Värdeanalys av koloncancerprocessen – sid 1 Kalmar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Advertisements

En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Bakgrund och syfte Krav i patientsäkerhetslagen:
Visionen för Regionalt cancercentrum väst:
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Regionala Vårdriktlinjer
ERFARENHETER AV KVALITETSUPPFÖLJNING AV BRÖSTCANCERPROCESSEN
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Så vill vi ha det i Norrbotten Likvärdig vård i länet oavsett bostadsort – Enhetliga bedömningar & prioriteringar – Enhetliga rutiner & utrustning Nöjda.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Välkommen till Ledardagen!
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Värdekompassen Clinical Value Compass Paul Batalden och Gene Nelson Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA.
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Modell för Utveckling av ledningssystem
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Gällivare, Pajala, Jokkmokk Sluten vården, Primärvården, Kommuner Strokeenhet med multidiciplinärt team God.
Underlag hemuppgift LS3 – LS4
Behovsanalys och brukardialog 2011
Samverkan landsting kommun palliation
Värdekompass koloncancerprocessen
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
Patientlagen och information till patienter och närstående
Omkring personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att.
Medicinsk Vårdplan.
Hemuppgift Beskriv koloncancerprocessen utifrån följande:
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Förslag Handlingsplan Kalmar
Underlag hemuppgift LS3 – LS4
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Hemuppgift Beskriv koloncancerprocessen utifrån följande:
Hemuppgift LS2 Färdigställ hemuppgift från LS1
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Regionalt koloncancerprojekt "Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård"
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Skillnader i medianväntetid Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 – 2018 för att Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna.
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Värdekompassen Clinical Value Compass Paul Batalden och Gene Nelson Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA.
Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården Skapa en mer jämlik cancervård.
SIP 16 december 2015 Maj Rom. Antal personer Källa: SCB 2013.
Med tjänstedesign som verktyg: Förstår vi kundens behov och våra utmaningar på djupet innan vi hittar på nya lösningar. Bjuder vi in kunden och olika aktörer.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
ANHÖRIGSTÖD.
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
VÅRDPLANERING UTIFRÅN PATIENTENS PERSPEKTIV
Steg 4 Övningsexempel för strokevård
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Lokal handlingsplan för cancervården, RVN 2019–2021
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

Värdeanalys av koloncancerprocessen – sid 1 Kalmar 2010-11-11 Identifiering av aktuella patienter Utredning/ diagnostik Behandling Värdeskapande Icke värdeskapande Tillgänglighet Möta kunskapen snabbt Rätt kompetens Tid till snabbt möte Beakta nyanser, det finns olika ”sorter- och generationer” av patienter Svårt att få en tid Väntan Inte möta rätt kompetens SNAPS remiss Standardiserad vårdprocess innehållande teknik, medicin, kommunikation Väntan med ”innehåll om förväntad plan” kan vara av värde –stöd kontakt ssk Väntan på utredning och väntan på diagnos Avsaknad av stöttning support till närstående/ familjen Snabb insättning av rätt behandling. Väntan på operation (sekundärt) Få information om Kommunikationsplan ERAS tillämpning Lång väntan på operation Det fysiska mötet med patienten Förberedelser via nätet Fakta inför diagnostik Att inte kunna erbjuda snabba tider (resursbrist) Avsaknad av standardiserade vårdplaner / vårdprogram ? SNAPS metoden Väntan på utredning, diagnos Snabb insättning av behandling Vårdtiden Eftervården Provtagning kan vara icke värdeskapande Väntan på provsvar från patolog. Väntan på strålning patienten Hälsocentral/distriktsläkare är avgörande för utfallet ! Tidsbrist i mötet med patient eller närstående är ALDRIG värdeskapande !

Värdeanalys av koloncancerprocessen – sid 2 Kalmar 2010-11-11 Uppföljning – av botade patienter Palliation = ej botad, kroniskt sjuk och i behov av lindring med eventuell livsförlängande behandling Palliativ vård = livets slutskede Värdeskapande Icke värdeskapande Välinformerad om uppföljningen – följsamhet till vårdplan/PM Ej klar Gemensam medicinsk vårdplanering Tydliga gemensamma mål Kontaktsjuksköterska God överrapportering Trygghet Samtals/stödkontakt Individer - Våga vara gränsöverskridande Otydlig ansvarsfördelning Dubbla budskap Vård på fel vårdnivå Trygg miljö = hemma eller eller på för ändamålet avsedd vårdenhet. Valmöjlighet alla vill inte dö i sitt hem! I ett slutskede ej värdeskapande att vistas på en akutavdelning, Tid för patient blir ej prioriterad följsamhet till vårdplan/PM Distriktsläkare - koordinator Utebliven överrapportering patienten Tidsbrist i mötet med patient eller närstående är ALDRIG värdeskapande !

