Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Advertisements

Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Folkhälsoarbete i Munkedal
Kan en förkylning ge övervikt?
Sjukvårdens kostnader 2030
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Hur mycket ”sparar du” om du cyklar till jobbet under ett år jämfört med att åka bil? Besparing i kr omräknat i antal arbetsdagar efter skatt. Förutsättning:
World Cancer Day 2009.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
Länsresultat.
Vårdprogram för prevention och behandling av övervikt och fetma hos vuxna i Region Skåne ”Angeläget att så långt som möjligt ha gemensamma riktlinjer.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Införande i Landstinget Gävleborg
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Är det väl använda pengar?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Övervikt och fetma som folkhälsoproblem Barbara Rubinstein epidemiolog.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
6 september Physical Activity in NCD prevention in Vietnam From evidence-base to policy implementation Helena Wallin, Leg läk,
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Handikappnycklar 2007 Redovisning Magnus Lindvall Varför jämföra inom handikappomsorgen? Passar kostymen? Går vi åt samma håll?
1.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den ljusnande framtid är vård
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Sjukvård åt asylsökande Antal asylsökande
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Uppstartskonferens: Handlingsprogram mot barn- och vuxenfetma Hälsofrämjande sjukhus - lotsar till en lättare livsstil Ann Stokland, Kungälvs sjukhus.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
En guide för effektutvärdering
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Runda Barn -teamet Runda Barn -teamet.
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Framtidens utmaningar
Fallförebyggande arbete
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
HTA och ordnat införande av nya metoder i Hälso- och sjukvården
Övervikt och fetma i Sverige
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Fallförebyggande arbete
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Utvärdering av utökat barnhälsovårdsprogram i Rinkeby
Claude Marcus Barnfetma idag och imorgon, Hur farligt är det? Claude Marcus Rikscentrum för barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset.
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Metoden Ansvarsfull alkoholservering i Sveriges kommuner
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv Med samlade krafter för en lättare framtid! 6 oktober, 2008 Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv Pia Johansson Enheten för hälsoekonomi Centrum för folkhälsa pia.johansson@ki.se

Vad vill ni veta? Vilka insatser bör ni satsa på? Vad kan ni vinna på att genomföra dessa insatser? Tyvärr, vet inte.

Vad jag kan berätta 1 Kostnader för övervikt och fetma bland vuxna år 2003: för hälso- och sjukvården: 3 miljarder kr (ca 2%) i förlorad produktion: 12 miljarder Kommunernas andel av totala samhällskostnaderna: Diabetes: ca 10% Stroke: ca 45% Danmark: Fysiskt inaktiv 30-åring som blir medelaktiv: 3-4 fler levnadsår 30.000 kr minskade hälso- och sjukvårdskostnader Källor: Landstingsförbundet och IHE (Institutet för hälsoekonomi). Kostnadsutveckling i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma –några scenarier, 2005. IHE. Indirekta kostnader till följd av sjukdomar relaterade till övervikt och fetma, 2005. SBU. Fetma –problem och åtgärder, 2002. Enheten för hälsoekonomi, SLL. Diabetes i Stockholms län. Kostnader för sjuklighet, 2008. IHE (Ghatnekar mfl). Costs of stroke in Sweden. International Journal of Technology Assessment in Health Care, 2004. Sörensen m fl. Modellering af potentielle sundhedsökonomiske konsekvenser ved öget fysisk aktivitet..., 2005.

Vad jag kan berätta 2 Svenska sammanfattningar av studier: Insatser i skolan minskar fetma och övervikt minst ett år senare, och ökar mängden fysisk aktivitet. Men, ofta paket av insatser, så man vet inte vilken del som är bra. Inga svenska studier. Inga studier på långsiktiga förändringar i samhället. Danmark: 8-10-åringar och 6 år senare: De som cyklar till skolan har bättre kondition Källor: SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma, 2004. SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet, 2007. Statens folkhälsoinstitut (Bremberg). www.fhi.se. Cooper m fl. Longitudinal associations of cycling to school with adolescent fitness. Preventive Medicine, 2008.

Vad jag kan berätta 3 En ekonomisk utvärdering av skolbaserat arbete för att förebygga övervikt, från USA: 2 % av 14-åriga flickor undviker övervikt; kostnadseffektivt En skattning av hälsovinster från 13 olika insatser för barn och ungdomar, från Australien: Minskad TV reklam om snask och Operation ger flest DALYs Gående skolbuss och Minskat bilåkande till skolan ger minst DALYs Källor: Wang m fl. Economic analysis of a school-based obesity prevention program. Obesity Research, 2003. Dalziel m fl. Uncertainty in the economic analysis... Obesity, 2006. Haby m fl. A new approach to assessing the health benefit from obesity interventions in children and adolescents.... International Journal of Obesity, 2006.

Vad jag kan berätta 4 10-åringar i Stockholm år 1999: 20 % överviktiga 3-4 % feta år 2003 ingen ökning (kanske minskning) Högstadieelever i Stockholm: Feta tonåringar har lägre självkänsla än överviktiga Överviktiga tonåringar har lägre självkänsla än normalviktiga Källor: Centrum för folkhälsa, SLL m fl (Sundblom m fl). Childhood overweight and obesity prevalences levelling off in Stockholm... International Journal of Obesity, 2008. Samhällsmedicin, SLL och Statens Folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar (COMPASS), 2004.

Mina slutsatser Både kommuner och landsting undviker kostnader om övervikt och fetma bland vuxna minskar. Insatser för barn kan fungera, men för lite studerat. Dessa kan vara kostnadseffektiva, men påverkar kostnader först på mycket lång sikt. På kort sikt påverkas barns och ungdomars livskvalitet. Saknas kunskap! Överväg uppföljningar av ert arbete