www.folkhalsabergslagen.se Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora www.folkhalsabergslagen.se

Hälsans bestämningsfaktorer = varje faktor som påverkar hälsotillståndet. En del är påverkbara genom politiska beslut = livsvillkor En del påverkas av individens egna val = levnadsvanor

Nationella folkhälsomål antagna av riksdagen i april 2003, reviderade juni 2008: Barns o ungas uppväxtvillkor Ekonomiska o sociala förut- sättningar Hälsa i arbetslivet Miljöer o produkter Delaktighet och inflytande i samhället Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Hälsofrämjande hälso- o sjukvård Tobak, alkohol, narkotika, dopning o spel Skydd mot smittspridning Matvanor o livsmedel Sexualitet o reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet

Ny strategi 2011??

Ytterligare måldokument… Handlingsprogram för Hällefors som ekokommun (Kf 1992) Folkhälsopolitiskt program (Kf 1995) Policy om rökfritt i kommunala lokaler (Ks 1995) Kommunalt IT-infrastrukturprogram (Kf 2002) Hällefors strategidokument för implementering av Faktor 10 (Kf 2003) Omsorgsnämndens verksamhetsmål 2003-2007 (Kf 2003) De åtta målen – bildningsnämndens måldokument (Kf 2004) Integrationsprogram för Örebro län (Ks 2004) Drogpolitiskt handlingsprogram (Kf 2005) Barn- och ungdomspolitiskt program (Kf 2005) Risk- och sårbarhetsanalys (Kf 2005) Klimatstrategi för Hällefors kommun (Kf 2006) Budget (Kf 2009) Avfallsplan 2009 – 2013 (BKT 2009) Översiktsplan (under utarbetande BMB) ………………

HÅLLBAR UTVECKLING "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" 2017-04-07 Sid 8 8

Kapitalbegrepp –”samhällsförmögenheten” NATUR HUMAN SOCIAL TILLVERKAT Folkhälsa är förstås också politik men vi strävar också efter att vara vetenskapliga och kunskapsbaserade (evidens). Därför intressant att se om kapitalbegreppen kan hjälpa oss att tänka och agera. 2017-04-07 Sid 9 9

”Low-hanging-fruit” Bestämnings-faktorer för hälsa Human-kapital Arbetsplatser och ekonomisk utveckling på lokal, regional och nationell nivå PRODUKTION Arbetsutbud Produktivitet Produktiva år Livsvillkor Kunskap Produktivitet INKOMST Konsumtion Sparande HÄLSA EKONOMISK TILLVÄXT Levnadsvanor KOSTNADER Vård, service ekonomiska transfereringar Investeringar Koppla resonemanget till frågan om UTANFÖRSKAPET – förutsättningar för att kunna och få möjligheter att vara delaktig – EXEMPELVIS socialt företagande/social ekonomi INSATSER (kostnadseffektiva) ”Low-hanging-fruit” Bernt Lundgren, 2008 2017-04-07 Sid 10 10

En befolkning med god hälsa är en viktig förutsättning för utveckling och tillväxt lokalt, regionalt och nationellt….. Ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro Mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg Ökar människors förmåga att lära sig nya saker och utveckla sin kompetens Produktiviteten och kvaliteten på arbetet ökar Längre livslängd ökar benägenheten att spara för framtida behov HÄLSA ÄR BRA FÖR EKONOMISK TILLVÄXT 2017-04-07 Sid 11 11

Systematiskt folkhälsoarbete

FRAMGÅNGSFAKTORER för folkhälsoarbetet i små kommuner • Kortare samverkansvägar. • Möjlighet att konkret se vilka resurser som finns i kommunen. Betydelsen av data, underlag och hjälp med analyser. • Betydelsen av att leta resurser på många håll. • Betydelsen av tydlig organisation och struktur. • Betydelsen av politisk förankring. • Betydelsen av kunskap och insikt hos både politiker och tjänstemän. • Betydelsen av olika former av nätverk.

