Vad vet vi, hur ser det ut? Fokus: utveckling, indikatorer Tylösandsseminariet, 3 -5 september Håkan Leifman, Direktör, CAN.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Advertisements

Presseminarium Arbetsmarknaden i september Nyheter i Arbetsförmedlingens redovisning av månadsstatistik Clas Olsson Analyschef Håkan Gustavsson.
Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del B)
Drogutvecklingen i Sverige 2011
Gatuvåld i Sverige Vad vet vi omfattning, utveckling och orsaker?
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0.
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Alkohol- och drogsituationen
Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Cyklisters singelolyckor - orsaker och skador
Restauranger och service Våren 2005 T SHR: Leif Holmström Temo: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Session 61 MC Transportforum Extremt beteende EXTREMT BETEENDE – OLOVLIG KÖRNING Jesper Christensen Maria Nordqvist.
Skolelevers drogvanor 2012
1 Tillämpning av Koden Innehåll •Undersökningens metod och uppläggning, inkl. bolagsurval •Sammanfattning •Genomgång av svar på fokusfrågor.
Erfarenhetsdagen 21 oktober 2013 Länsstyrelsens ANDT-uppdrag ANDT-strategin Lägesrapport Aktuellt i Värmland.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Skellefteå - Bodö.
Kundundersökning mars 2010
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Härnösand - Långsele.
Allvarligt skadade i vägtrafiken. 2Utkast Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet ≥1 %) trafikanter fördelat på färdsätt Flest skadas.
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Jämlikhet – en hälsofråga
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Brott & Straff.
Gymnasieskolan år 2 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Grundskolan år 9 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Tillämpning av Svensk Kod för Bolagsstyrning under Maj 2009.
Nordisk alkoholstatistik 2011
© Synovate Ungas attityder till rökning
Resultat från Bilprovningens webbenkät om bilisters inställning och vanor gällande bilkörning och alkohol. September Enkätresultat.
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
Alkohol- och narkotikasituationen - hur ser det ut – nationell - regionalt? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens om drogsituationen i länet och framtidens.
Folkhälsan i Norrbotten - exempel inom målområdena för folkhälsa Sammanställning ur Statens Folkhälsoinstituts databas med kommunala basfakta. Om annan.
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
© RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN ABPROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 1.
Allt var bättre förr! Eller? NEJ. Vad det bättre förr? Bättre poliser och snällare tjuvar.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
CANNABIS - farlig business Moderator: Anna Liedbergius.
Positiva trender:Negativa trender: SkoltrivselDet allmänna hälsotillståndet SkolfrånvaroStress, särskilt flickor Färre med icke godkända betygNedstämdhet.
Drogvaneundersökning 2014 Öckerö kommun. Drogvaneundersökning Drogvaneundersökning 2014 Öckerö kommun Genomfördes 3 mars 2014 Totalt externt bortfall.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Allvarlig skada för oskyddade i singelolyckor Simon Sternlund
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Alkolås – Vad förutspår vi i framtiden?
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
The Capital of Scandinavia Stockholmsenkäten 2014 Stadsövergripande tidsserier.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Blekingetrafiken Trafikslag: Tåg Sträcka: Kristianstad - Karlskrona.
Ungas attityder till alkohol och narkotika
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Uddevalla - Varberg.
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
Skolelevers drogvanor 2011 Diagram 1–22 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet.
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen.
Antal omkomna i vägtrafiken, Källa: STRADA, Transportstyrelsen.
Drogvaneundersökning 2016 Öckerö kommun Genomfördes 7 mars 2016 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser.
Analys av trafiksäkerhetsläget 2012
FoU Fyrbodal med tre plattformar: socialtjänst, IFO
Drogutvecklingen i Sverige 2019 – med fokus på narkotika
Presentationens avskrift:

Vad vet vi, hur ser det ut? Fokus: utveckling, indikatorer Tylösandsseminariet, 3 -5 september Håkan Leifman, Direktör, CAN

Rattfylleri – många bestämningsfaktorer Alkoholvanornas utveckling - Konsumtionsvolym - Dryckesmönster – intensivkonsumtion, vardagsdrickande Inställning till alkohol-trafik - Attityder Kontrollsystemet - rattfyllerikontroller, lagstiftning: allmänprevention – upptäcktsrisk och hot om sanktioner – båda behövs

