Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och Estland Länsstyrelsen i Skåne län – tisdag 2005.10.25 av Annika Henriksson AGELLUS

Gemensamma regler HELCOM Nitratdirektivet 91/676/EEC God Jordbrukarsed (GAP) IPPC-direktivet 96/61 /EG NEC direktivet 2001/81/EC Tvärvillkoren fr.o.m. 2005, 2006, 2007 EU har ett gemensamt nitratdirektiv sedan 1991 (trädde i kraft 1993) som syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Under Nitratdirektivet ställs diverse minimikrav till medlemsländerna. Varje medlemsland ska vart fjärde år utpeka känsliga landområden som kan ha stor miljöpåverkan på vatten enligt de kriterier som anges i direktivet. Inom de känsliga landområdena ska upprättas handlingsplaner för at minska kväveläckaget och ett övervakningssystem för att kontrollera effekten av åtgärderna. Härunder ska införas regler för: Tidpunkter för användningen av olika gödselmedel Uppbevaringskapacitet för husdjursgödsel Begränsning av gödseltillförsel enligt god jordbrukarsed och under hänsyn till det givna områdets karakteristika. Den enda preciseringen i nitratdirektivet är dock att högsta tillåtna tillförsel av kväve från stallgödsel är 170 kg N/ha och år. Varje medlemsstat ska utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed. Riktlinjerna är obligatoriska inom utpekade känsliga landområden men kan tillämpas på frivillig basis av brukare utanför dessa. Enligt direktivet bör riktlinjer för god jordbrukarsed omfatta följande områden: Enligt nitratdirektivet ska varje medlemsland förteckna de vatten som är förorenade eller som kan bli det om åtgärder enligt åtgärdsprogrammet inte vidtas. Vattenområdena ska förtecknas med ledning av bl.a. följande: Om sött ytvatten som används eller ska användas för utvinning av dricksvatten har högre nitrathalt än 50 mg per liter. Enligt dricksvattendirektivet finns ett riktvärde på 25 mg per liter och en högsta gräns på 50 mg. Om grundvattnets nitrathalt överstiger 50 mg per liter eller kan komma att göra det om åtgärder enligt nitratdirektivet inte vidtas. Om naturliga sötvattensjöar, andra sötvattensamlingar, estuarier (områden utanför flodmynningar där sötvatten och saltvatten blandas), kustvatten och havsvatten är övergödda eller kan bli det om åtgärder inte vidtas enligt direktivet. Annika Herniksson

HELCOM Ryssland, Tyskland, Polen, Danmark, Sverige, Finland, Litauen, Lettland, Estland Göteborgsprotokollet -91 (utom Estland) försurning, eutrofiering, ozon (SOx NOx, NH3 etc) Mål till 2010 God lantbrukarsed Code of good agricultural practice - GAP Annika Herniksson

Nitratdirektivet 91/676/EEC Länder ska: Utpeka känsliga landområden och Utarbeta åtgärdsplaner för känsliga områden Regler för spridning och lagring av stallgödsel Upprätta övervakningssystem och kontrollera effekten av åtgärderna Utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed Identifiera känsliga vattenområden och skydda grundvatten, söt ytvatten m.m. EU har ett gemensamt nitratdirektiv sedan 1991 (trädde i kraft 1993) som syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Under Nitratdirektivet ställs diverse minimikrav till medlemsländerna. Varje medlemsland ska vart fjärde år utpeka känsliga landområden som kan ha stor miljöpåverkan på vatten enligt de kriterier som anges i direktivet. Inom de känsliga landområdena ska upprättas handlingsplaner för at minska kväveläckaget och ett övervakningssystem för att kontrollera effekten av åtgärderna. Härunder ska införas regler för: Tidpunkter för användningen av olika gödselmedel Uppbevaringskapacitet för husdjursgödsel Begränsning av gödseltillförsel enligt god jordbrukarsed och under hänsyn till det givna områdets karakteristika. Den enda preciseringen i nitratdirektivet är dock att högsta tillåtna tillförsel av kväve från stallgödsel är 170 kg N/ha och år. Varje medlemsstat ska utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed. Riktlinjerna är obligatoriska inom utpekade känsliga landområden men kan tillämpas på frivillig basis av brukare utanför dessa. Enligt direktivet bör riktlinjer för god jordbrukarsed omfatta följande områden: Enligt nitratdirektivet ska varje medlemsland förteckna de vatten som är förorenade eller som kan bli det om åtgärder enligt åtgärdsprogrammet inte vidtas. Vattenområdena ska förtecknas med ledning av bl.a. följande: Om sött ytvatten som används eller ska användas för utvinning av dricksvatten har högre nitrathalt än 50 mg per liter. Enligt dricksvattendirektivet finns ett riktvärde på 25 mg per liter och en högsta gräns på 50 mg. Om grundvattnets nitrathalt överstiger 50 mg per liter eller kan komma att göra det om åtgärder enligt nitratdirektivet inte vidtas. Om naturliga sötvattensjöar, andra sötvattensamlingar, estuarier (områden utanför flodmynningar där sötvatten och saltvatten blandas), kustvatten och havsvatten är övergödda eller kan bli det om åtgärder inte vidtas enligt direktivet. Annika Herniksson

