Skolutveckling via digitala medier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Dolda kunskaper avslutande möte
Protokoll föräldraråd Plats: Bjälbotullsförskola Tid: 17,30 •Tankar efter mötet med våra politiker. Finns det politiska frågor som vill lyfta.
Kristinedalskolan F-9 skola i Stenungsund 600 elever 19 språk.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Carina Bergqvist Torvallaskolan
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
Att skriva sig till läsning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Dingtuna skolas föräldramöte!
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
E-bläcket. E-bläcket är ett läs- och teknikprojekt för ungdomar i åldern år i Kungälvs kommun som pågick från februari 2010 fram till våren 2012.
Pedagogiskt ledarskap
Arbetsplan för skolbiblioteket
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna. Program för förmiddagen 8.30 Uppföljning av lektioner som planerades förra gången. Berätta för varandra gruppvis om.
Läroplansträff Välkomna.
Träff 2 Erfarenhets-utbyte & VENN-diagram
VÄLKOMNA! ELEVLEDDA UTVECKLINGSSAMTAL S:ta Gertruds skola, Sigtuna.
En läsande klass Träff 1 - Introduktion.
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Inkluderande intensivundervisning matematik åk 1
Föräldraråd
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Läslyftet det senaste nuläget.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Rudbeck - en utvecklingsresa
Skolutveckling på riktigt - ett formativt förhållningssätt i alla led.
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff fritidshem
Mervärden och aha-upplevelser
Lotta Ekman-Johansson & Ingrid Faste. Den korta versionen  Påvisa behov  Väcka intresse  Ge lättillgänglig information.
Gnesta – stadens lugn och landets puls Ett språkutvecklande projekt med syfte att utveckla elevernas SO-texter Anna, Desiré, Hanna, Jannike, Mats, Micaela.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
M ÄLARDALENS H ÖGSKOLA, R ENATE W ALDER /IDA, V LORA S UDJADA S PRÅKETS ROLL I UNDERVISNINGEN, 7,5 HP XSVA01 Bakgrunden till kursen Att samtala om svenska.
Vilka är vi och vem är jag?
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
på föräldramöte för år 3-6!
1 Genevadsskolan Antal svar elever: 45 - svarsfrekvens 96% Antal svar vårdnadshavare: 5 - svarsfrekvens 11% April 2015 Laholms kommun Skolundersökning.
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
LYSSNA TALA LÄSA SKRIVA SpråkUtvecklande Arbetssätt i teknik Linda Lindkvist
Forum för engelska och moderna språk Mia Smith miasklassrum.wordpress.com 2 Alt-F9 för att ta fram/dölja stödlinjer.
Att jobba språkutvecklande
Min skola Bedrivs år Riktar sig till elever med NPF på högstadiet och gymnasiet Anhöriga och skolpersonal är också målgrupper i projektet.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
NYANLÄNDA BJÄREHOVSKOLAN. VÄRLDEN HAR FLYTTAT IN HOS OSS I BJÄRRED. Det faktum som vi idag står inför med stora flyktingströmmar går inte längre att blunda.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Workshop Arbetsplatslärande.
Enheten för mottagande av nyanlända elever
Välkommen till mitt utvecklingssamtal Sätt in en bild på dig själv här ÅK 5 VT 2018.
Dialogmöte förskoleklass
Föräldramöte åk 2 Välkomna.
InVäst - Integration Västsverige
Presentationens avskrift:

Skolutveckling via digitala medier Sara Nilsson, Hallstahammars kommun Språk i alla ämnen Mdh 141202

Bakgrund Sara Nilsson, 1-7 Ma-NO lärare + SVA Hallstahammar Förstelärare i SVA. Arbetar med nyanlända i år 4-5. ( Ej förberedelseklass) Hallstahammars kommun 5 grundskolor ( år f-5), knappt 1000 elever 2 grundskolor ( år 6-9) Många nyanlända elever på två av skolorna. Tankar om att förändra mottagande så att alla skolor tar emot nyanlända elever.

MÅL Sprida kunskap om språkutvecklande arbetssätt till alla f-5 skolor i kommunen.