Om alkoholkonsumtionsutvecklingen - högre nivå än 1980-90 – talet men minskning sedan 2004/05, så även berusningsdrickande

Inte minst minskningar bland yngre (här: 16-29 år) (Andel storkonsumenter bland män mer än 14 “standardglas”/vecka)

Om alkoholens koppling till rattfylleri Tidsseriesamband alkohol – rattfylleri : en ökning av alkoholkonsumtionen leder i regel i sig (historiska data) till en ökning av rattfylleriet Men inget självklart och kan förändras över tid Räcker ej med alkoholutvecklingen som indikator på rattfylleriutvecklingen Behövs andra indikatorer direkt – indirekta mått som på olika sätt tillsammans ”fångar in”/mäter utvecklingen av rattfylleri

Indikatorer Ett omfattande arbete med ANDT-indikatorer pågår på uppdrag av Socialdep. Även rattfylleri inkluderas Finns inget enskilt bra mått – många behövs Dessutom – underutvecklat – olika siffror presenteras på samma data!! Skapar stor förvirring (varför tar man fram data?) Bättre komma överens om några som man följer och hålla sig till dem – också som styrindikatorer

Följande indikatorer kommer att följas/utvecklas vidare inom ramen för ANDT-strategin (tre av dem redovisas = *): Följande indikatorer kommer att följas/ utvecklas vidare inom ramen för ANDT-strategin: *Alkoholrelaterade dödsfall i trafiken (Antal döda förare i trafiken rättsmedicinskt undersökta med blodalkoholkoncentration om minst 0,2 promille) (RMV, SoS) *Fordonsförare i singelolyckor med personskada nattetid (personskadade förare i singelolyckor nattetid (kl. 22.00–05.59) (STRADA, Transportstyrelsen) *Positiva utandningsprov (minst 0,2 promille) (Antal positiva utandningsprov per 100 000 genomförda utandningsprov) (VTI) Positiva utandningsprov (minst 0,2 promille) bland skadade motorfordonsförare (Antal/andel positiva utandningsprov bland skadade motorfordonsförare) (RPS)

Andra mått (* = redovisas): *Andel som i frågeundersökning (enkäter) uppger att de kört bil efter druckit alkohol utöver lättöl (redovisad idag, men osäkert med ökande bortfall underrapportering) Vägtrafikolyckor – skadade personbilsförare med misstanke om påverkan (för osäker – inkl. andra ämnen, saknas inf. från många). Rattfylleribrott – anmälda/lagförda ( proaktivt brott, antalet betingas av polisens insatser , dfr för osäker)

Antal alkoholpositiva (minst 0,2 prom Antal alkoholpositiva (minst 0,2 prom.) bland döda personbilsförare avlidna i trafiken. Basen -- alla personbilsförare som obduceras. Per 100 000 inv., 15+

Andel alkoholpositiva (minst 0,2 prom Andel alkoholpositiva (minst 0,2 prom.) bland döda personbilsförare avlidna i trafiken. Basen -- alla personbilsförare som obduceras

Andel som svarat att de någon gång under de sen. 12 mån Andel som svarat att de någon gång under de sen. 12 mån. kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl (Källa: Trafikverket)

Antal singelolyckor nattetid (kl. 21. 59-04. 59), per 100 000 inv Antal singelolyckor nattetid (kl. 21.59-04.59), per 100 000 inv., 15+ (Källa: FHI)

Antal positiva utandningsprov per 100 000 genomförda utandningsprov (polisens fasta kontroller) (Källa: VTI) År Andel nyktra förare (ej alkoholpositiva) 2007 99.71 % 2008 99.71 % 2009 99.73 % 2010 99.74 % 2011 99.75 %

Utvecklingen baserat på olika indikatorer (Index: år 2010=100)

Summa för fyra index

Sammanfattningsvis Trots ofullständiga data – Sannolikt en nedgång under senaste 6-7 åren Flera sannolika förklaringar – en av dessa – minskad alkoholkonsumtion Viktigt att bättre utveckla mått och använda som goda indikatorer – styrindikatorer – vi vet för lite