Transportmedel förr och nu Av: Anna, Kim, Anton och Sophie 9c2

? Frågor om bilar ? Vad är det för skillnad på bilar förr och nu? Hur var bilarna uppbyggda? Hade musiken något med bilarna att göra? Hur påverkar avgaserna miljön och människor? Hur har bilar påverkat vägbyggen genom tiderna? Hur såg bilarna ut?

Volvo Pv Skillnad på bilar nu och på 50-talet Bilar för 50-70 år sedan byggde man inte med tanke på säkerhet och miljö. Man koncentrerade sig på att göra bekväma och exklusiva bilar. Idag är det dock annorlunda, stor säkerhet och låg bränsle förbrukning är några av de första saker man tänker på när man ska bygga en ny bil. Äldre bilar hade stora och breda fronter som inte var särskilt aerodynamiska, dvs. att luftmotståndet var högt. Bilar idag har smala och aerodynamiska fronter som gör att luftmotståndet sjunker precis som bränsle förbrukningen. Volvo Pv

Hur var bilarna uppbyggda? Gamla bilar hade trumbromsar, istället för moderna skivbromsar. Man hade tvåtaktsmotorer istället för fyrtaktsmotorer som man har idag. Bilbälte var inte standard. Idag finns det en hel uppsjö av garantier, b.la rostskydds garantier och vagns skadegarantier. På 50-talet så fanns det knappt några garantier alls. Dagens bilar är definitivt lättare att köra än de gamla bilarna.

Olika billåtar Chuck Berry Bruce Springsteen Bilen har alltid varit med i musiken, ända sedan rocken föddes i början av 50-talet. Nästan alla Chuck Berrys låtar handlar om bilar. Han säger: ”Jag skriver egentligen bara om två saker: Kärlek och bilar. Bilen är oftast ett sätt att fly från trista saker som bråk med föräldrarna osv. Bruce Springsteen hade lyssnat en hel del på Chuck Berrys låtar. Men hos Bruce blev det ännu starkare, inte bara att köra iväg med bilen några timmar, utan lämna allt som var trist. Man skulle till och med kunna finna ”det förlovade landet”. Ett stycke ur ”Thunder Road”, med Bruce Springsteen löd så här: ”We got one last chance to make it real To trade in these wings on some wheels Climb on: Heaven’s waiting on down these tracks Oh-oh come take my hand We’re riding on out to case the promised land”. Klicka här om du vill lyssna på låten Bruce Springsteen

Hur påverkar avgaserna människor? En undersökning som gjordes för några år sedan visar att om man utsätts för stora mängder avgaser, t ex om man sitter i en bilkö i en tunnel, så ökar astma allergikernas känslighet för pollen. Känsligheten för pollen kan vara kvar ett helt dygn efter exponeringen av farliga avgaser. Desto mer avgaser man andas in desto större blir den allergiska reaktionen. Det är inte säkert att man kan skylla astma och allergi på luftföroreningar. Men det är säkert att svenska vägtunnlar är för dåligt ventilerade. Enligt vägverket bildas ca 2,36 kilo koldioxid på varje liter bensin som förbränns.

Hur påverkar avgaserna miljön? VOC är ett samlingsnamn för ett antal flytande ämnen som tillexempel kolväte som påverkar både människans hälsa och miljö. Vid förbränning av bensin och dieselolja följer oförbrända kolväten med avgaserna ut. Det bildas många skadliga ämnen, tillexempel marknära ozon, (dvs. ozon som skadar växter, träd och människor) som bildasgenom utsläpp från trafiken. När bensin förbränns i en ottomotor så bildas kväve och syre. Särskilt när man belastar motorn. Ca 70-80% av de totala utsläppet är av kväve och syre, ämnet kan orsaka andnings svårigheter, som tillexempel astmabesvär.