Drivkraftsanalys – Kalmar 2010-11- 11 P Sekundära drivkrafter ”Hur?” S D Processmått (PM) Primära drivkrafter ”Vad?” Rutin = alltid tillämpa - en öppen dialog Rutin = alttid tillämpa – en god samtalsmiljö Rutin -= alltid tillämpa - samtalskonst PM 1 – Observation av en vårdaktör – följa Om det görs till 100% Mål/ målområde Bemötande / Lyssnade på Resultatmått 1 Kommentar- Vi i vården måste (i samtalet )våga vara ”där” och nära. (Läkaren kanske inte alltid ska ta det viktiga samtalet) Låta patienten välja samtalspartner, som personal ska man känna sig utvald. PM-2 Notera i journal att patienten erbjuds välja samtalsparter - följa i vilken omfattning detta val erbjuds samt om val görs. Patient- tillfredsställelse Säkra kvalitet i mötet Hur = genom att erbjuda all personal kurs i samtalskonst respektive kommunikation PM 3 Följa – att 100% erbjuds och notera hur många i % som går kurs Rutin = alltid tillämpa en kombination av muntlig och skriftlig information som är individuellt anpassad. För att skapa kommunikation = rutin att ställa följdfrågorna, - Vad har du hört?, - Hur uppfattade du det? PM-4 Notera i journal att patienten tillfrågats samt notera vad patienten svarat. Följa om frågorna ställs samt notera om patient svarat. Information kommunikation Resultatmått 2 Rutin –erbjuda kontaktsjuksköterska (eller annan personal) vilket ger patient ständig möjlighet till professionell dialog . PM 5 Följa – att kontakt.ssk erbjuds till 100% samt notera om patient valt kontakt.ssk. Vilka är möjliga!! ©IHI

Drivkraftsanalys Kalmar 2010-11-09 Sekundära drivkrafter ”Hur?” P A Primära drivkrafter ”Vad?” Processmått (PM) S D Kommentar – lätt att ”glömma bort” dessa frågor. Rutin – Checklista för samtal där även existentiella behov, värderingar etc berörs. PM 1 – följa att checklista för samtal tillämpas – notera om patienten vill samtala om detta. Existentiella behov Resultatmått 1 Notera patientens aktivitetsnivå. Före respektive efter operation – PM 2 – 100 % tillämpa ADL-status, före/efter PM 3 – Notera i journal om ERAS erbjuds till 100% samt om tillämpning sker. Tillämpa andra rehab.planer, följa följsamheten till plan. PM 4 – Vid stöd av kommun erbjuda hemrehabilitering, notera insatsstöd (av andra kommuninsatser ) före respektive efter hemrehab. Mål/ målområde Fysisk aktivitet Funktionellt status Resultatmått 2 Kommentar Arbetsförmåga – stöd för bedömning inför beslut av F-kassa. Vården ska tillämpa en tydlighet vid intygsskrivning – beskriva såväl fysisk som psykisk förmåga eller oförmåga. PM 5 – Notera i journal och parallellt följa försäkringskassans utfall/bedömning. Kartlägga socialt(a)nätverk, före respektive efter operation. PM 6 – Notera i journal och följa att kartläggning och analys utförs till 100 %. Socialt umgänge Erbjuda alla patienter kursen ”lära sig leva med stomi” .PM 7 – Notera i journal att det erbjuds till 100% samt följa hur många som går kurs. Vem erbjuder kursen ? Oklart ? Däremot individuell upplärning finns! Resultatmått 3 Erbjuda alla närstående stöd individuellt/grupp .PM 8 – Notera i journal att det erbjuds till 100% samt följa hur många som efterfrågar stöd. ©IHI

Drivkraftsanalys Kalmar 2010-11-09 Sekundära drivkrafter ”Hur?” A P S D Processmått (PM) Primära drivkrafter ”Vad?” Utbildning 1 – folkhälsoinformation - patientprofessionen/närstående PM 1 – mäta –notera i journal att pat. söker Hälsocentral/läkare mot bakgrund av den allmänna informationen. Tidig upptäckt Utbildning 2 – vårdprofession - SNAPS kurs till 100% i primärvård PM 2 – mäta –notera i journal att läkare remitterar enligt SNAPS. PM 3 - notera i journal och kvalitetsregister , följa cancerstadie vid upptäckt Mål/ målområde Resultatmått 1 Screening –alla eller urval? PM 4- notera i journal och kvalitetsregister , följa ökad överlevnad via kvalitetsregistret. Kliniska status Ex. ERAS modell = Välinformerad patient som medverkar både pre och postoperativt . Har motivation till mobilisering och ger signaler om komplikationer PM 5- notera i journal och kvalitetsregister , följa information, i och från olika register Förebygga komplikationer Resultatmått 2 Individualiserad terapi Tillämpa multidisciplinära konferenser PM 6- notera i journal och kvalitetsregister , följa antal konferenser i relation till patienter. Resultatmått 3 ©IHI

Drivkraftsanalys Kalmar 2010-11-09 P Sekundära drivkrafter ”Hur?” S D Primära drivkrafter ”Vad?” Processmått (PM) (Se även klinisk status) Utbildning Utbildning – vårdprofession - SNAPS kurs till 100% i primärvård PM 1 – mäta – hur många av primärvårdsläkare som erbjuds och har utb. I SNAPS. PM 2 – mäta tillämpning –notera i journal att läkare remitterar enligt SNAPS. Rätt kompetens Mål/ målområde (Se även klinisk status ) Utbildning 2 – folkhälsoinformation - patientprofessionen/närstående PM 3 – mäta –notera i journal att pat. söker Hälsocentral/läkare mot bakgrund av den allmänna informationen. Resultatmått 1 Resurser/ kostnader Följa ledtider - Utredning Patient ”på rätt plats vid rätt tidpunkt” PM 4 – mäta tid från misstanke i primärvård till diagnos och behandling inom specialistvård – notera i journal och kvalitetsregister , följa cancerstadie vid upptäckt. Rätt vårdnivå Följa ledtider – Behandling , Patient ”på rätt plats vid rätt tidpunkt” PM 5 – mäta tid internt i organisationen ex. mellan kliniker, notera i journal och kvalitetsregister . (Kan även mätas mellan landsting) Resultatmått 2 Följa handlingsplan – palliativ vård Patients möjlighet att få fullfölja (livet) beslutad vård ”på vald och beslutad plats” PM 6 – mäta avvikelse dvs. alla vårdåtgärder som inte utförs på beslutad plats. ©IHI