Uppföljning av en ny vårdform öppen psykiatrisk tvångsvård öppen rättspsykiatrisk vård 31 januari 2012 Nina Frohm Nina.Frohm@Socialstyrelsen.se

Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Syftet med vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård är att ”sätta patienten i stånd för att frivilligt medverka till sådan vård (2 § LPT). Syftet med vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård är att ”sätta patienten i stånd för att frivilligt medverka till sådan vård (2§LPT). Förutsättningarna för att sluten psykiatrisk vård kan initieras regleras i 3 § LPT som föreskriver att tre villkor ska vara uppfyllda nämligen att patienten lider av en allvarlig psykisk störning har en oundgängligt behov av psykiatriska vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård) motsätter sig sådan vård eller till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. (Här brukar det talas om att patienten saknar sjukdomsinsikt eller brist på följsamhet)

Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) Lagen om rättspsykiatrisk vård berör primärt patienter som efter beslut av domstol ges rättspsykiatrisk vård som påföljd för ett brott (1 § LRV) Innebörden i denna vårdform fattar förvaltningsrätten också beslut om särskild utskrivningsprövning, vilket används för patienter där risken för återfall i grov brottslighet bedöms som stor. Patienter utan särskild utskrivningsprövning är reglerna i LRV mycket lika de som gäller i LPT.

Öppen vårdform Ändringar i bestämmelserna trädde i kraft den 1 september 2008 och innebär: behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk tvångsvård utanför sjukvårdsinrättningen Det blev möjligt att föra över en patient från sluten psykiatrisk tvångsvård till öppen tvångsvård. Det innebar att patienten skulle uppfylla kriterier 1 och 3 ovan och dels att hon eller han behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk tvångsvård (3 § LPT). Det är chefsöverläkaren som ansöker till förvaltningsrätten om att låta den slutna tvångsvården övergå till öppen form. En sådan ansökan ska ange de särskilda villkoren som bedöms nödvändiga för vården samt en samordnad vårdplan. Vårdplanen ska innehålla uppgifter om det bedömda behovet av insatser från såväl landsting och kommun, beslut om insatser, vilka enheter som ansvara för aktuella insatser samt eventuella åtgärder som vidtas av andra aktörer (7 § LPT). När det handlar om de patienter som vårdas med särskild utskrivningsprövning ska en riskbedömning också vara genomförd eller att de särskilda villkoren är kopplad till att minimera risken för allvarlig brottslighet.

Särskilda villkor skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård eller behandling skyldighet att hålla kontakt med en viss person skyldighet att vistas på hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten vistelseort, bostad, utbildning eller arbete Förbud att använda berusningsmedel förbud att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person, eller annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen Detta är exempel på vad som framgår i lagtexten vad de särskilda villkoren kan handla om. Det ska förekomma minst ett särskild villkor om det ska bli tal om överföring till öppen vårdform. Det ser också lite olika ut i landet hur förvaltningsrätterna beslutar detta. En tredjedel av förvaltningsrätten delegerar detta till chefsöverläkaren som kan fastställa vilka villkor som gäller. En tredje del av förvaltningsrätten beslutar själv vilka villkor som gäller. De har några som de alltid tar upp, inte begå nya brott t.ex. inte använda berusningsmedel. Och en tredje del beslutar chefsöverläkaren och förvaltningsrätten gemensamt vilka särskilda villkoren som ska gälla.

Socialstyrelsen fick i uppdrag att följa reformen Perioden 2007 – 2010 har kommunerna fått sammanlagt 520 miljoner kronor för att utveckla sina sociala insatser inför reformen. (Betala ut statsbidrag) Följa kommunens användande av statsbidrag Psykiatriska hälso- och sjukvården Under 2007 fick Socialstyrelsen uppdrag att betala ut medel till kommunerna för att förbättra sina sociala insatser för personer med psykiskt funktionsnedsatta eller som kan bli föremål för öppen psykiatrisk vårdform. Det var från början 150 miljoner som skulle förmedlas och vara en engångssatsning men som sedan blev en satsning på 4 år. Socialstyrelsen fick också uppdraget att följa upp satsningen. Det som var smidigt var att i detta uppdrag hade regeringen angett en 5 mål som jag (som blev projektledare för uppföljningen) kunde följa upp mot, samt 7 prioriterade områden. Socialstyrelsen fick under 2008 också i uppdrag att följa upp hur hälso- och sjukvården hade klarat överföringen till öppen psykiatrisk tvångsvård. Lagens intentioner var att det var ytterst få människor som skulle bli berörda av denna lagändring. De var väl främst att kunna behålla vissa personer i medicin och ha fortsatt kontakt med dem eller för rättspsykiatrins patienter kunna slussa ut den smidigt till ett normalt arbete samt att se till att de fick de insatser som de behövde för att klara sin vardag.