ATT STARTA ETT PROJEKT Ett gemensamt beslut i kommunen att Hallstahammar skulle ta en plats i den här Kursen Språk i alla ämnen. Min rektor var delaktig i uppstartandet av projektet. Svårigheter att starta ett projekt med deltagare från kommunens alla skolor, då inte alla rektorer var delaktiga.

Framgångsfaktorer för projektstart Alla rektorer utser deltagare till projektgruppen. Alla rektorer diskuterar TID med sina projektdeltagare. Alla rektorer gör en plan med sina projektdeltagare för när och hur projektet ska nå ut till övriga på varje skola. Kollegialt lärande i grupp! Kan drivas av förstelärare.

Projektgruppen 7 lärare anmälda till gruppen. Alla skolor skulle då var representerade. Till uppstarten kom 5 lärare från 3 skolor. Saknade 2 skolor. Avhoppen handlade om att träffarna krockade med annat och TID.

Genomförande 4 träffar under våren 2014, 1 träff hösten 2014. Träffarna var 90 minuter på eftermiddagstid. Föreläsning (lyfta fram forskning). Diskussioner. Utbyte av erfarenheter. Sammanställning av pedagogiska filmer och bloggar.

INNEHÅLL En läsande klass. Cirkelmodellen. Andraspråkselever. Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. (Christina Löving) Uppgifter till varje gång. Testa en ”läsfixare”. Se en bestämd pedagogisk film på nätet. Ta del av ”lärarbloggar”. Skriva en lägesrapport.

SÅ BLEV DET……….. Projektgruppen träffades främst våren 2014. Alltså utnyttjades bara 1 av 3 möjliga terminer. Hösten 2014 gick hela kommunen in i mattelyftet. Då blev det språklyftet för de som inte undervisar i matematik. Språklyftet. En nystart En möjlighet att nå fler och på planerad tid där lärare skulle ingå. 2 grupper: år 1-5 och år 1-9.

HUR GICK DET? Arbetssättet. Positivt att genom nätet kunna ta del av aktuell forskning och det som händer nu i skolan. Positivt att starta upp arbetet med En läsande klass innan handledningen nådde alla skolor. Värdefulla diskussioner om undervisning. Förbättringsområden Vara fler i gruppen. Nå ut bättre till kollegor på skolorna. Komma igång med träffar snabbare.

Lärarnas kompetensutveckling/lärande ”Positivt att träffa kollegor från andra skolor. Jag har fått värdefulla tips till min undervisning.” ”I och med projektgruppen har jag kommit in i att ta del av bloggar och pedagogiska tips på sociala medier.” ” Bra att lära sig cirkelmodellen. Den är otroligt bra.” ” Jag har blivit mer uppmärksam på språket i alla ämnen”. Några lärare har haft tid för att förmedla projektets lärdomar till andra kollegor på den egna skolan.

Elevernas språk- och kunskapsutveckling Efter projektet är det fler elever som svarar JA på frågan om de lär sig saker i skolan. Efter projektet är det fler elever som svarar Ja, ofta på frågan om de går igenom svåra ord i skolan. Efter projektet är det fler elever som svarar NEJ på frågan om det är fler svåra ord i skolan än hemma.

Dessa framsteg ser lärarna hos sina elever ”Eleverna är mer intresserade av högläsning nu när vi använder SPÅGUMMAN.” Eleverna började på egen hand använda LÄSFIXARNA när vi kom till biblioteket för att låna böcker. De blev mer nöjda med sina bokval den här gången.” Eleverna är mer medvetna nu om att det är viktigt att förstå olika slags texter och frågar mer.” ”Eleverna har förstått att man skriver olika slags texter på olika sätt.” ”Speciellt pojkarna tyckte tidigare att gemensam läsning var onödigt och tråkigt. De har nu förstått vad vi tränar på.”

HUR GICK DET? MÅL: Att sprida språkutvecklande arbetssätt i hela kommunen. Vi har kommit en liten bit på väg. Språklyftet bidrar troligtvis mer än projektgruppen. Beror på organisation.

Vad är nästa steg? Språkutvecklingsplan för hela Hallstahammar. Inventering av nuläget och vilka resurser som kan användas. FOKUS på ”Språk i alla ämnen” för hela kommunen. Läslyftet?

Frågor?

TACK! Kontaktuppgifter Sara Nilsson Nibbleskolan, Hallstahammar Sara.nilsson@hallstahammar.se TACK!