Kvantitativ strategi viktiga begrepp 1 Wieland Wermke

Delar av föreläsningen viktiga begrepp 1: kvantitativ empirisk forskning viktiga begrepp 2: teori, operationalisering, variabler, urval viktiga begrepp 3: validitet, reliabilitet, signifikans, relevans enkätkonstruktion univariat statistik 1: tabeller och diagram univariat statistik 2: spridnings- och centralmått

Föreläsningens mål Att kunna… producera egna data av kvantitativ karaktär hitta och använda existerande data för att svara på egna/nya frågor analysera frågorna på ett tillförlitligt sätt, dra plausibla slutsatser för att få “nya kunskaper” tolka och bedöma existerande studier

Kvantitativa strategier? Att välja kvalitativa strategier är ingen bra flykt från kvantitativa strategier! Det finns ingen ”bara KVAL eller bara KVANT”! Olika frågor kräver olika ansatser! I vårt granskningssamhälle behövs det kvantitativa kunskaper för att kunna kritiskt ifrågasätta forskning, politik, media! Matte-/statistikångest får inte vara ett skäl för att undvika allt som har med siffror att göra! Problemet med fältet: man måste inte samla in 1000-tals enkätsvar själv, det finns också andra möjligheter att få kvantitativa data! Bra genomtänkta enkäter ger bra svar och är faktiskt roligt att svara på!

Kvantitativa strategier? “Kvantitativa” strategier hjälper till för att genomföra “kvalitativa” studier, och tvärtom Ta tiden och tänk efter vad du vill, innan du går ut på fältet (i synnerhet enkäter tvingar dig att tänka efter så mycket som möjligt, innan du går ut på fältet) Öppnare intervjuer kan förbereda slutna enkätfrågor, öppnare och längre intervjuer kan fördjupa vissa resultat från enkätstudier Kategorier eller matriser hjälper oftast till för att få en första ingång till, eller utgång ur, kvalitativa analyser Om man inte arbeta helt induktivt, kan det vara bra att arbeta med hypoteser (antaganden om resultat som leder undersökningen). De hjälper till för att få en uppfattning om sina data.

Kvantitativa strategier? Kvantitativa strategier är ofta lättare och entydigare att genomföra Kunskaper om kvantitativa grundregler hjälper dig att hitta en bra metodisk lösning för varje problem Gedigna (!) kvalitativa studier är egentligen mycket komplicerade! Det finns hur många handböcker om kvantitativa problem som helst Här finns det på Internet många tutorials och manualer för nästan alla problem Excel och SPSS är idag mycket enkla att hantera Med grafiska hjälpmedel kan man ganska snabbt hitta fel eller outliers i sina data och öka sina resultats tillförlitlighet

Problemet med många respondenter? Använd sekundärdata! Vilka data finns redan? Var finns de? Vilken form har de? Sekundärdata kontextualiserar dina egen studie, om nu kval eller kvant! Hantera fall studier tillsammans med kvant. data! Om man undersöker ett fall (t.ex. en skola), där man redan har fått tillgång till kvalitativ data, kan man också funderar på att använda sig också av kvant. data (triangulation)

Kvantitativa studier? Förstår ni kvantitativa studier, när ni läser dem? Hur kommer författarna fram till sina resultat? Genomsynlighet och förståelse ökar förmågan att vara kritiskt Tror ni mest på kvant. eller kval. studier? Hur kritiska är ni mot publicerade “forskningsresultat”? Att bedöma och tolka pedagogiska studier bygger på samma logik empiriska studier följer samma (vetenskapliga) regler, använder bara olika metoder ”Rosts 100 frågor till psykologisk-pedagogiska studier”

Skillnader mellan Kvant och Kval? kval. data Datatjocklek kvant. data Antal observationer

Att genomföra ett kvantitativt forskningsprojekt? När man vill ha information som kan kvantifieras (anges i siffror) När man vill ha information om en större population När man är intresserad av det genomsnittliga/mest frekventa i en grupp t.ex. den genomsnittliga läraren (där den individuella läraren naturligtvis kan avvika) Man kan i många kvant. observationer söka det som sticker ut (det intressanta fallet), vilket man sedan analyserar på ett djupare kval. sätt

Att producera (kvant.) data? Empirisk forskning: Undersökningar använder sig av metodiskt tillförlitliga/kontrollerade observationer, från ett vetenskapligt perspektiv: intervjuer, tester, experiment, enkäter, vilka inte kan klassificeras som gissningar Test (PISA, nationella prov, intelligenstests) Experiment (Pre-post tester) Enkät-studier (attityder) Meta-analyser (Nya frågor till existerande data)

Varför empirisk forskning? För att beskriva, ordna, räkna viktiga fenomen i vår värld För att upptäcka regler som hjälper oss att förstå, förklara och förutsäga dessa fenomen Användning av teori och forskningsresultat för att påverka (förbättra) en viss situation eller beteende och ge underlag för framtida (organisatoriska/politiska) beslut Theorie Beslut Empirisk Forskning

Vilka typ av frågor kan man besvara? Existens (Finns detta?): Ex.: Finns det verkligen ett socio-kulturellt lärande? Finns det metoder som kan öka elevers intelligens? Beskrivning (Hur ser ett fenomen ut?) Hur ser kamratrelationer mellan högt begåvade ungdomar ut? Vilket samband finns det mellan elevens prestation och lärares betygsättning i svensk matteundervisning? Relation (Med vad och hur mycket hänger något ihop) Hur hänger ångest och prestation i skolan ihop? Hur hänger incitament och arbetsmotivation ihop?

Vilka typ av frågor kan man besvara? Struktur (Hur är något uppbyggd?) Är läsförståelse indelat i flera olika kompetenser? Är kunnande hierarkisk uppbyggt (i form av fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet)? Prognos (Kan man förutsäga något, och om, hur bra?) Hur bra kan betyg i skolan förutsäga framgång i yrkesliv? Hur bra förutsäger nationella prov elevers kunnande i ett ämne? Orsak/kausalitet (Vad förorsakar något, och varför?) Varför förorsakar berömmelse i vissa sammanhang dåliga känslor?  eftersom sociala relationer är så komplexa, är det oftast mycket svårt att hävda 100 procents kausalitet