5 mål för statsbidraget ...kunskap om psykisk funktionsnedsattas behov ...effektiva och formaliserade strukturer för samarbete mellan kommun och landsting ...ett varierat utbud av flexibla och individanpassade lösningar (t.ex. boende och sysselsättningsinsatser) Personalen ska ha tillgång till relevant vägledning, handledning och fortbildning Återinskrivningar ska inte bero på att kommunerna har otillräckliga stödinsatser Det ska finnas.... så ett utbyggnad av verksamheter ges förutsättningar att motsvara målgruppens behov av stödinsatser. Det ska finnas..... kring de personer som varit föremål för åtgärder inom den psykiatriska tvångsvården Det ska finnas......som kan tillgodose behovet hos de personer som får ta del av den nya vårdformen ... Det sista målet har inte varit direkt enkelt att följa upp men det tar vi under resans gång.

Prioriterade områden Särskilda resurspersoner Utveckling av arbetsmetoder Sysselsättning Stärkt kompetens Organisationsform eller struktur som främjar samverkan Boendeformer Nya former av mellanboendeformer Särskilda resurspersoner - patientnära arbeten som typ kontaktman, casemanagers eller annan men nära patienten. En samordnare m.m. Utveckling av arbetsmetoder – t.ex. supported emplowment för att kunna motivera patienten ut i det sociala livet med hjälp av arbete. Mindfullness, teach, hot och våld (minimera risken för att personalen drabbas, evidensbaserade metoder som finns i de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd m.m.) Sysselsättning – att få fler och alternativa möjligheter individanpassade möjligheter. Kompetens - alltid bra vid kortsiktiga och långsiktiga medel och behövs alltid för att fylla på kompetens eller när man ska ändra sitt arbetssätt. Organisationsform – allt från rutiner om gemensamma rutiner till enheter som arbetar integregerat. Boendeformer – allt från hemtjänst personal till att öppna nya boenden.

Psykiatriska hälso- och sjukvården antalet LPT- respektive LRV-vårdade patienter i öppen vårdform vilka särskilda villkor fastställs vilka insatser ges av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra aktörer samverkan mellan huvudmännen förekomst av vårdplaner och deras innehåll och kvalitet patienternas och de anhörigas erfarenheter antal återintagningar och anledning till dem men ser man till det uppdrag som handlade om den psykiatriska hälso – och sjukvården var det av en annan karaktär. Det är mer på detaljnivå som hur många, vilka insatser och vad, förekomst av samverkan och kvalitetsmättningar. Patienternas och de anhörigas erfarenheter – var från början svårt att få till. Det är en utsatt grupp och många personer kan det vara svårt att nå och svårt att möta för hälsan kan variera. Antal återintagningar hade kommunen också – vilket vi fick försöka belysa från flera håll. Inte ett enkelt orsakssamband utan kan bero på flera orsaker.

