Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Ranking en realitet o - när dessa rangordningar behandlas som betydelsefulla av olika aktörer o Skall tas på allvar Inom egna universitetet,Vetenskapsråd, EU …

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Avsikter med arbetet o Vi bör förstå hur dessa nya system av jämförelser fungerar för att kunna hantera dem på ett strategiskt riktigt sätt. o Vi vill beskriva och analysera hur internationell ranking av universitet genomförs Undersöka hur Göteborgs universitet – med dess olika verksamhetsområden - kommer ut i den ranking som idag sker. Bbeskriva och analysera premisserna för de jämförelser som görs, d.v.s. vad som behandlas som betydelsefullt i universitetens verksamhet och vilka tekniker som används för att göra jämförelser. Försöka formulera och diskutera olika strategier för Göteborgs universitet beträffande internationell ranking av universitet. Ge en grund för utvecklingen av handlingsplaner för internationell ranking vid universitetets olika fakulteter och institutioner.

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Två kända rankinglistor specialgranskas o Shanghai Jiao Tong University – 500 högst rankade universiteten i världen o Times Higher Education supplement World university rankings – 300? högst rankade universiteten i världen

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Metodfrågor o det tekniska genomförandet av jämförelserna – Vilka procedurer som används Vilket underlag man har för jämförelserna Vilka som producerar själva underlaget. o principiella frågor om jämförandet o Riktigheten i och berättigandet hos de jämförelser som görs jämförelser som skapandet av tvångströjor (Novoa m fl) enda vägen till såväl kunskap som effektivitet (jfr OECD).

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  VILKA RANKINGLISTOR – OCH HUR LIGGER VI TILL? – Shanghai

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  HUR LIGGER VI TILL? – Shanghai

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  VILKA RANKINGLISTOR – OCH HUR LIGGER VI TILL? – Shanghai

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  VILKA RANKINGLISTOR – OCH HUR LIGGER VI TILL? – Times Higher Education Supplement

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  VILKA RANKINGLISTOR – OCH HUR LIGGER VI TILL? – Times Higher Education Supplement

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  VILKA RANKINGLISTOR – OCH HUR LIGGER VI TILL? – Times Higher Education Supplement

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Kommentar till rangordningarna och deras beräkningsgrunder o Rangordningarna visar på en tydlig dominans för universitet från USA och i viss mån England. o Gemensamt för Shanghai-listan och THES-listan är att de till stor del bygger på uppgifter från företag av global karaktär. För det första Thomson med dess ISI web of science (60 procent i Shanghai-listan och 20 procent i THES lista) och för det andra QS genom dess undersökningar (80 procent av THES). o Gemensamt är också själva tekniken att rangordna universitet i världen utifrån de mått som används. Dessa mått förefaller vara något så när reliabla över tid när det gäller de universitet som har topp-placeringar. o Skillnader mellan listorna är att Shanghai är än mer fokuserade på elit- forskning med mått som Nobel-pris m m (30 procent) och lägger tyngdpunkten än mer på Medicin, Naturvetenskap och Matematik än THES.

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  LEAGUE TABLES. Andra NATIONELLA RANKING-LISTOR AV UNIVERSITET o German Academic Exchange Service o the Lombardi Program on Measuring University Performance o the US News & World Report. America's best graduate schools o Times Higher Education Supplement. Här presenteras de främsta lärosäten i 62 olika ämnen

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Bibliometriska undersökningar som utvärderingsmetod o Bibliometri kan betecknas som den del av informationsvetenskapen, som med utgångspunkt i olika beräkningar av användning av litteratur studerar vetenskapens sociala mönster och kommunikationsvägar. använda referenser som avgivits i olika publikationer med olika vetenskaplig prestige samt citeringsstudier, vilka som forskningsobjekt började dyka upp på 1920-talet. Grundtesen är att vad som citeras också har gett de mest relevanta influenserna från den citerande källan Ett annat sätt är att mäta användingen av vissa dokument via bibliotekssystem och webbloggar m.m. – En annan koppling till användning – Användning av webbmaterial o Bibliometri och web of science ”a marrage of interest”

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Bibliometrisk terminologi

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Sammanfattning ISI som källa o nackdelar med ISI har brister i flera led när det gäller publikationsformer ämnesområden och språklig och geografisk täckning. Inom samhällsvetenskaper och humaniora är det med vissa undantag olämpligt som utvärderingsverktyg. Även inom naturvetenskaper bör man ha ett kritiskt öga till vad som på grund av olika bias kommer med och inte. Lättillgängliga siffror från ISI får inte ges högre dignitet vid bibliometriska undersökningar än totala utvärderingar

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Web of Science (ISI) o 8500 titlar artiklar per år indexeras 22 milj artiklar per år o Start 1964 o CD-rom-databas 1988 o Web of sciences 1997 o Journal citation report o ISIHighlyCited.com o Endast tidskrifter och konferenshandlingar o Från utvärderingssystem för tidskrifter till ett utvärderingssystem för forskning