STOPPFAKTORER för folkhälsoarbetet i små kommuner Samhällets sämre ekonomi. Bristande engagemang, intresse och kunskap Oklara roller, uppdrag och bristande kommunikation Bristande regional samverkan och stimulans Personkännedom (man känner varandra för ”väl”)

Välfärdsbokslut Medborgarens hälsa och välfärd i fokus Goda beslutsunderlag för analys och strategiska vägval Goda beslutsunderlag för ekonomiska prioriteringar Koppling till andra bokslut och program, följer upp Ljusnarsbergs kommuns vision och mål Mål och budgetarbete Val av prioriterade områden Val av indikatorer Förslag till förbättringsområden Välfärdsbokslut Länsdelskonferens 2009-11-20/ Linnéa Hedkvist

Öppna jämförelser – folkhälsa Levnadsvillkor Hälsoeffekter Socialt deltagande Självskattat allmänt hälsotillstånd Socialt stöd - tillit till andra Psykiskt välbefinnande Trygg miljö Medellivslängd Behörighet till Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet gymnasieskolan Hjärtinfarkt Levnadsvanor Lungcancer Fysisk aktivitet Skador bland barn (0-6 år) Matvanor - frukt och grönt Fallskador 65+ Rökvanor Klamydia (15-29 år) Rökande blivande mammor Tonårsaborter Riskabla alkoholvanor Fetma (BMI) Tandhälsa

Öppna Jämförelser folkhälsa 2009, Hällefors kommun

Öppna Jämförelser folkhälsa 2009, Hällefors kommun

Öppna jämförelser – folkhälsa Bakgrundsdata Ekonomiska svårigheter Kön Andel kvinnor 49,9 % 2008 Ålder Medelålder 46,2 2008 Inrikes/utrikes födda Utrikes födda 15,7 % 2008 Utbildning Andel 16-74 år med eftergymnasial utbildning 15.9 % 2008 Inkomst Medianinkomst 196,0 tkr 2007 Förvärvsarbete Förvärvsfrekvens 74,9 % 2007 Barnfattigdomsindex 17,0 % 2002 - 2006 Andel utrikes födda näst högst i länet, barnfattidom högst i länet Förvärvsintensitet näst lägst i länet Inkomst näst lägst i länet

Andra ”folkhälso”jämförelser Hällefors kommun rankad som nr 253 2009

Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete KNÖL-kommunerna och landstinget Syfte: att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen Viktiga utgångspunkter: - samverka för en god hälsoutveckling - angripa den ojämlika fördelningen av hälsa - verka för en god hälsa hos barn och ungdomar - stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Avtalsperiod 2008-2011 (tidigare avtal 2003-2007) Kommunerna ska bl a aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att främja befolkningens hälsa

Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete Insatser som främjar barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor skall prioriteras Prioriterade samverkansområden är föräldrastöd, psykisk hälsa samt övervikt och fetma Arbetet med hälsofrämjande skolutveckling ska utvecklas Dialogforum mellan politiker i länsdelen Sex gemensamma tjänster finns till kommunernas förfogande åtminstone t.o.m. Juni 2010

Skydds och riskfaktorer En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer En skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen. Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, arbete/skola/vänner och på samhällsnivå. Faktorerna samspelar och interagerar. Interagerar=påverkar varandra

Skydds och riskfaktorer Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatserna syftar till att reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande. Interagerar=påverkar varandra

Exempel på skydds- och riskfaktorer ur ett barnperspektiv Skyddsfaktorer Trivsel Kompisar Goda relationer Tillit - trygghet Delaktighet/inflytande Framtidstro Positiva förväntningar Tydliga regler Anknytning - närhet Riskfaktorer Kränkningar Relationsproblem Negativa förväntningar Maktlöshet Svag framtidstro Svag impulskontroll Svagt självförtroende Otrygghet Ofta ensam Inkonsekvens Skapar, bibehåller eller förbättrar hälsan ”Hotar” och försämrar hälsan

