåskådningskunskap Bakgrundsfaktorer Svenska tiden och 1634 års regeringsform  centralstyre (en tro och en rätt luthersk gudstjänst) Det svenska riket ville inte bara ansvara för medborgarnas timliga väl, utan även för deras eviga

I Europa en växande religionskritik under 1700-talet Upplysningstiden: en frigörelseprocess från religiösa auktoriteter och från kristendomen som uppenbarelsereligion Libertiner föredrog andlig frihet, deister en religion i harmoni med förnuftet, naturen och vetenskapen Skeptiker och ateister kritiserade religionens ”grepp” om människan

Religionsfrihetstankarna nådde Finland i slutet av 1800-talet Franska revolutionen; den katolska kyrkan kom under statens maktsfär  religionsfrihet för individen (1789) Religionsfrihetstankarna nådde Finland i slutet av 1800-talet Viktor Heikel och Minna Canth förgrundsgestalter Kravet på religionsfrihet vann stark genklang också inom kyrkan

Religionsundervisning i vågskålen kring sekelskiftet Den frisinnade tidningspressen, s.k. intellektuella och socialister började ifrågasätta den lutherska kyrkans ställning och den obligatoriska religionsundervisningen 1906 föreslog studentföreningen Prometheus att den konfessionella religionsundervisningen slopas som skolämne

Finlands självständighet  samvetsfrihet Staten religiöst neutral år 1919 1917 års religionsfrihetskommitté förordade en icke-konfessionell religionsundervisning och parallellt (eller i anslutning) läroämnet sedelära (etik), samt att eleven på vårdnadshavarens begär kan befrias från religionsundervisningen Den konfessionella religionsundervisningen togs med i lagförslaget så att skolans religionsundervisning inte skulle stå i strid med hemmets religiösa fostran År 1922 godkände riksdagen lagförslaget till religionsfrihetslag (trädde i kraft år 1923)

8 § ”Meddelas religionsundervisning i av staten eller kommunen upprätthållen eller understödd folkskola, elementarläroverk eller annan undervisningsanstalt enligt något trossamfunds lära, skall elev, som tillhör annat trossamfund eller icke tillhör något trossamfund, på yrkande av målsman befrias från sådan religionsundervisning.”

Från 15.3. 1923 fanns två åskådningsämnen i den finländska skolan Konfessionell religionsundervisning  Undervisning i elevens egen religion (från 2004) eller Religionens historia och sedelära (etik)  Livsåskådningskunskap (från 1985)