Bilars design förr och nu Bilar i början 1900-talet, var en vidareutveckling av hästvagnen, man hade nästan bara tillsatt motor. Från början hade man ingen bly i bensinen, det tillsatte man för att det inte skulle låta så mycket. Senare gjorde man bilarna snabbare, säkrare o.s.v. Idag körs bilar som Renault, Saab, Volvo m.m. Men de gamla bilarna är fortfarande populära. Som gamla Volkswagen (”bubblan”), det var bara en månad sen sista exemplaret tillverkades i Mexico. Jeepen tillverkades 1941, som ett hjälpmedel vid militära transport, och blev den amerikanska General purpose(GP). Bilen blev senare kallad jeep. Den var väldigt lätt och stark, så lätt att den kunde släppas ner med fallskärm. På 50-talet inriktade man sig mer på designen, framför säkerhet. I dagens bilar kombinerar man design, teknologi, funktionalitet och säkerhet.

Hur har bilar påverkat vägbyggen genom tiderna? Trettiotalets AK- vägar Raksträckor, tvära kurvor och häftiga höjd skillnader kännetecknar det så kallade AK-vägarna från 1930-talet. Naturgrus eller krossad sten var vägbeläggning. Asfalt och oljegrus började andvändas på 1950-talet, först 1980 fanns det mer asfaltväg än grusväg. Bilen i fokus Bilismen blev en livsstil som formade landskapet. Tillväxt sker längst vägarna och vid knutpunkter. Från 1960-talet och framåt dras vägarna tvärs över odlingsmark. På 1990-talet slog klotoidtekniken igenom, nu byggs vägar som böljar fram i mjuka kurvor. Mastodontbyggen på modet På senare tid är storprojekt och vägararkitektur som gäller. Vägarna ska passa in i miljön.

Frågor om tåg ? ? Hur fungerar ett snabbtåg? Störst, först, längst… ? Hur fungerar bergsjärnvägar?

Hur fungerar ett snabbtåg? Snabbtåg kör i c:a 200 km/h eller mer. Första gången denna hastighet uppnåddes med ett tåg var 1903 i Berlin. År 1955 kom man i Frankrike upp i 331 km/h med ellok och vagnar. Först i Europa med reguljär tågtrafik var tyska Bundesbahn 1965 mellan München och Augsburg. I Frankrike (TGV-A 325) 1990 mellan Paris och Lyon öppnades första linjen för snabbtåg. . Att bygga helt nya banor, som man gjort i Frankrike och även i Tyskland och Spanien, kräver stora investeringar och ett stort resandeunderlag. På medellånga avstånd kan snabbtåget också konkurreras med flyget. Där antalet resande inte räckt för nya banor har tåg med lutande vagnskorgar satts in. Dessa kan köra i höga farter på befintliga spår. I Sverige har SJ och ABB utvecklat x2000-tåget, som sattes i trafik 1990. Maximalhastigheten är 200 km/h, men vid prov har 276 km/h uppnåtts.

Störst, först, längst… Världens längsta tågtunnel är Seikan-tunneln i Japan, den är 54 km lång. Världens längsta tåg var 7,3 km långt. Det bestod av 15 lok och 660 godsvagnar. Världens längsta järnväg är Transibiriska järnvägen. Man kan åka 9297 km med samma tåg. Vatikanstaten har världen kortaste järnvägsnät. Det är 1 km långt. Världens största järnvägsstation är Grand Central Station i New York. Världens längsta raksträcka finns I Australien och är 478 km lång. Järnvägen mellan Stockton och Darlington var världens första järnväg byggd för ånglok, den öppnades 1825. Världens snabbaste tåg har gått i som snabbast i 515 km/h och den heter TGV och kommer från Frankrike. Världens längsta järnvägsbro heter Huey P Long Bridge och finns i USA, den är 7082 meter lång.

Hur fungerar bergsjärnvägar? När man kör i branta trakter så kan man inte använda släta hjul och rälsar eftersom det slirar och tåget rullar bakåt. Man kan köra sick-sack genom att växelvis köra framåt och bakåt. Man kan också låta banan gå i en stor ögla. Tåget kör då in i en tunnel och kommer upp lite högre. Det går åt mycket räls för att komma lite högre. På ställen där banorna inte är så långa, använder man sig av kugghjul. Det går till så att man sätter kugghjul under vagnen som griper tag i andra kuggar mellan skenorna. Då åker inte tåget bakåt. En fjärde metod för bergsjärnvägar är att använda s.k. kabelbanor, där dras inte tåget med lok utan av kablar från stillastående maskiner. Pilatus banan i Schweiz, världens brantaste bana.