Uppföljningsmetoder (Nulägesbeskrivningar i början av 2008) Kommunenkät 2008 – 2010 Endagsinventering av tvångsvården (6 maj 2008) Samtliga domar från och med 1 september 2008 – 28 april 2011 Fokusgrupper (100 socialtjänstchefer eller motsvarande) 389 samordnade vårdplaner granskades under 2010 23 patienter med pågående öppen vårdform har intervjuats under 2011 vi hade i uppdrag att lämna en lägesrapport efter det reformen trädde i kraft. I den första lägesrapporten belys vi både kommunens socialtjänst och den psykiatriska hälso- och sjukvården.

första 7 månaderna... (En ny vårdform – en lägesrapport om Ö-LPT och Ö-LRV) http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-149 Vårdformen användes för 942 patienter Vissa tillämpningsfrågor behöver granskas närmare – t.ex. villkorens detaljeringsgrad Det finns samordnade vårdplaner men rutiner behöver utvecklas Kommunerna använder bidraget till att inventera, utbilda personal, samverkansavtal, samordnade vårdplaner, arbetsmetoder, krisplatser m.m. Ibland är många av regeringens satsningar bra och det är också en skillnad var som fungerar teoretiskt och hur man omvandlar detta till att gälla praktiskt arbete kring en enskild individ. Vi lämnade redan då över till den sittande psykiatrilagsutredningen en del uppdrag. Det handlade om betalningsansvaret och även vilken detaljeringsgrad som gällde för de särskilda villkoren. Jönköping, en äldre dam på 66 år gick till öppen vårdsmottagningen för att få sin spruta som hon hade som ett särskilt villkor. Öppen vårdsmottagningen hade inte fått information från slutenvården – hon fick sin spruta eftersom hon hade med sig sitt recept. När hon sedan kom tillbaka efter 3 veckor – hade öppenvårdsmottagningen inte tagit kontakt med slutenvården och slutenvården hade inte heller fört över informationen. Denna gång fick hon inte sin spruta och blev sedan återinlagd för att hon inte hade följsamhet i sin medicinering. Jag tycker att i det här fallet – har patienten tagit ett stort ansvar för sin vård. Om hon bedömdes för att behöva nödvändig vård även om hon nu inte behövde ligga inne på sjukhuset. Här är ett klassiskt exempel på hur man blir av med sitt ansvar och blir omhändertagen inom den slutna vården och där patienten sedan får över allt ansvar för att klara sig själv. Rutiner för samordnade vårdplaner börjades att tas fram men det blev problem i det praktiska arbetet. Kommunen kunde få ett bud om att skriva på en samordnad vårdplan där läkaren hade ordinerat vilka villkor och insatser som skulle gälla. Eller faxa över detta. Kommunen ska bedöma om insatsen behövs och kan inte utövar tvång.

En ny vårdform - En lägesrapport om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård  Socialstyrelsen betalar ut bidrag till kommunerna för att förbereda sociala insatser i samband med en ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård och följer dessutom upp den nya vårdformen. Vissa nya regler är svåra att tillämpa: terminologin, detaljeringsgraden på villkoren och tillämpningen av betalningsansvarslagen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-149 Publiceringsår:2009 Första lägesrapporten finns på socialstyrelsens webbplats.

Ny vårdform inom den psykiatriska hälso- och sjukvården http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010-6-32 Publicerades 28 juni 2010 2010 var det dags att lämna en slutrapport på den nya vårdformen inom dem psykiatriska hälso- och sjukvården. 2010 var det dags att lämna en slutrapport om den psykiatriska hälso- och sjukvården. Här var det från början meningen att vi skulle skjuta på återrapporteringen för att redovisas under år 2011 tillsammans med avrapportering

Ny vårdform inom den psykiatriska hälso- och sjukvården (Slutrapport juni 2010) 3 222 domar 1 808 patienter LPT – pågående öppen LPT 618 patienter 200 LPT patienter, samordnade VP LRV – pågående öppen LRV 483 patienter 189 LRV patienters samordnade VP Här fick vi välja att se på de patienter som var på öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Förvaltningsrätten fattar beslut utifrån olika lagparagrafer vilket också styr hur länge den öppna vårdformen får fortgå. Det är för LPT första gången fyra månader sedan omprövas detta och förlängs med 6 månader i taget. Det behövs också en ny dom om en patient återintas under pågående öppenvård men inte om patienten själv vill läggas in för frivillig vård. Detta är för att inte skrämma patienter som mår dåligt att uppsöka läkare.

