Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
2-årigt samverkansprojekt
Skola och arbetsliv i samverkan
Nulägesanalys genom frågor
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Mål och betygskriterier
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Vetenskap och beprövad erfarenhet
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Leif Marklund.
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Läroplansträff fritidshem
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Elevdemokrati i praktiken
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Förordningstext Speciallärarexamen
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Matematiklyftet
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Skolutveckling genom aktionsforskning
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Att jobba språkutvecklande
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Barnkonventionen i förskolan
Tillgänglighet i praktiken Våga Visa
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
DET-Uppgifter.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Välkommen till chefsmötet!
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Längre eller upprepad frånvaro
? ? ? ! 3 min (30 min ex prat) 35 min Nu ska vi tala om dilemman. Ett äkta dilemma är en svår situation som inte förefaller ha någon.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt? Konferensen ”Gemensamma vägar”. Lycksele 11 – 12 november 2009. Gunnar Berg, Mittuniversitetet gunnar.berg@miun.se Detta bildspel får användas fritt. Men glöm helst inte källhänvisningarna.

Vad är specialpedagogik. (Brodin, J. & Lindstrand, P. 2004 Vad är specialpedagogik? (Brodin, J. & Lindstrand, P. 2004. Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.) ”Enkelt skulle man kunna säga att specialpedagogik är de åtgärder som sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till för att ett barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning på samma villkor som andra skolbarn. Detta skulle då kunna tolkas som att specialpedagogiken är en fördjupning eller förfining av pedagogiken men å andra sidan att man endast kan tala om specialpedagogik i exceptionella situationer, där en absolut spetskompetens är nödvändig för att kunna lösa de problem som barnet har.” (s. 84)

”Enkelt skulle man kunna säga att special-pedagogik är de åtgärder som sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till för att ett barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning på samma villkor som andra skolbarn. Detta skulle då kunna tolkas som att specialpedagogiken är en fördjupning eller förfining av pedagogiken men å andra sidan att man endast kan tala om specialpedagogik i exceptionella situationer, där en absolut spetskompetens är nödvändig för att kunna lösa de problem som barnet har.” (s. 84) Spec. ped. = ”ovanlig peda-gogik”! Även breddning! Varför bara då?

Specialpedagogik i vid bemärkelse Specialpedagogik i perspektivet av ”en skola för alla” Utforma skolors vardagsarbete så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Specialpedagoger och speciallärare … agerar i samverkan med skolans ledning för att skapa goda lärmiljöer, arbetar såväl proaktivt som reaktivt i förhållande till barns/elevers särskilda behov, samt genomför utredningar/utvecklingsarbeten med fokus på barn/elever som - i olika lärmiljöer - är i behov av särskilt stöd.

Skolutvecklingens många ansikten – fem perspektiv Skolförbättring - en fråga om att förändra lokala organisationers infrastruktur. Effektiva/framgångsrika skolor som modell för skolutveckling. Skolutveckling som förändring av socialpsykologiska arbetsrelationer. Problembaserad skolutveckling. Skolutveckling som frirumserövrande. (källa: Berg, G. & Scherp, H-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling/Liber.)

Frirumsstrategin Skolan/Förskolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Skolor/förskolor som organisationer var och en med sina kulturer Outnyttjat frirum för skolutveckling

SKOLUTVECKLING ENLIGT FRIRUMSSTRATEGIN – VAD ÄR DET? Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet. Detta förutsätter att frirummet upptäcks och erövras.

Skolutveckling enligt frirumsstrategin – några sammanfattande kännetecken Bottom-up med inslag av top down. Personal- , elev- och (?) föräldrakulturanalyser. Bygger på att skolor känner och tar ett eget ansvar för skolutvecklingen. Alternativ till traditionella kvalitetsutvecklingsmodeller. Ett demokratiskt förhållningssätt som svarar mot skolans huvuduppdrag. Öppnar för lokalsamhällesutveckling.

Vad krävs för att frirumsstrategin ska fungera som utvecklingsmodell för skolor…? Jo, att … … det redan i utvecklingsarbetets initialskede råder en beredskap som innebär att de involverade aktörerna uppfattar att den egna skolorganisationen uppnått en åtminstone viss grad av kollektiv identitet, … utvecklingsarbetets process och innehåll grundas på den enskilda skolans interna behov. En förutsättning för att detta ska fungera i praktiken är att även den kommunala skolledningen i ord och handling aktivt visar att man ställer sig bakom skolutvecklingen, och att … den externa handledaren har en flexibel förmåga att bedöma dels när handledning ska äga rum/inte ska äga rum, dels vad handledningen innehållsligt ska inriktas på.

Special-pedagogik Skolutveckling Spec. ped. och skolutv. som två sidor av samma sak Special-pedagogik Skolutveckling Gemensamt intresse Utforma skolans vardagsarbete så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet. Vad tillför spec. ped. skol-utvecklingen? Fokus på elevers specifika behov i lärandesituationen. Vad tillför skol-utv. special-pedagogiken? Fokus på skolor som organisationer med varierande grad av kollektiv identitet.

Hur kan detta förverkligas? Specialpedagogisk skolutveckling i praktiken Syfte: Att (1) utifrån elevers specifika behov och inom gällande ramar upptäcka en skolas outnyttjade frirum, och att (2) på denna grund utveckla skolans vardags-arbete i allmänhet och lärandemiljöer i synnerhet. Hur kan detta förverkligas? En utvecklingsgrupp bestående av 5-8 personer utses. Handledare ställs till gruppens förfogande. Med handledningsstöd genomför gruppen en behovsanalys. Gruppen arbetar – med fortsatt handledningsstöd – fram ett utvecklingsprogram grundat på behovsanalysen. Handlingsprogrammet ”nöts, blöts och stöts” inom skolan och fastställs därefter. Handlingsprogrammet genomförs i skolans vardagsarbete. Handledning sker även här. Uppföljning och ev. revidering av handlingsprogrammet.

Sammanfattande slutsats Specialpedagogik och skolutveckling – två sidor av samma mynt ! Konferensen ”Gemensamma vägar” Lycksele 11 – 12 november 2009. Gunnar Berg, Mittuniversitetet gunnar.berg@miun.se Sammanfattande slutsats Specialpedagogik fokuserar lärmiljöer och lärande i ett vidare sammanhang där enskilda elevers behov står i centrum. Skolutveckling uppmärksammar skolor som organisationer med elevers bästa för ögonen. Vi har här alltså att göra med två områden som ”skakar hand med varandra” och som därmed kan befrukta varandra i fortsatt ömsesidig utveckling.