Kommitténs uppdrag Följa utvecklingen inom den arbetsplatsförlagda utbildningen inom ramen för försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Bedöma hur väl den svarar mot arbetsmarknadens behov Främja den arbetsplatsförlagda utbildningen inom försöksverksamheten och därmed bidra till att höja kvaliteten i den yrkesinriktade utbildningen Ge råd och stöd till huvudmän, lärlingsråd och företag i anslutning till försöksverksamheten

Per Thullberg Skolverket Ledamöter: Ordförande: Per Thullberg Skolverket Ledamöter: Lena Andersson Naturbrukets Yrkesnämnd Zenita Cider Sveriges kommuner och Landsting Ann Georgsson LO Börje Hagman Sveriges Hantverksråd Inger Jonasdotter Servicebranschens Yrkesnämnd Christina Linderholm Företagarna Johan Olsson Svenskt Näringsliv Fredrik Voltaire Svensk Handel Roy Wernberg Byggnadsindustrins Yrkesnämnd Ulf Zetterstedt Motorbranschens Yrkesnämnd Sekreteriat: Peter Holmberg Huvudsekreterare Annika Jervgren Utredningssekreterare Madeleine Nilsén Administratör

Gymnasial lärlingsutbildning – utbildning för jobb Erfarenheter från andra försöksåret SOU 2010:75

Delbetänkandets disposition Kommitténs uppdrag & arbetsformer Verksamhet inom kommitténs område 2010 Lärlingar på den framtida arbetsmarknaden Erfarenheter hur utbildningen organiserats Utbildningens genomförande Särskilda frågor Kommitténs överväganden Kommitténs förslag Konsekvenser av förslagen Fortsatt arbete 2011

VERKSAMHETER 2010 Företagsundersökningen / 1162 företag Lärlingsrådsundersökningen / Umeå U / 139 skolor APU-undersökningen / Lund U / 344 skolor Skolinspektionens redovisning av APU / 39 skolor Skolverkets redovisning av försöksverksamheten 2009/10 Stödmaterial (se hemsidan) Kommitténs studiebesök Norge, Schweiz( Dk, Skottland) Lärlingsutredningens förslag om anställning / Wennemo Statsbidrag och ersättningsfrågor Nationella programråd

Analys & faktaunderlag Företagsundersökning (Governo, NLK sekretariat) - Enkät till 1162 företag och 30 intervjuer samt erfarenheter från en företagsreferensgrupp Lärlingsrådsundersökning (Umeå Universitet, Lemar/Olofsson) - Enkät till 139 skolor, 16 intervjuer med företrädare från arbetslivet

Företagsundersökningen 1, 1162 företag Vilka företag / arbetsställen medverkar ? - Mindre arbetsställen dominerar, mindre än 50 anställda. Vilka verksamhetersgrenar, näringsidkare? - Bygg, Fordon, Handel, Vård och omsorg Tidigare erfarenheter av samarbete m skolan? - I hög grad, 90% - endast 10% nya företag Motiv till att delta/ ta emot lärlingar? - rekryteringsbehov - anpassning till arbetslivets kompetenskrav - lokalt samhällsengagemang

Behov av ekonomisk ersättning? Hur det har fungerat? - Ingen central fråga för företagen, gör andra prioriteringar Hur det har fungerat? - Nio av tio företag som har tagit emot lärlingar är positiva - Efterfrågan på större ”intresse” från skolans sida, mer dialog och kommunikation och en tydligare ”beställning” av uppdraget - Skolan i tacksamhetsskuld till företaget, passivt förhållningssätt - Mer fokus på det sociala ansvaret när eleverna kommer ut på arbetsplatsen, ny vuxenmiljö och andra krav än i skolan - Lärlingsutbildning är en krävande utbildningsform både för elev, skola och företag - Lärlingsutbildning inte en modell för besparingar i skolan - Osäkerhet om vilken typ av APL

forts. Analys & faktaunderlag APU undersökningar (2 st) (Lunds Universitet, Lars Pettersson + Skolinspektionen) - Enkät till 344 skolor(Pettersson) - Inspektion av 39 skolor(SI) Statsbidragets användning 2009/10 (Skolverket, Lina Collin) Regional samverkan (Regionförbundet Östsam, Malin Thunborg) - 4 olika regionala samarbetspartners studerats samt 7 företrädare från branschorganisationer har intervjuats

Lärlingsrådens arbete och APU 1. Uppföljningar genomförda av forskare vid Umeå och Lunds universitet under 2010 under ledning av Jonas Olofsson. Erfarenheter av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom de skolförlagda yrkesutbildningarna? Vad vet vi om lärlingsrådens arbete och funktioner? Finns det behov av samordning av lärlingsrådens verksamhet (kommunal-regional-nationell nivå)?

Lärlingsrådens arbete och APU 2. Kritiska frågor och förslag avseende lärlingsråden Ett lärlingsråd för varje yrkesprogram. Annan organisation försvårar möjligheterna att hantera programmets specifika frågor. Metoderna för kvalitetssäkringen av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är helt avgörande för en likvärdig och rättssäker hantering av utbildningen. Denna bör omfatta välstrukturerade och återkommande trepartssamtal mellan skola, arbetsplats och elev. För att garantera kvalitet och inte minst bredd i utbildningen finns det anledning att eftersträva rotation för eleverna mellan olika arbetsplatser. Det kan givetvis finnas naturliga hinder för detta.