Samordnade vårdplaner (procent) Ett steg här var att granska samordnade vårdplaner, vilket en psykiatriker och en sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri gjorde efter en strukturerad mall.. De bedömde innehåll och kvalitet utifrån (SOFS 2008:18) och i stort handlade dessa punkter om patientens delaktighet och inflytande över vården och om det inte var möjligt att upprätta planen i samråd men patienten, ska orsaken till detta anges i planen, om det inte finns behov av socialtjänsten eller om patienten inte önskar sådana insatser ska detta framgå av den samordnade vårdplanen. En samordnade vårdplan ska enligt 7 a § LPT (till vilket 12 a § LRV hänvisar) innehålla uppgifter om det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård beslut om insatser vilken enhet vid landstinget eller kommun som ansvarar för respektive insats eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget eller kommunen För patienter som genomgår rättspsykiatrisk vård med SUP ska chefsöverläkaren särskilt redogöra för risken att patienten begå nya allvarliga brott på grund av sin psykiska störning. Chölen ska också redogöra för de planerade insatser som ska motverka att patienten återfaller i brottslighet (16 b § LRV)

Särskilda villkor LPT patienternas särskilda villkor är lika med vilka insatser de får LRV patienternas särskilda villkor är utformade på ett sådant sätt att de minimerar risken för att personen begår nya allvarliga brott LPT vanligast att ta sin mediciner och hålla kontakt med öppenvården. Sedan finns det fler som är individuellt utformade utefter behov. LRV- har individuellt utformade särskilda villkor men som oftast är sammankopplande att minimera återfall för allvarligt brottslighet t.ex. inte få begå brott, inte använda droger eller umgås med missbrukare, hålla kontakt med stödpersoner m.m. Utöver dessa finns det villkor som inte finns stöd i lagen att ge. T.ex. en person fick inte välja vilket TV program han vill se utan chefsöverläkaren skulle bestämma detta. Inte ha tändare. Jag tror att många av dessa ges i all välmening men det blir svårt att återinta en person för att han eller hon har haft en tändare. När det handlar om LPT patienter kan de bara återintas om deras psykiska hälsa blir försämrade. Det är därför omöjligt att ta in någon som vägrar att öppna för boendestödjaren om han eller hon inte har blivit sämre. För patienter med särskild utskrivningsprövning kan förvaltningsrätten bedöma en ansökan om förlängd öppen tvångsvård om att han eller hon ska ha slutenvård om missbruk eller våld har förekommit.

Insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar Publicerades den 28 juni 2011 Slutrapport av uppföljning av statsbidragen

Patienternas inställning till överföring till öppen vårdform Inställning till eller kriterier för öppen psykiatrisk vård. Var att patienten har en psykisk sjukdom och behöver nödvändig psykiatrisk vård. Han eller hon skulle också motsätta sig vården eller inte ha någon följsamhet. Vad säger patienterna själva vid förhandling hos förvaltningsrätten om att föras över till öppen psykiatrisk tvångsvård. Det är ungefär 55 procent av patienterna som överförd till öppen psykiatrisk tvångsvård som motsätter sig en sådan vård. (Det är ett gäng patienter som inte ens vet att de är på öppen psykiatrisk tvångsvård eftersom de inte har deltagit på förhandlingen.) Det är 30 procent av patienter som är överförda till öppen rättspsykiatrisk vård som motsätter sig detta. Vad motsätter de sig, har försökt att kategorisera deras inställningar. Det är fler patienter som blir överförda på enligt öppen psykiatrisk tvångsvård som motsätter sig vården. Det handlar m patienter som har mycket långa vårdtider på flera år medelvärde 5 år och som tycker att vården borde upphöra någon gång. Den andra gruppen är att de upplever att de får så stora eller besvärande biverkningar på sina mediciner vilket gör att de inte vill ta sina mediciner. Vilket kan föranleda öppen tvångsvård. Intervjuerna med patienterna har tagit upp negativa upplevelser av tvångsvård. All tvångsvård innebär någon form av obehagskänsla

