Att förklara kriser och krig

En presentation över ämnet: "Att förklara kriser och krig"— Presentationens avskrift:

1 Att förklara kriser och krig
För att förklara kriser och krigsutbrott kan man använda sig av tre nivåer: Systemnivån – här tittar man efter hur den internationella politiken ser ut i stort. Vilka stormakter finns det? Är dessa militära eller ekonomiska stormakter, eller kanske både och? Vilka stater är i allians med varandra? Är allianserna stabila eller skiftar de? Hur går det till när stater talar och förhandlar med varandra? Är det ett fredligt klimat eller är det aggressivt? Finns det några speciella idéer som verkar vara moderna för tillfället? Statsnivån – här tittar man på vad som händer inom olika stater. Är de olika stormakterna demokratier eller diktaturer? Verkar de vara inställda på att härska över andra eller är de fredliga? Är staterna stabila eller är det inrikespolitiskt oroligt med uppror och risk för revolutioner? Individnivå – här tittar man på de olika ledarna. Är de demokratiska och fredliga eller aggressiva? Är de skickliga eller inte? Har de sitt folk med sig?

2 Varför utbröt första världskriget?
Systemnivån Tyskland enades genom att bl.a. besegra Frankrike i ett krig där de tog området Elsass-Lothringen. Tysklands makt växte och de började utmana Storbritannien och Frankrike om kolonier i världen. Efter Napoleons krig över hela Europa hade alltfler i Europa börjat tänka i nationalistiska termer. Varje ”folk” ville ha en egen stat. Det var länge sedan det hade varit ett stort krig i Europa och folk hade svårt att föreställa sig det vidriga i det som skulle komma. Den tekniska utvecklingen gjorde bl.a. att trupper kunde transporteras mycket snabbare på järnväg, vapnen hade utvecklats (kulsprutan, gasen) och konservburken fick faktiskt betydelse för matförsörjningen till trupperna.

3 Statsnivån Den tyska politiken var aggressiv utåt. Inom landet var det sociala orättvisor. Ledarna tyckte att det skulle vara bättre med ett krig 1914 än några år senare för de fruktade att ryssarna då skulle ha byggt ut sin järnväg ännu mer. Nationalistiska oroligheter i både Österrike-Ungern och Osmanska riket (Turkiet). Stark serbisk nationalism. Mycket oroligt Ryssland. Väldiga orättvisor gjorde att många ville se förändringar. Frankrike ville gärna ha revansch för nederlaget mot Tyskland Ville ha tillbaka Elsass-Lothringen. Storbritannien oroliga över tyskarnas växande ekonomiska och militära makt, speciellt flottan. Dessutom lite otydliga i allianspolitiken. USA var trots sin ökade ekonomiska makt isolationistiskt och ville inte lägga sig i Europas affärer.

4 Individnivå Kejsaren i Österrike-Ungern, Franz Josef, var en gammal man och militären hade mycket makt. Den tilltänkte kejsaren, Franz Ferdinand, skulle ha kunnat agera annorlunda. Han var nämligen mer modern och fredligt inriktad I Ryssland regerade Nikolaj II. Han var mest intresserad av att slå ner upprorstendenser och krav på förändringar. Dessutom hade han en hustru som inte var helt stabil och som försökte påverka hans politik på ett märkligt sätt. Kejsar Wilhelm II i Tyskland var klumpig och lyckades ofta reta upp sina grannländer genom sitt agerande.