Skydds och riskfaktorer Vi kan inte alltid påverka alla riskfaktorer, (t.ex. det som sker hemma…) MEN Vi kan skapa andra goda arenor för att stärka barnets ”motståndskraft” ”Styrkan i skyddsfaktorerna är starkare än hotet i riskfaktorerna”

VERKSAMHETSPLAN 2010 Välfärds- bokslut Metod och kunskapsstöd Samverkan HKB Föräldrastöd Barn i riskzon Hälsofrämjande Skola (HFSU) Unga 16-24 Ungdoms dialog Tillgänglig hetsbegräns ning SAMHÄLLSPLANERING JÄMLIK HÄLSA DELAKTIGHET O TRYGGHET Främja äldres hälsa 80+

Föräldrastöd Hälsofrämjande förskola och skola Barn i riskzon Ungdoms- Familjecentraler Likabehandling/trygg miljö Nya Steg ÖPP Ledarskap Trygghetsvandringar Sexuell hälsa Föräldra Stegen Socialt och emotionellt lärande SEL Föräldrastöd Plan- och policyarbete Hälsofrämjande förskola och skola COPE Integration Familjeverkstan Nätverk Gårdar Föreningar Fritid Elevhälsan Attraktiva föräldramöten Vandrande skolbuss Barn i riskzon ANTD Rörelseglädje Ungdoms- dialog Måltid VIKT-iga barn Unga 16-24 ÖLIF Nätverk

Fallskador Främja äldres hälsa Måltid Kronobergsmodellen Uppsökande Tillgänglighets begränsning Butiker Restauranger

HÄLSOEKONOMISKA EXEMPEL Tabell 4. Uppskattning av kostnader för olika generella insatser som främjar barns psykiska hälsa Insats Kostnad per barn, kr/år Föräldrautbildning i grupp 1 600 Öppen förskola 14 700 Ökad personaltäthet i förskoleverksamhet 29 100 Minskad klasstorlek i grundskolan 12 600 Kurator i skolan 500 Speciallärare i skolan 36 800 Minskad gruppstorlek på fritidshem 6 000 Öppen fritidsverksamhet 19 200 Ungdomsmottagning* 600 *För ungdomsmottagning redovisas kostnaden per besök. 31 december fanns i kommunen 885 barn 0-17 år. Kostnaderna för föräldrastöd för varje barn uppgår till 885 X 1 600 kr = 1 416 000 kronor

Fall 1 Insatser: Familjehemsplacering under tre års tid kombinerat med barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård (totalt 40 besök, det vill säga ungefär ett var fjortonde dag). Kostnad för familjehemsplacering: 700 X 365 X 3 = 766 500 kronor Kostnad för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård: 40 X 2 500 = 100 000 kronor Totalkostnad: närmare 900 000 kronor Fall 2 Insatser: Två perioder av placering i så kallat hem för vård och boende (HVB), som vardera varar i sex månader. Kostnad för HVB: 3 000 X 365/2 X 2 = 1 092 000 kronor Totalkostnad: cirka 1,1 miljoner kronor

Exempel Torbjörn i Söderköping som hamnar i fängelse vid 20 års ålder Varje år av utanförskap innebär en samhällskostnad på cirka 350 000 kronor. Till detta tillkommer produktionsbortfall. Kostnaden för 12 års utanförskap uppgår till ca 6 miljoner kr värdet av Torbjörns normalisering i tolv år/kostnaderna för det förebyggande arbetet per år = 6 mkr/1,7 mkr= 3,5 • värdet av Torbjörns normalisering i tolv år/kostnaderna för en persons utbildning i Livskunskap = 6 mkr/ 2 500= 2 400 Med andra ord, de minskade kostnader som Torbjörns uteblivna utanförskap innebär har lett till att man kan driva det förebyggande arbetet i Söderköpings kommun i mer än tre års tid. Resurserna skulle också kunna användas till att utbilda cirka 2 400 personer i Livskunskap.