...men några patienter är nöjda En man har vårdas i 19 år inom den slutna rättspsykiatriska vården och blev överförd till öppen rättspsykiatrisk vård. Enligt villkoren skulle han placeras på ett hem för vård eller boende. Han fick inte lämna boendeområdet utan personal. Han var positiv till överföringen och uttryckte under förhandlingen att boendet på HVB-hemmet är det finaste hem han någonsin har haft. Den här mannen hamnade inom psykiatrin i tonårsåldern och var kvar där ett antal år. Det här beskriver en ung man som kom in som tonåring inom den rättspsykiatriska vården och efter 19 år i vård har han blivit överförd till en hvb hem. Han tyckte när den fösta domen kom att han har fått det finaste hem han någonting har haft. Han är än idag överförd till öppen rättspsykiatrisk vård och är inte alltid lika nöjd. En kvinnlig patient som har åkt in och ut i den psykiatriska tvångsvården enligt LPT under ett stort antal år framför att äntligen vet hon vilket ansvar kommunens socialtjänst och landstinget psykiatri har. Hon har bedömt att hon skickades ut och skulle reda sig själv. Nu har hon en grund att stå i och vet också vem hon ska vända sig innan det går så snett att hon måste bli tvångsomhändertagen igen.

Uppföljning av utbetalda stimulansbidrag till kommuner för att förstärka sociala insatser i samband med ny vårdform

Mål 1 Det ska finnas effektiva och formaliserade strukturer för samarbete mellan kommun och landsting kring personer som varit föremål för åtgärder inom den psykiatriska tvångsvården 60 procent av kommunerna har använt delar av statsbidrag för att stärka eller bygga upp nya strukturer för att främja samverkan. 1 januari 2010 infördes nya paragrafer i HSL och i SoL. Bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar att samverka genom krav på att kommuner och landsting ska ingå formaliserade, övergripande överenskommelser. (64 procent) 1 januari 2010 infördes också både i HSL (3 f §) och SoL (2 kap. 7 §) en lagstadgad skyldighet som innebär att huvudmännen upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen (52 procent) Gemensam rutin för hur det praktiska arbetet kring den enskilde ska utföras vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård (84 procent) Vårdformen har också medfört att kommunen tillsammans med berört landsting utvecklat rutiner för arbetet med att ta fram en samordnad vårdplan och kommit överens om vilka uppgifter en sådan plan ska innehålla. (72 procent) Bristen på samverkan mellan kommun och landsting har varit ett återkommande problem som har tagit upp i många olika uppföljningar och av tillsynsmyndigheterna. Bättre samverkan är också av regeringen ett prioriterat område. Vi kan se en skillnad här i den enkätundersökning Socialstyrelsen genomförde år 2008 och år 2010. Det var under år 2008 knappt 70 procent av kommuner/stadsdelar som uppgav att de hade gemensamma eller skriftliga överenskommelser eller samverkansavtal med andra aktörer när det gällde just målgruppen personer med psykiska funktionshinder. Under 2010 är motsvarande andel 76 procent. Vi ser att det har arbetat med detta och det tar tid att ta fram. De intervjuade patienterna som befann sig öppen psykiatriska tvångsvård är mer bekant med begreppet vårdplanering än begrepp som särskilda villkor. De flesta har deltagit eller deltar. När det handlar om rättspsykiatrins patienter som är överförda till öppen rättspsykiatrisk vård. De flesta patienterna pratar med sin patientansvarig läkare i samband med domstolsförhandlingen. Även om det inte klart framgår av patienternas utsagor förefaller det sannolikt att vårdgivaren betraktar dessa träffar som föreskrivs i LRV.