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  ISI fördelar o Omfattning o Sjävuppfyllande system o Internationella täckning o Databasens lättillgänglighet för utvärdering o Vetenskaplig praxis o Acceptans inom stora vetenskapliga områden o Analyserar samband mellan forskare och forskning (kluster) o Jämförelser mellan likartade ämnesområden (”The crown”)

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  ISI - nackdelar o Medvetenhet om om svagheterna finns inom bibliometrin och ISI o Omedvetenhet från beställarna som önska snabba analyser o Tidsgap mellan färdig artikel och publicering o ISI täcker endast 38% av alla peer-review titlar o ISI täcker inte monografier och citat ur monografier o Språk utanför engelska har en mycket bristfällig täckning o Totalt sett en mycket stor anglosaxiskdominans geografiskt o Härav följer att stora delar av humaniora och samhällsvetenskap inte är lämpliga att utvärdera via ISI Att räkna publikationer med ISI som grund är här inte lämpligt

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  ISI - nackdelar – täckningsgrad - exemplet Uppsala universitet samhällsvetenskaplig fakultet

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  ISI-databasen som utvärderingskälla för forskning o Från utvärderings av tidskriftskvalitet till utvärdering av forskningskvalitet o Komplement till traditionella peer-review- utvärderingar eller på egna ben? o Fördelar och nackdelar

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Göteborgs universitet - registrerade artiklar 2002

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Göteborgs universitet - Shanghailistan

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Göteborgs universitet - THES

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Göteborgs universitet - utbildningsvetenskap

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Göteborgs universitet - utbildningsvetenskap

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Slutsatser och förslag o En första massiv slutsats är att rangordningar mellan universitet i olika hänseenden är här för att stanna. Det har varit en påtaglig och stabil utveckling från början på 1980-talet då rangordningar av nordamerikanska colleges startade och från de möten som ägde rum under 1990-talet på initiativ av överstatliga organisationer som UNESCO, OECD m.fl.. o En andra slutsats är att vi har olika typer av rangordningssystem. När fokus är på studenternas val av lärosäten så kan dessa ses som en form av konsumentstyrning baserad på rykte och trivsel. Samtidigt innehåller dessa system en hel del information som lärosätena bör ta till sig i termer av uppföljning av studenternas framtida utsikter på arbetsmarknaden. I det sammanhanget är en viktig punkt att jämförelserna inte bara sker över lärosäten utan också över ämnen och vetenskapsområden. När fokus är på elituniversitet och forskning används i forskarsammanhang prestige-orienterade uppgifter om priser, medaljer och citeringsindex. Denna rangordning är i stort sett anglo-saxisk. 17 av 20 toppuniversitet tillhör denna sfär. o Den tredje punkten är att försöka göra något vettigt av rangordningarna: Ta hand om studenterna Visa vår publicering och upprätta system för publikationer Bygg internationella nätverk Strunta i ryktbarheten

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Slutsatser och förslag

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Slutsatser och förslag

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Slutsatser och förslag

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Strategiska överväganden o Strunta i dem (Exit). o Anpassa oss till rangordningarna och låta oss styras av dem (Loyalty). o Försöka förändra dessa rangordningar, så att de passar oss bättre genom att analysera och kritisera dem och utveckla en strategi relativt dem (Voice)

Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Ytterligare strödda tankar o RANKINGLISTORNA ÄR HÄR FÖR ATT STANNA OCH ÄR EN VIKTIG DEL AV UNIVERSITETSUTVÄRDERINEN. SOM UNIVERSITET MÅSTE MAN NATURLIGTVIS FÖRHÅLLA SIG KRITISK TILL DE METODER SOM ANVÄNDS, MEN OCKSÅ TA TILL SIG AV DEN KRITIK SOM RESULTEN INDIKERAR. DET ÄR ONEKLIGEN LÄTT ATT REAGERA "surt sa räven" OM MAN INTE LIGGER "RÄTT". o MAN MÅSTE UNDER ALLA FÖRHÅLLANDEN INOM UNIVERSITET DISKUTERA OLIKA ÅTGÄRDER SOM ÄR VÄRDA OCH OCKSÅ HA ETT STRATEGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DE OLIKA RANKINGRESULTETEN. o EXEMPEL PÅ OMRÅDEN ATT DISKUTERA INOM GU o RANKINGSSTRATEGI * VILKA RANKINGMÅTT TYCKER GU ÄR DE BÄSTA? * ISI-STRATEGIER PUBLIKATIONSSTRATEGIER * GU-FORSKNINGEN SKALL SYNAS * dATABAS ÖVER ALL PUBLICERING AV gu-ANSTÄLLDA * E-PUBLICERINGSFUNKTION FÖR HELA UNIVERSITETET SOM GÖR ATT GU-FORSKNING SYNS OCH KAN LÄSAS DIREKT ÖVER INTERNET SPRÅKSTRATEGI FÖR HUR ALL FORSKNING SKALL KUNNA NÅ UTANFÖR DEN EGNA SPRÅKKRETSEN