Varför? Hur? om autismspektrumstörningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Advertisements

Barn och bibliotek Britta Olsson Samordnare/bibliotekarie
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Tillgänglighetskonferens Örebro
Arbetsterapeut Helena Hallinder Brommageriatriken
Barnanpassad utredning
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Att hantera två eller flera språk
Exempel utifrån ett antal målområden
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Dept. of Design Sciences, Lund University
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
Heléne Stern leg psykolog
SET Social Emotionell Träning
JOHANNA BJÖRK
Annelie Dahlberg Arbetsterapeut i Pyramiden
Barnens behov i centrum
Grundkriterium för psykisk sjukdom/störning Tillståndet leder till funktionsnedsättning och/eller lidande.
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
Utvärdering av BBIC på Södertörn
Bemötande och behov ur ett psykologiskt perspektiv
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Språkförskolekonferens i Lycksele augusti 2014 Maria Levlin
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumstörningar i Region Skåne 2002, reviderat Viviann Nordin.
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
Barnehagen som læringsarena
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Marie Hagnell, Sylvia Mellfeldt Milchert & Erling Therström
Idrottspsykologi.
Omhändertagande av barn med komplexa hjärtfel
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
BCFPI Varför och till vilken nytta? SKL 28 april
Autism och Asbergers Syndrom
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Mobila Skolteamet Sjöbo
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Barn och ungdomar utsatta för misshandel och sexuella övergrepp Steven Lucas, överläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Det friska barnet Barn är fysiskt mycket friska idag – för en genomgång av hälsoläget, riskfaktorer och ungas syn på hälsa se texten ”Inledning” på Studentportalen.
Autism spektrum Autism Aspergers syndrom. Ett spektrum!! IQ 70 asperger ”högfungerande autism” 80% av barn med autism autism.
Psykolog i VUB Maria Larsson Beteendeproblem : Spottar, kladdar med avföring, slår, förstör saker, skriker..
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Helhet och allsidighet
Utveckling och lärande
Autism Tre symtomkomplex socialt samspel språk/kommunikation beteende.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Varför? Hur? om autismspektrumstörningar 2017-04-08 Tidig intervention Varför? Hur? om autismspektrumstörningar Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

Vad är en Autismspektrumstörning? 2017-04-08 Vad är en Autismspektrumstörning? Genomgripande störning i utvecklingen Påverkar kommunikation, ömsesidig social interaktion och lek, intressen och beteende Livslångt Förändras med ålder och utvecklingsnivå Ett spektrum av “Genomgripande störningar i utvecklingen” Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

Varför tidigt? Problemen försvinner inte - det blir svårare – risk för pålagringar Tidig träning påverkar funktionsnivån Lättare att hjälpa mindre barn/ungdom Både barn och föräldrar lider utan rätt förklaring och stöd

Varför svårt? Vi tänker olika om detta Vi kan olika om detta Tidiga tecken vare sig dramatiska eller oroande för gemene man Misstanken väcks i allmän vård/omsorg Varför oroa föräldrar Kan uppfattas som kritik av barnet

Varför svårt? - forts Andra specifika svårigheter i förgrunden Svårt växla spår från ”orsakskedja med specifika svårigheter ” till ”triadproblem” Vi tar inte vardagen utanför behandlingsrummet på allvar

Hur tidigare? Utredningsteam som aktivt arbetar för tidig diagnos, prioritera små barn, snabb utredning Kontinuerligt informera/utbilda resursteam, logopeder om autism och om varför tidigt Samarbetsmöten med BHV Inbjuda till anonyma konsultationer

Diagnostiska Instrument 2017-04-08 Diagnostiska Instrument Autism Diagnostic Interview - Revised, Rutter, Le Couter, Lord Autism Diagnostic Observation Schedule Lord, Rutter, DiLavore, Risi Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

Hur?-En utredning hos oss 2017-04-08 Hur?-En utredning hos oss Inledande bedömningssamtal m ”paus” Obs och intervju på förskola/skola Intervju med föräldrarna enl ADI-R Strukturerad observation enl ADOS Medicinsk, psykologisk och pedagogisk bedömning, inkl PEP-R Genomgång av bedömning m för och också tillsammans m för på förskola/skola Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

Målet i ADOS är att ge standardiserad information inom områdena: 2017-04-08 Målet i ADOS är att ge standardiserad information inom områdena: Socialt beteende Hur verbalt och icke-verbalt beteende används/integreras i sociala situationer Lek/intressen Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

AOSI – med högriskbarn Specifika beteenden 2017-04-08 AOSI – med högriskbarn Specifika beteenden Förlängd latens för att avleda visuell uppmärksamhet Karakteristiskt mönster i tidigt temperament Försenat expressivt o impressivt språk Artikel av Susan Bryson i pärm - AOSI att titta på 6 mån – gående; syskon till A-barn 1 Avv ök, att följa med blicken, orientera sig mot eget namn, imitera, socialt leende, reaktivitet, socialt intresse och känslor 2 Barnet fixerar ett föremål med blicken och man för in ett annat från sidan 3 Uttalad passivitet och sänkt aktivitetsnivå vid 6 mån, följt av extrem reaktion på oro, mindre uttryck av positiva känslor vid 12 mån 4 Försenat expressivt och receptivt språk Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

Baby – ADOS - högriskbarn 2017-04-08 Baby – ADOS - högriskbarn Från gående till 18 mån Uppgifter från ADOS med tillägg Visa reaktioner i sociala situationer Visa att förstår språk Gående till c:a 18 mån Utveckling av mod 1 – reagera på olika soc sit Förstå ”Hej”, ”Kom hit” Häftapparaten Retas - bubbelpistolen Kan inte – blåsa upp ballongen Avbryta interaktion, ignorera – födelsedagskalaset Förstå oro – tappa papper Känna igen sig i spegel – plåster Plåster på tl’s finger Lära nonsens ord – lägga föremålet i korg Skall komma ut i jul Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

ADI-R Organisation Bakgrund, allmän Tidig utveckling Kommunikation och språk Social utveckling och lek Ovanliga intressen och beteenden Olika icke-specifika beteenden och speciella isolerade förmågor