Samordnad vårdplanering Google 20 600 träffar Bing 4 676 träffar Vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård har ju som kriterium att en samordnad vådplan ska tas fram för att vården överhuvudtaget ska komma till stånd eftersom förvaltningsrätten ska fatta beslut utifrån den. Redan innan denna vårdform trädde i kraft hade 23 procent av kommunerna tagit fram någon form av gemensamma rutiner för samordnade vårdplaner. Med stöd av statsbidraget har 72 procent kommuner tillsammans med berört landsting utvecklat rutiner för arbetet med att ta fram en sådan vårdplan och kommit överens om vilka uppgifter planen ska innehålla. Även om förutsättningarna finns eller håller på att utvecklas är det en annan sak när det handlar om skarpt läge. I praktiken kvarstår flera samverkansproblem. Kommunerna anger att de kommer in för sent i vårdplaneringsprocessen, främst för patienter som vårdas enligt LPT. I några fall får kommunerna ett fax meddelande eller ett bud att skriva under en plan inför morgondagens förvaltningsrättsförhandling. Kommunerna kan inte vid sittande bord bestämma vad och hur något ska utföras utan det bygger på att patienten själv vill ha insatsen samt att de ska genomföra någon form av bedömning om personen i fråga behöver insatsen eller ej. Samordnade vårdplaner fungerar bättre för patienter som vårdas i enligt med LRV. Det är i och för sig inte så konstigt eftersom dessa personer har en medelvårdtid på cirka 5 år. Det finns tid att hitta lösningar samt att LRV har oftast kontakt med sina patienter under lång tid. Och att samhällsksyddet står i fokus.

Innehåll i överenskommelse hos kommuner som har upprättat en överenskommelse om samarbete med landstinget enligt bestämmelserna i 5 kap. 8 a § SoL Innehåll i överenskommelsen Hela Riket (n=188) Antal Hela riket (n=188) Procent Gemensamma mål 148 79 Resurs- och ansvarfördelning 127 68 Rutiner för samarbete mellan kommun och landsting kring enskilda personer ps.f. 170 90 Gemensam uppföljning av överenskommelsen 144 77 Former för hur tvister mellan parter ska lösas 91 48 Särskilda grupper Stöd till barn (psykiskt sjukdom) 58 31 Stöd till anhöriga närstående 46 24 Personer med psykisk sjukdom och missbruksproblem 115 61 Den här bilden är med för i januari 2010 infördes nya paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL, och i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar att samverka genom krav på att kommuner och landsting ska ingå formaliserade, övergripande överenskommelser. För att överenskommelserna ska få verklig betydelse för medborgarna och det praktiska arbetet i kommuner och landsting som för verksamhetens resurser och inriktning anges i prop. 2008:09:193 att det krävs att överenskommelserna är av både principiell och praktisk karaktär. Det blir de genom att överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål, resursfördelning och övergripande samarbete kring vissa särskilda grupper. Det gör det möjligt för förtroendevalda och andra beslutsfattare att skapa långsiktiga strukturer för samverkan och ansvarsfördelning, vilket är nytta både för verksamhetens ekonomi och medborgarna. Sammanlagt är det 64 procent av kommunerna som har upprättat detta. Det pågår i slutet av förra året flera landsting som tillsammans med sina kommuner håller på med att ta fram dessa överenskommelser. Jag har kursiverat former för

Mål 2 Det ska finnas kundkap om de behov personer med psykiska funktionsnedsättning har så att en utbyggnad av verksamheter ges förutsättningar att motsvara målgruppens behov av stödinsatser. Socialstyrelsen lanserade i går en inventeringsverktyg på sin hemsida som stöd för kommuner och landsting att skaffa sig kännedom om denna grupp. Det är tillför verksamhetsplaneringen och ska vara ett underlag vid fördelning av budget m.m. Bilden visar att redan innan reformen trädde i kraft hade kommuner och landsting räknat hur många patienter som kunde tänkas bli överförda till den öppna vårdformen. Under uppföljningen år 2010 hur många har blivit överförda enligt kommunerna? Enligt förvaltningsrätten har 2 458 patienter blivit överförda men kommunerna har inte kännedom om nästan 900 personer. Det kan vara så att dessa 900 personer inte behöver stöd från socialtjänsten eller inte vill. Många av dessa personer är placerade på olika behandlingshem eller hem för vård eller boende. Där psykiatrin står för insatserna och hvb står för alla insatser såsom mat, husrum m.m.

Antal personer med boende- och boendestödsinsatser år 2008 och 2010 Under perioden 2008 – 2010 har 5 000 personer fått någon form av boende- eller boendestödinsats. 2008 var 23 600 och motsvarande 28 900 personer. Det handlar ändå om en ganska stor grupp som har någon form av insatser på boendeområdet i kommunerna. Vi frågade också efter hur många deltagare kommunen uppskattade att de hade i sina sysselsättningsverksamheter under en 5 dagarsvecka. År 2008 uppskattades antalet deltagare till 12 609 personer och 2010 var det 14 258 personer. Det har skett en ökning med cirka 1200 personer och om dessa är med i någon form av de sysselsättningsuppdrag är svårt att uttala sig om.

