PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

PRIVATSAMTAL EXPERTSAMTAL
Coachande ledarskap som mentor
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Nulägesanalys genom frågor
Arbetsterapi i skolan.
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Lösningsinriktad Pedagogik.
Pronomen.
Värdegrund 1.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA
EHL Jane Bjurman GAF Medarbetarsamtal EHL Jane Bjurman EHL Jane Bjurman.
SAMTAL.
Mål och betygskriterier
Hur tänka och göra som processtödjare
Muntligt Jag kan….
Ledarskap ur ett grupputvecklings-perspektiv
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Konsten att leda sig själv
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA 1. UTHÅLLIGHET. 2. KONCENTRATIONSFÖRMÅGA Uthållig bara korta stunder i taget Slutför oftast arbetsuppgifter.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
SOCIALA PROBLEM Tryck på pil-tangenten höger så startar bildspelet automatiskt.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Att samtala med ungdomar om tobak
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
Bergmansgatans Stödteam
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Valnöten VAD/HUR.
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
BUNKEFLO 10 – 11 AUG 2006.
Lyckad träning Hur?.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Att samtala, några knep Speglingar- att man svarar med frågan Tex:
ETIK OCH GODA SAMTAL Lasse Lindsjö.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Elevenkät Volgsjö skola År Höstterminen 2008.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
PLIKTBARN LUSTBARN.
Debattartikel.
Förändring – hot eller möjlighet?
Socialpsykologi.
Nonviolent Communication
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Kommunikation. Jag vet att du tror att du förstår vad jag tyckte att jag sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Heby kommuns kvalitetspolicy
GODA STRATEGIER MOT NEDSLITNING.
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
SAMTAL FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Presentationens avskrift:

PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP

STÖDJA UTMANA

EMPATI DISTANS

BEMÄSTRINGS-FÖRSÖK - Aggressivitet (Ju räddare desto ilsknare) - Flykt (Bagatellisera) (Utebli) - Projektion (Överföra egna problem på andra)

- Självanklagande -Likgiltig - Totalt förnekande - Hålla med - Avledande manöver - Vän

1. Vilka bemästringsförsök har jag mött? 2. Hur hanterar jag dessa bemästringsförsök? 3. Vilka tycker jag är svårast att möta? 4. Vilka använder jag mig själv av i professionellt svåra situationer?

JOHARI FÖNSTER Fri aktivitet Blind fläck - känt av mig - inte känt av mig själv själv - känt av andra - känt av andra Dolt område Okänt område själv själv - inte känt av - inte känt av andra andra

Strategier för att minska bemästrings- försök: MGN Sidodörren in Olika bilder ok Struktur Lyssna aktivt Fokus på barnet/tonåringen Vad fungerar? Metakommunikation Inte hetsa fram lösningar Mångpartiskt förhållningssätt Humor

Metakommunikation: Att tala om hur man kommunicerar i rummet. Att spegla det som sker i samtalet. “Just nu känns det som vi försöker övertala er till ……” Spänningsreducerande i känsliga lägen

Gruppen kan jämföras med en maskin: 1. Den har en arbetsuppgift 2. Den måste underhållas för att fungera Men: Maskin mest effektiv i början. En grupp blir effektiv först efter lång tid

Sociala strukturer som försvar 1. Konflikt 2. Apati/Likformighet 3. Inadekvata beslut

Initialfas JAG VI DET Smekmånadsfas JAG VI DET Konfliktfas JAG VI DET Effektiv fas JAG VI DET Separationsfas JAG VI DET

Olika perspektiv: Salutogent; Vad leder till utveckling? Bygg på det friska! Patogent: Vad krävs för att reparera? Gräv i det sjuka!

Vidga perspektiv då det hakar upp: Framgångsfrågor Vad fungerar? Omfrågor Om du gör så, vad händer då? Undantagsfrågor Finns det någon stund på dagen han inte bråkar?

Mångpartisk samtalsledare Olika synsätt Vad ser mamma (inte en sanning) Vad ser skolan? Vad ser eleven? Lyssna aktivt Spegla/Omformulera Om jag förstått dig rätt ……. Skapa MGN !!! Skalfrågor Undvik trianguleringar Om det här ska kännas som ett bra samtal ………????

GODA STRATEGIER MOT NEDSLITNING

Rimlig arbets-belastning/tid Få känna: “jag klarar det” Balans familj/arbete Arbetsbelastning: För mkt att göra För lite tid Inte tillräckligt med resurser Brist på inflytande Ingen autonomi Kontroll: Möjlighet göra val och fatta beslut Få använda sina talanger

Belöningar Brist på uppmuntran/ erkännande Isolering Konflikter Brist på respekt Etiska konflikter Enahanda arbetsuppgifter Erkännande Sammanhang Christina Maslach Samarbete och stöd Respekt och tillit Meningsfulla arbetsuppgifter Samstämmighet mln egna och organisationens värderingar

- sätta konkreta mål för mitt arbete - bry mig om mig själv, lyssna på kroppens signaler - se över mina arbetsrutiner och min planering - tillåta mig pauser och vila - humor - planera övergång från arbete till hem och fritid - vårda privata relationer - planera för min fritid och sätta planerna i verket - träffa andra yrkesgrupper - kunskaper: relationsorienterade ledarskapet - ta konkret ansvar för egen utveckling, skaffa nya ”redskap”