Arbetsmarknadspolitiken Överskottsmålet och demografin Erik Höglin Presentation för Konjunkturinstitutet 15 maj 2009

Den arbetsmarknadspolitiska strategin Regeringens ursprungliga strategi: minska den kvardröjande arbetslösheten i högkonjunkturen Nu: ta hand om stort inflöde i arbetslöshet och motverka långtidsarbetslöshet Rätt öka insatserna för korttidsarbetslösa Rätt fördubbla subventionerna för nystartsjobben

Kritik mot arbetsmarknadspolitken Övertro på vad jobbsökaraktiviteter kan uppnå i djup lågkonjunktur För små volymer i arbetsmarknadsutbildningen Ge stöd till utbildning i företagen om avtal om kortare arbetstid och lägre lön Expansionen av jobb- och utvecklingsgarantin är inte en kraftfull arbetsmarknadspolitisk satsning Svårt hitta meningsfulla aktiviteter

Deltagare i olika program, procent av arbetskraften

Aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin, andel deltagare i procent som tagit del av olika aktiviteter under olika inskrivningstider Antal kalenderdagar Arbetsträning48,513,717,2 Projekt0,71,10,80,6 Kartläggning2514,611,36,9 Förstärkt arbetsträning2,75,811,813,8 Arbetslivsinriktad rehabilitering0,81,43,13,6 Arbetspraktik7,313,918,318,4 Start av näringsverksamhet0,51,52,22,4 Jobbsökaraktivitet med coachning69,37876,679,2 Utbildning2,24,98,67,5 Förberedande insatser2,13,34,54,7 Fördjupad kartläggning/vägledning4,84,57,39,2 Praktisk kompetensutveckling0000 Ingen registrerad aktivitet24,121,810,23,6 Antal individer

Överskottsmålet och demografin Minskat arbetskraftsdeltagande sätter press på de offentliga finanserna Minskat barnafödande och ökad livslängd Spara eller arbeta mer?

Prognos för arbetskraftens andel av befolkningen, procent

De långsiktiga målen – demografiska förändringar Jämn fördelning av försörjningsbördan Säkras detta med förtida sparande? Svaret beror på orsaken till den åldrande befolkningen –Barnafödande –Livslängd

Barnafödande (procent) och förväntad livslängd

Alternativa strategier Sparandestrategi - Barnafödande: Alla generationer bidrar till finansieringen - Livslängd: nu levande generationer subventionerar framtida generationer (som har längre livslängd). Anpassningsstrategi - Öka livsarbetstiden i takt med att befolkningen åldras.

Ekonomisk-politisk strategi Trade-off: förtida sparande vs. anpassning Ökas livsarbetstiden i takt med ökad livslängd → mindre behov för förtida sparande VÅP09 – bilaga: Finanspolitisk hållbarhetsbedömning (S2 indikator): Bassscenario: 0,5 Anpassning av utträdesåldern: -0,8 Betydande skillnad – nuvärdet motsvarar 136,5 procent av BNP

Beräknad pensionsålder vid anpassning till förväntad livslängd Förväntad återstående livslängd vid 65 års ålder Pensionsålder vid samma förväntade antal år med pension som under 1970-talet vid 65 års ålder Pensionsålder vid samma förväntade kvot mellan pensionsålder och livslängd som under 1970-talet vid 65 års ålder ,865, ,665,765, ,166,266, ,766,866, ,267,466, ,767,967, ,068,367, ,268,467, ,368,567, ,468,567, ,568,667, ,069,168, ,469,568,6

Andelen av livstiden i arbete efter födelseår, procent

Senare utträde från arbetsmarknaden Ingen formell pensionsålder - 61 år: lägsta ålder för ålderspension - 65 år: pensionsålder socialförsäkring - 67 år: avgångsskyldighet Är incitamenten tillräckligt starka? - Aktuarisk anpassning av individuell pension till livslängd/ medellivslängd - Snedvridning av utträdesbeslut via beskattning m m. Anpassning till utvecklingen av medellivslängden