Mål 5 Återintagningar ska inte bero på att kommunerna har otillräckliga stödinsatser Mål 5 är problematiskt att följa upp då det ofta är flera och komplexa orsaker som ligger till grund för återintagning. Svårt att bedöma om återintagningarna enbart är en följd av kommunernas bristande insatser. Det är oftast flera aktörer inblandade förutom kommunen, öppenvårdsmottagningar, sjukvårdsinrättningar och den enskilde samt i vissa fall också beroendemottagning. Det finns bestämmelser om hur en återintagning får genomföras. Att en patient inte rättar sig efter de villkor som gäller för den öppna tvångsvården är till exempel inte tillräcklig grund för ett återintagande men i kombination med andra omständigheter kan det vara det. Återintagningar måste bedöms från fall till fall och att det psykiska hälsan blir påverkad. Återintagningar sker genom att domstolen fattar beslut efter ansökan av chefsöverläkaren eller genom att chefsöverläkaren fattar beslut om intagning i de fall rättens beslut inte kan avvaktas. När det gäller LRV som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska frågan om återintagning alltid prövas av domstol. Det finns en otydlighet i hur man tolkar lagen om när en patient får återintas eller vilka patienter som överförs till öppen psykiatrisk vård. Det finns också en del samarbetsproblem mellan slutna vården och öppen psykiatriska mottagningar om en patient förs över. Det är inte alltid att den öppna mottagningen har fått vetskap om detta. Det är svårt att särskilja vad som föranleder återintagningar. Det finns exempel på att patienter inom rättspsykiatrin har börjat missbrukat, begått nya brott, avvikit eller försökt ta livet av sig. När det handlar om LPT så förekommer återintagningar lite olika. Dessa är svårare att redovisa för kommunerna eftersom de inte alltid har kännedom om patienter som vårdas enligt öppen LPT. Det är också ett övervägande som ska göras om tvångsvården är oundviklig dvs, att en läkare ska ta ställning till om personen blir påverkad i sin hälsa innan någon personen kan återintas. Det är väldigt få förvaltningsrättsdomar som beskriver rena återintagningar men i nästa gång rätten prövar ärendet så kan man se att patienten har blivit återintagen flera gånger för ett par timmar eller för att få sin medicin. Om återintagningen pågår längre än 4 dygns ska förvaltningsrätten fatta beslut om detta. Det är fortfarande oklart och råder en viss oenighet mellan kommuner och landsting om hur bestämmelserna om överföring till öppen psykiatrisk tvångsvård ska tolkas. Det gäller främst vilket ansvar respektive huvudmän har för den enskilde som ska överföras till Ö-LPT. Detsamma gäller återintagningarna. Resultatet av uppföljningen har gett upphov till några andra slutsatser.

Rättstillämpningen Reformen fungerar bättre för rättspsykiatrins patienter än för patienter inom den psykiatriska tvångsvården. Det pågår för närvarande en översyn av psykiatrilagstiftningen som inbegriper de nya bestämmelserna öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsen avser att delge Psykiatrilagssutredningen sina iakttagelser om reformens konsekvenser. Vårdtiderna, samordnade vårdformen, åldern på patienter, kvinnorna som är äldre och var är de unga kvinnorna, jämlikhetsperspektivet och rättsäkerhetsperspektivet. Vi har tagit ställning att för patienter inom psykiatrisk tvångsvård som sedan förs över till öppen psykiatrisk tvångsvård – är denna lag ganska uddlöst, patienterna märker ingen skillnad utan förstår inte vad för villkor som ställs eller vad det innebär att vara på öppen psykiatrisk tvångsvård Vem har ansvaret? Patienterna? Huvudmännen eller ett tredelat ansvar?

Vem har ansvaret?

Brister i den öppna psykiatriska tvångsvården Datainsamling visar på att de nya bestämmelserna fungerar inte för patienter som vårdas enligt LPT.