1 Arne Bergquist Beredskapssamordnare Enheten för Beredskap och säkerhet Lantmäteriet Resultat och erfarenheter från ett samverkansprojekt om stöd för krishantering i Filipstads kommun

2 Vad gör vår enhet? Och varför? Bakgrund till projektet Metodiken i projektet Resultat och erfarenheter

3 KRIS-GIS ® Vi arbetar aktivt med stöd till samhället inom området geografisk information kopplat till beredskapsplanering och krishantering informations- och utbildningsinsatser ”Råd och stöd” Övningsprojekt Metodstöd Forskning och utveckling

4 Geografiskt informationsbehov? VerklighetProblemDataLägesbildInformationAnalys Planerings och beslutsunderlag Lösning

5 ”Råd och stöd i Filipstad” Från Filipstads kommun Barn och utbildning Tekniska kontoret Fastighetskontoret Kommunledningen Kostenheten Miljö- och bygg Socialförvaltningen Filipstads Energinät AB Polisen Från Lantmäteriet Beredskap och säkerhet Metria GIS-centrum Deltagare i projektet

6 Geografiskt områdesansvar Före en händelse ha analyserat och förebyggt relevanta risker inom det geografiska området. Se till att det finns en övad krishanteringsorganisation med tillgång till ett relevant nätverk Under en händelse snabbt kunna upprätta en krishanteringsorganisation, hålla sig informerad om läget, åstadkomma samverkan och kunna lämna stöd där så är påkallat. Efter en händelse kunna återföra erfarenheter till den egna organisationen och berörda aktörer Kommunen ska:

7 Status i Filipstad Kommunen har en kris- ledningsplan som innehåller: Grundplan Bilagor Handlingsplaner Kommunen har genomfört en Risk- och sårbarhetsanalys (2000) och som revideras Resultatet är dokumenterat i ett GIS som kan användas för presentation av risker Kommunen har en Krisledningsorganisation

8 Kommunens krisledningsorganisation

9 Projektidé och förutsättningar Identifiera behovet av Geografisk Information som planerings- och beslutsunderlag för kommunens beredskapsarbete Genomföras i en ”mediankommun” Kommunen har tagit fram en Risk- och sårbarhetsanalys Det måste finnas ett engagemang för frågorna

10 Projektstart Ta fram en strategi (för enskild kommun) samt en generell modell/metod för att koppla Risk- och sårbarhetsanalysen till ett GIS Utveckla Lantmäteriets stödverksamhet inom området Identifiera två för kommunen reella risker Uppstartsmöte 6:e april 2005 Farligt godsolycka och långvarigt elavbrott

11 Genomförande/metodik steg 1 Vad händer? Vilka skador uppstår? Hur påverkas samhället? Vilka organisationer har ansvar att agera? Vilka uppgifter har respektive organisation i rådande situation? Vilken geografisk information behövs för att lösa respektive uppgift? Vilka informationsobjekt tillgodoser behovet? Vi utgår från scenarios hämtade från RSA och ställer ett antal frågor

12 Aktiviteter Modellering långvarigt strömavbrott, sept. Redovisning och uppföljning med deltagarna, 29 sept. Modellering farligt godsolycka, 10 nov Redovisning och uppföljning med deltagarna, 2 dec. Redovisning för KSAU, 15 dec. Delrapport ”Råd och stöd i Filipstad”, 26 jan.

13 Modelleringsmetoden GIBB G eografisk I nformations B ehovs B eskrivning Metod för att identifiera de geografiska informations- behoven för en viss verksamhet (för att lösa en viss uppgift) Utvecklad av försvarsmakten HKV med stöd av Metria GIS-centrum Har tillämpats vid: Specifikationsarbete i systemutvecklingsprocesser GIS-utbildningar

14 Modelleringsmetoden GIBB Vi är… arbetsställe/avdelning/funktion ____________________________ _________________________ aktör Vi har till uppgift att… aktörens/verksamhetens uppgift ____________________________ _________________________ uppgift För att lösa uppgiften behöver vi få veta… information, kunskap, beslutsunderlag, insikt ____________________________ _________________________ GI-behov Behovet tillgodoses av information om… företeelse, fysisk sak, resurs geografiskt objekt ____________________________ med egenskaperna… __________________________________________________ GI-objekt

15 X

16 X

17 X Aktör Uppgift GI-behov (GI)-objekt Exempel Farligt gods (evakuering)

18 Genomförande/metodik steg 2 1.Identifiera och välja en uppgift som skall lösas inom kommunen under en krissituation 2.Identifiera informationsbehovet 3.Skapa en sammanvägd modell för de informationsobjekt som identifierats (Objekt/egenskaper/relationer) 4.Inventering hos kommunen. Utförs av kommunen själv enligt specifikation från punkten 3. Befintliga lagringsmiljöer (Pärmar/lösa filer/databaser) Befintliga system och programvaror. 5.Välja teknik och lagringsmiljö för insamlade data 6.Skapa demonstrator 7.Presentera demonstrator (9:e maj 2007) 8.Dokumentera (Klart i juni 2007)

19 1. Räddningstjänst och kommunledning vill veta vilka/hur många som bor inom ett område som ska evakueras i tätort.

20 2. Polis vill veta vilka adresser som är bebodda och var arbetsplatser finns för att kontrollera att evakueringsområdet är utrymt.

21 3. Polis vill veta var vägar ska spärras av för att undvika att återvändsgator uppstår

22 4. Skolförvaltningen vill veta var de barn bor som ej hämtats av föräldrar i samband med evakuering av skola inom området

23 Metodiken! Skillnaden är att verksamheten ”Beredskap” spänner över alla andra kommunala verksamheter Skiljer sig egentligen inte från vedertagna införandestrategier/modeller.

24 Metodiken! Identifiera verksamhetens informationsbehov: Med hjälp av GIBB-modellering och RSA Inventera: Med GIBB-specifikationen som underlag Prioritera: Enligt det behov som identifierades för uppgiften ”Evakuering” Implementera: Skapa demonstrator för viss uppgift i ett system som kommunen planerat att utnyttja

25 Resultat/synpunkter förståelsen för GIS har ökat. GIS är ett relevant hjälpmedel för kommunens krisledning. en GIS-strategi skall tas fram. underlaget är användbart för handlingsplaner. Efter genomfört projekt anser kommunen att: Kommunen har också investerat i utbildning för att få ut GIS-kompetens i verksamheterna samt i programvaror, system och geodata

26 Frågor ?