Sverige - nitratkänsliga områden SFS 1979:426 SFS 1998:915 Förordning om miljöhänsyn i jordbruket 3§ om att ta jordbruksmark ur produktion Bla 5§Känsliga området enligt nitratdirektivet är…Blekinge,Skåne Hallands och Gotlands län, kustområdena i Stockholms, Södermanlads, Östergötrland Kalmar och Västra Götalands län samt Öland och Övriga delar Stockholms läns samt delar av Uppsala, Södermanlands, östergötland, Vöstra Götalands, Öreebro och Vöstmanlands län. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka områden som är att anse som kustområden enligt första stycket 1, samt vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län om avses i stycket 2. Detta specificeras i SJVFS 1999:79 (ändrat senast november 2003) Se: Sveriges Bönders Miljöhusesyn

God Jordbrukarsed - GAP Länder får själva bestämma innehållet, -dock bör definieras: Olämpliga tidsperioder för gödselspridning. Olämpligheten i att sprida på kuperade fält. Gödsel ska inte spridas på vattenmättad, tjälad eller snötäckt mark. Lämpliga spridningsmetoder nära vattendrag. Kapacitet och konstruktion av gödselvårdsanläggningar. Spridningsteknik för handels- och stallgödsel. Annika Herniksson

IPPC-direktivet ”Integrated Pollution Prevention and Control” Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark Gemensamma regler för tillståndsgivning Bästa möjliga teknik (BAT) Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial ska kräva tillstånd >750 suggor, 200 slaktsvinsplatser, 40000 fjäderfä Nötkreatur undantaget! Integrerat skydd mot förorening och kontroll Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark. Direktivet omfattar både produktion och avfall och alla aktiviteter omfattade av direktivet måste inneha tillstånd. Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial hör under direktivet Annika Herniksson

NEC-direktivet National Emissions Ceilings (NECs) försurning, eutrofiering, markbundet ozon SOx NOx, NH3, VOCs mål ska nås till 2010 För vissa länder (Tyskland, Lettland) strängare än Göteborgsprotokollet Länderna bestämmer metoden Uppdateras 2006 Rapporteras 2008 Annika Herniksson

Tvärvillkor 2005: nitratdirektivet, slam, habitat, vilda fåglar, grundvattenförorening, djurmärkning, journalföring 2006: +Utsläpp av växtskyddsmedel, hormoner, hygienförordning, ”epizootiförordn”, 2007: +Djurskydd Annika Herniksson

STATUS Landbaserade emissioner väl reglerat Lagstiftning för att minska ammoniakutsläpp från lantbruket MEN bristande genomförande på gårdsnivå av HELCOM- och EU-program enligt dansk utvärdering 2003 (Percy-Smith) Annika Herniksson

Utlakning till Östersjön Källa: HELCOM, PLC-4 Egen sammanställning ur tabell 5.39, sid 171. Källa: PLC Total kvävebelastning från de olika länderna i förhållande till resp. lands totala avrinningsyta. Annika Herniksson

Fosforförlust till Östersjön Källa: HELCOM, PLC-4 Egen sammanställning ur tabell 5.341, sid 173. Källa: PLC-4, HELCOM Total fosforbelastning från de olika länderna i förhållande till resp. lands totala avrinningsyta. Annika Herniksson

Emissioner från olika källor i HELCOM-länderna* *OBS totalemission inom länderna, ej enbart till Östersjön Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005 Annika Herniksson