Frågor om spårvagnar ? ? När började spårvagnen användas? Vad finns det för olika spårvagnstyper? Hur fungerar en spårvagn?

Några olika spårvagns-typer: Spårvagnens historia Den första hästspårvägen öppnades i New York 1832. I Sverige kom hästspårvägen till Stockholm 1877. För att i Stockholm klara den branta backen från slussen, så började man använda ångspårvagn 1887. Elektrisk spårvagn började användas på 1890-talet i flera tyska städer, 1901 infördes eldrift i Stockholm. På 30-talet så började man att lägga ner spårvägs linjer i tunnel. När högertrafiken kom (1967) så rensades nästan hela Stockholm på spårvägar. På 70-talet lades nästan alla spårvägar i Europa ner. Men nu börjar man bygga ut spårvägarna igen, eftersom de anses vara miljövänligare. Speciellt i Frankrike, år 2000 öppnades tvärbanan, en ny snabbspårväg, som har byggts i hästskoform utanför Stockholms innerstad. Spårvägens framtid ser ljus ut! Några olika spårvagns-typer: Elektrisk spårvagn, Hästspårvagn, Bensinspårvagn och Kabelspårvagn

Hur fungerar en spårvagn? En modern spårvagn drivs i regel av 600 V likström som kopplas via förarens styrsystem till motorerna. Vanligtvis sker strömtillförseln med kontaktledning ovanför vagnen, som då är försedd med antingen släpbygel eller trolleytrissa. I vissa andra länder bl.a. Storbritannien och USA, har i en del fall används conduit-systemet sim innebär att det finns Ett tredje spår mellan de två andra spåren. Så kommer det ström från det tredje spåret till vagnen. När man kör i städer så kopplar man ofta på en eller två vagnar. Dessa vagnar har konstruerats på ett speciellt sätt så att de kan svänga i snäva kurvor. I Storbritannien användes istället tvåvåningsvagnar utan släp. I storstäderna så vände ofta stadslinjerna och förortskommunernas egna spårvagnar tog vid. Dessa vagnar var allmänt snabbare än de som fanns inne i stan.

Drivkrafter Bilar: För att man skulle komma fram snabbare, bekvämmare och lättare Man ville ha nya möjligheter att komma fram Tåg: Man ville transportera kolet från kolgruvorna i England Spårvagnar: Man ville ha smartare transport inne i staden

Tågboken av Katarina Kuick (Alfabeta förlag) www.ne.se Källor: Boken Focus Encarta uppslagsverk 2001 Tågboken av Katarina Kuick (Alfabeta förlag) www.ne.se www.jarnvag.net/sidor/veckansbild.sthlm http://www.tramways.com/tramways/stockholm/sthlm1/index2.html http:///~isk_stbl/trams.html http://www.hagagymnasiet.norrkoping.se/hagahalsa/utflykt/sparvagnar.htm http://www.sydgym.se/ro4/elever/fp1a/avgaser.htm http://netdoktor.passagen.se/fokus/feature/avgaser.shtml http://www.vv.se

Slutsats Detta har varit ett roligt arbete! Det var kul att man hade ett så stort urval på ”teman”! Vi röstade om vad vi skulle ha och då blev det bilar, tåg och spårvagnar. Det har varit kul att vi har fått välja så mycket själva som t.ex. redovisning, ämne o.s.v. Men temat kanske inte var så fantasifullt. Det kan både vara bra och dåligt att man får ta så mycket eget ansvar. Man är inte så van vid det, därför kan det bli svårt att lägga upp hur man ska arbeta. Om man skulle öva på det med eget ansvar så skulle det nog blivit lättare från början.