Lärlingsrådens arbete och APU 3 Idag finns inget utvecklat system för att utse arbetslivsföre-trädare i lärlingsråden. Det föranleder bristande likvärdighet och visst godtycke ur ett representations- och inflytande-perspektiv, men skapar även oklarheter avseende rådens och ledamöternas fullmakter. På skolor med fler lärlingar bör man eftersträva att anställa särskilda samordnare som uteslutande ägnar sig åt lärlings-utbildningen. På de skolor där man har lärlingssamordnare fungerar utbytet mellan skola och arbetsplatser oftast bättre. Flera arbetslivsföreträdare har uttryckt en önskan att eleverna borde få en introduktionsperiod med mer omfattande skolförlagda studier som skulle underlätta introduktionen och lärandet på arbetsplatserna.

Lärlingsrådens arbete och APU 4 Lärlingsutbildningens kvalitet och elevernas villkor står och faller med handledarnas insats. De nationella programråden bör få som en central uppgift att ta fram utbildningspaket för handledare inom sina områden. Skolorna uppfattar ibland lärlingsutbildning som en modell som ger möjligheter till besparingar. Man kan spara in på yrkeslärare samtidigt som skolans intäkter förblir oförändrade, eller till och med högre än tidigare. Uppföljning och kvalitetssäkring kopplade till enskilda arbetsplatser, samt handledarutbildning, ställer stora krav på arbetstid, resurser och kompetens.

Nationella lärlingskommitténs förslag: Behov av tydligare struktur för lärlingsutbildningen genom att skolans övergripande ansvar förtydligas Styrdokumenten (ämnesplaner) måste brytas ned till ”utbildningsavsnitt” som kan omsättas på arbetsplatsen - uppdrag till Skolverket att ta fram riktlinjer Obligatorisk orienterande handledarutbildning för alla företag som tar emot lärlingar Etablering av ett Nationellt lärlingsråd för samordning av utbyggnaden av lärlingsutbildning (U-dep) Kvalitetssäkringssystem för yrkesutbildningen genom de nationella programråden (Skolverket)

Nationella lärlingskommitténs förslag (forts): Arbetsmarknads- och branschorganisationer bör ta större initiativ och få mer inflytande Ersättning till företagen – alternativ Alla huvudmän ska ha fungerande lärlingsråd/programråd - en stor förbättringspotential Regional samverkan stimuleras Slututvärdering av lärlingsförsöket - uppdrag till skolverket (anställning ? Behörighet ?)

Regional samverkan ! Den enskilda kommunen är för liten för planeringen av gymnasieskolans yrkesutbildning Dimensioneringsfrågor och kompetensmatchning bör ses i ett regionalt och/eller nationellt sammanhang Branscherna efterlyser helhetssynen på yrkesutbildningen, ofta saknas friskolorna i samverkan Branscherna är eniga om att ökad regional samverkan leder till ökad kvalitet. Alla intervjuade lyfter kvalitetssäkring och helhetssyn som en grund för regional samverkan.

Regional samverkan - förslag Genom regional samverkan kan gemensam planering och resursutnyttjande etableras för att kvalitetssäkra utbildningen. Huvudmän ska genom sina samverkansorgan liksom branschorganisationer som arbetar med ett regionalt perspektiv kunna erhålla särskilt statsbidrag för att etablera regional samverkan.

GY2011 Gymnasial lärlingsutbildning Blir en alternativ utbildningsväg vid sidan av en mer skolförlagd yrkesutbildning inom alla yrkesprogram Samma nationella ämnesplaner som skolförlagd(=ej ALF) Samma examensmål som skolförlagd (yrkesexamen) Huvudsak arbetsplatsförlagd (minst hälften) Kan påbörjas år 1, år 2 eller år 3. Lokalt programråd ska finnas (jfr lärlingsråd)

GY2011 Gymnasial lärlingsutbildning Skapa 30 000 nya lärlingsplatser i gymnasieskolan 2011–14 Stimulansbidrag 794 miljoner kr, varav 44 miljoner kr 2011 Den stora satsningen på gymnasiallärlingsutbildning markerar ett systemskifte för svensk yrkesutbildning Även vuxenlärling- 566 miljoner (ca 5 900 platser)

Vad gör Kommittén 2011?

Fokus Enkät till 6000 företag Lärlingsrådens arbete Stödmaterial Samarbete med branschorganisationerna

1. Enkät till företag Riktad till 6000 företag/arbetsställen Företagens vilja och möjlighet att ta emot gymnasiala lärlingar Utförare: Statistiska centralbyrån(SCB) Frågor tas fram av NLK i samarbete med företrädare från Svenskt Näringsliv, Företagarna m. fl.

2. Lärlingsrådens arbete Umeå Universitet kommer att fortsatta sitt arbete med att intervjua både företag och skolor.

3. Stödmaterial Kommitténs hemsida utvecklas: Förändring med fokus på information till företag Verktygslåda med avtal, lärlingsråd, handledarutbildning Handledarutbildningar: - Svensk Handel (klar) - Elbranschen(EIO och ETG) – interaktiv utbildning för företag (ht. 2011)

4. Samarbete med branscherna Kommittén kommer att aktivt föra dialoger med Branschorganisationerna med avsikt att förbättra samt möjliggöra en kvalitativ gymnasial lärlingsutbildning.

Kontaktuppgifter: Kommitténs sekreteriat: webb: http://www.nationellalarlingskommitten.se Peter Holmberg Huvudsekreterare peter.holmberg@education.ministry.se alt. peter.holmberg@skolverket.se 073-377 35 80 Annika Jervgren Utredningssekreterare annika.jervgren@education.ministry.se 073-153 45 42

Tack för visat intresse!