Utsläpp av NOx (%) Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005

Utsläppstak för ammoniak (tusentals ton/år) NH3 Utsläpp 1990 Utsläpp 2002 Tak 2010 Krav minska Klarat tom 2002 återstår Danmark 122 101 69 43% 17% 32% Estland 24 9 29 -21% 63% -222% Finland 35 33 31 11% 6% Tyskland 764 604 550 28% 21% 9% Lettland 44 11 0% 75% -300% Litauen 84 51 39% -65% Polen 508 325 468 8% 36% -44% Ryssland 1191 600 1179 1% 50% -97% Sverige 61 55 57 7% 10% -4% totalt 2833 1789 2511 37% -40% Annika Herniksson

NPK (mineralgödsel) 1992-2004

Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Estonia Statistical office, Latvia Statistical office. Dijana Ruzgiene, LZUKT Annika Herniksson

Sverige Källa: Kemikalieinspektionen Annika Herniksson

Polen, nitratkänsliga områden (2001) Beslutades i slutet av 2002. Inom dessa områden finns åtgärdsprogram: Gödsling, utbildning, GAP, kontroll av lantbrukare, provtagning, Källa: Rural Development Plan for Poland 2004-2006. Min of agric. and rur dev.

Polen -stallgödselhantering Lagringskapacitet Lag 4 mån, GAP 6 mån Krav vid investeringsbidrag Spridning Tillåtet 1 mars - 30 nov Nitratdirektivet: Reglerna inskrivna i polsk lag. IPPC direktivet: Växtnäringsplaner Kontroll: ”Statliga miljöinspektionen”, regionala avd Annika Herniksson

Polen ”livestock units” per 100 ha Källa: Min of Agric., Poland

Polen - kemisk bekämpning Utbildning av lantbrukare (certifikat) Utbildning lagkrav, Test av sprutor, Det finns 302 000 sprutor i Polen Test vartannat år är lag Kontrolleras av ”Statliga växtskyddscentralen”, regionala avdelningar Kontrollerar även Spridning, försäljning, utbildning Tillämpning Källa: Stefan Pietrzak, IMUZ Annika Herniksson

Polen – advisors view Kurser totalt 30 000 lbr t.o.m. mars 2006 GAP-kurs; 10 000 lbr, endagskurs obligatorisk för stöd från strukturfonder Andra kurser; Djurskydd Lantbrukets bokföring Integrerad produktion Lbr mkt intresserade i alla regioner Deltagare 10-50 ha Källa: Eliza Gnyp, ABC Poland Annika Herniksson

På kartan: gårdar med mer än 200 “livestock units” Litauen- hela landet är nitratkänsligt område På kartan: gårdar med mer än 200 “livestock units” Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

Litauen - stallgödsel Lagring Spridning Djurtäthet Tillsyn Lag 6 mån för nöt, häst får 8 mån gris, fjäderfä 2008, minst 6 mån lagr kap för gårdar med mer är 300 AU 2012, minst 6 mån lag kap för gårdar med mer än 10 AU Gödslingsplaner för stallgödselgårdar > 150 ha. Spridning endast 1 april – 1 dec Djurtäthet Max 1,7 AU per ha, medel 2002 var 0,221 AU/ha) Får ej tillstånd att utöka om man inte har spridningsareal Tillsyn Statliga Miljöinspektionen, Miljödept, regionala kontor. Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen Annika Herniksson

Polluters according sources: 4 Water Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen Share of load to the Baltic Country Nitrogen Phosphorus Sweden 17,2 % 12,5 % Denmark 9,0 % 6,9 % Latvia 12,0 % 5,8 % Poland 28,2 % 37,7 % Lithuania 4,8 % 3,7 % Polluters according sources: Industry 2,0 % Municipalities 15,0 % Agriculture 41,0 % Agriculture is larger pollutant of N to the Baltic Sea 43,5 % settlements have central piped water supply systems. 700.000 rural inhabitants use drinking water from 300.000 dug wells. Problem: 30% of dug wells contaminated with nitrates. 733 sewage systems have been installed in rural areas, serving only 1/3 of rural inhabitants.

Kvävekoncentration i vattendrag i Litauen, (mg/l), 2000 6 Kvävekoncentration i vattendrag i Litauen, (mg/l), 2000 Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

Litauen, ”advisors view” Miljöreglerna och GAP genomförs. Det finns problem med tillsynen t.ex. av skyddszoner längs vattendrag. Mindre gårdar: problem med gödsellagring. kan resultera i att gårdar maximerar djurantalet till 9 AU. Medelstora gårdar: Det finns bidrag för att genomföra miljöåtgärder men 50 % av finansiering måste komma från lantbrukaren själv. Större gårdar: Möjligt att inte alla lever upp till kravet på lagringskapacitet 2008. På kort sikt miljöåtgärder är en stor belastning på lantbrukets ekonomi. En del gårdar kommer nog att lägga ner pga detta. På lång sikt: kommer miljöåtgärderna att ge miljövänligare lantbruk i Litauen. Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen Annika Herniksson

Lettland - nitratkänsliga områden (2001). The procedures for management of especially vulnerable zones are stipulated by the action programme elaborated by the Ministry of Agriculture, providing for special conditions or observation of the Good Agricultural Practice in agricultural activities. The Action Programme and the necessary amendments to Cabinet Regulation 531 has been passed in the Cabinet of Ministers on March 16, 2004. They are in force start from the March 27th, 2004. The action programme contains some mandatory measures relating to: period when the land application of certain types of fertiliser is prohibited; capacity of manure storages for livestock manure; limitation of the land application of fertilisers, consistent with good agriculture practice and taking into account the characteristics of the vulnerable zone concerned. A Code of Good Agricultural Practices/ Action Plan includes the measures, prohibitions and restrictions which are obligatory for farmers of vulnerable zones but it is on voluntary basis for farmers of other regions. The revaluation and the assignment of the status of a vulnerable zone shall take place once every 4 years. (Källa: Min. of Agric., Lat. Rep.)

Lettland- kemiska bekämpningsmedel Utbildning Om lbr söker stöd från strukturfonder är grundutbildning i lantbruk ett baskrav Spruttest är inte obligatoriskt Spridning Krav på skyddszoner (lag 05.02.1997. Kurser ges Annika Herniksson

Estland, nitratkänsliga områden (2003) The Pandivere heights where there are no permanent water bodies in the middle of the heights over the area of 1375 km² is the most vulnerable zone because of its hydrogeological conditions. There are also 135 sinkholes in the Pandivere area vulnerable to nitrate pollution. It is the biggest karst area in Estonia with good conditions for the formation of groundwater but easily polluted by rainwater draining into bedrock The Adavere-Põltsamaa area vulnerable to nitrate pollution lies in the morainic plain of Central Estonia; where the overburden is narrow everywhere, ranging from 1 to 7 meters (mostly 1–3m, in some places less than a meter). For the most part, groundwater is not or is poorly protected from pollution. The speed of water in aeration zone is great, for which reason diffuse pollution originating from fields and pollution from point sources easily gets into groundwater. Källa: Min. of Agric, Rep. of Est

Bidragsansökningar stallgödsellager Estland 2004 Antal lantbrukare som sökt stöd 721 Antal gödsellager 845 Antal ”animal units” 102 139 - därav kor 81 777 - därav får 310 därav grisar 20 048 Totalt EEK (SEK) ca 92 milj (ca 56 milj) 1 EEK = 0,61 SEK Annika Herniksson

Miljöstöd Estland 2004 I Eek = 0,61 kr Källa: Livi Rooma, bearbetad av Annika Henriksson) Annika Herniksson

Estland, advisors view” Viktigast just nu: kraven på lagringskapacitet för stallgödsel, kravet enligt Estonian Water Act är 8 mån. Många lbr går över från fastgödsel till flytgödsel, bla pga halmbrist Bidrag utbyggnad av stg-lagring), 84 EUR/ AU, endast gårdar >10AU, dock max 26077 EUR/år under max tre år (2004-2008 Krav: stallgödselplan för 3 år, kontrolleras av “jordbruksverket” Ca 1/3 av gårdarna ansökte första året (2004) Hoppas att 2/3 ska ansöka ”Det är inte mycket pengar men bättre än ingenting” Djurtäthet: inget problem, idag 0,2 – 0,4 ”animal units”/ha Spridning av gödsel: problem, omodern utrustning Stallgödselhantering är inte det enda problemet, allt måste bytas ut spruta, mjölkmaskiner etc) Källa: Livi Rooma, Estland Annika Herniksson

Tvärvillkor Polen: Det som gäller är GAP, möjligheter till investeringsbidrag styr. I Lettland: man börjar 2007 Litauen: Inom LAAS håller man på att ta fram informationsmaterial för lantbrukare om tvärvillkoren. Kurser kommer att hållas under 2006. Estland? Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen, Ingrida Grantina, LLKC, Latvia Annika Herniksson