Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd miljosamverkanvasterbotten.se Temaeftermiddag Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd Lycksele, 10 november 2014

Program Små avlopp 2014 Om projektet Små Avlopp 2014 Ansvar och roller vid anläggning Vilka krav ställs vid anläggande av små avlopp utifrån ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv? Miljö, hälsa, arbetsmiljö mm. Förutsättningar, förberedelser Anmälan eller tillstånd Olika tekniker passar olika ändamål Vanliga fel och Juridiska aspekter Vad händer i länet just nu Frågor, diskussion , dialog Lagar och avtal, konsumenttjänstlagen, Maskinentreprenörerna Storuman/Hemavan/Vilhelmina samt i Umeå okt och nov Vad gör man fel? Kolla juridik – frågeställningar Ulrika – krav utifrån lagstiftningen Ulla – tekniker, göra om gamla anläggningar Erika/Jenny – grotta i ngt vad gäller juridsiska frågor Länsstyrelsen Mikael Ansvar och roller

Miljösamverkan Västerbotten Små avlopp 2014 Miljösamverkan Västerbotten Samverkansforum mellan kommunernas miljöförvaltningar, länsstyrelsen och Region Västerbotten Utgångspunkt: miljömål och miljöbalkens regelverk Delprojekt, seminarium, nyhetsbrev Lagar och avtal, konsumenttjänstlagen, Maskinentreprenörerna Storuman/Hemavan/Vilhelmina samt i Umeå okt och nov Vad gör man fel? Kolla juridik – frågeställningar Ulrika – krav utifrån lagstiftningen Ulla – tekniker, göra om gamla anläggningar Erika/Jenny – grotta i ngt vad gäller juridsiska frågor Länsstyrelsen Mikael Ansvar och roller

Små avlopp 2014 Projektet 2014 Delprojekt inom ramen för Miljösamverkan Västerbotten Utgår från miljöförvaltningarnas behov Syfte och mål: Komptensutveckling Gemensam inventeringsmetodik, checklistor, rapporter etc. Samsyn, gemensamma bedömningar Lagar och avtal, konsumenttjänstlagen, Maskinentreprenörerna Storuman/Hemavan/Vilhelmina samt i Umeå okt och nov Vad gör man fel? Kolla juridik – frågeställningar Ulrika – krav utifrån lagstiftningen Ulla – tekniker, göra om gamla anläggningar Erika/Jenny – grotta i ngt vad gäller juridsiska frågor Länsstyrelsen Mikael Ansvar och roller

Presentationsrunda Vem är ni? Namn, företag etc.

Ansvar Små avlopp 2014 Miljönämnden Länsstyrelsen Är tillståndsmyndighet för små avlopp. Miljökontoret ansvarar för handläggningen av avloppsärenden. Miljökontoret ska inte ge förslag på vilken anläggning som ska byggas, dess uppgift är att granska ansökan och ge råd och vägledning. Länsstyrelsen Är den myndighet till vilken miljönämndens beslut kan överklagas till Kan ställa krav på att små avlopp i vissa områden ska inkluderas i VA-förvaltningarnas verksamhetsområden Välja skyddsnivå via t.ex. översiktsplanering Ange funktionskrav som ska tillämpas i varje enskilt fall Informera om att fosforfria tvättmedel och fosforfria hushållskemikalier bör användas Skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs - exempelvis genom system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, - eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten Handlägga avloppsansökningar samt ge råd

Små avlopp 2014 Entreprenören Fastighetsägaren Har ansvar att utföra arbetet på ett fackmässigt sätt. Måste tillse att erforderliga tillstånd finns Ska följa tillståndet (läs villkor!) Kan vara rådgivande Fastighetsägaren Har ansvaret för att avloppsanläggningen uppfyller lagens krav (placering, rening, funktion) Har ansvar för skötsel och kontroll av avloppsanläggningen Ska tillse att avloppslösningen inte medför olägenheter för människors hälsa eller miljön

Varför ska man rena avlopp? Miljö, hälsa Miljöbalken, vattenförvaltning, miljökvalitetsmål

Små avlopp 2014 Utsläpp av orenat avloppsvatten kan påverka hälsa och miljön då det kan medföra en risk för… smittspridning (bakterier och andra mikroorganismer.) förorening (grundvatten, ytvatten, drickvatten, badvatten) övergödning (hav, sjöar och vattendrag syrebrist, igenväxning och algblomning samt dålig lukt, att bottendjur och ibland även fisk dör) luktproblem

Näringsämnen i urin och avföring i kilo per person och år Små avlopp 2014 Näringsämnen i urin och avföring i kilo per person och år Näring Urin Fast avföring (fekalie) Totalt BDT-vatten Närings -behov för underhålls- gödsling av 250 m2 gräsmatta Närings- behov för 250 kg spannmål Kväve (N) 5,2 0,7 5,9 0,22 0,85 5,6 Fosfor (P) 0,5 0,25 0,75 0,12* 0,37 Kalium (K) 1,3 0,6 1,9 0,12 1,35 1,2 Annat som hamnar i avlopp: Kemikalier, läkemedelsrester, mikropartiklar av plaster, metaller

Krav på små avlopp Små avlopp 2014 Grundkrav Funktion är enkel att kontrollera Möjlighet att ta prov på utgående avloppsvatten Lokala förutsättningar lägger grunden för skyddsavstånd och lokalisering : Vattendrag eller ytvatten Dricksvattentäkter Grundvatten och berg Fastighetsgränser, fastighetens lutning Andra byggnader, vägar Energibrunnar Slamtömningsfordon, Markegenskaper Frågor som är av relevans för avloppsanläggningens placering är t ex : Hur ser fastigheten ut? Var finns byggnader och vägar? Hur ser markens lutning ut? Medför lutningen ett lämpligt fall eller behöver avloppsvattnet pumpas? Skyddsavstånd? - grundvatten - berg - dricksvattentäkt - energibrunn - vattendrag, sjö, hav - grannfastighet Åtkomlighet tömning slam / ev. filtermaterial? Lokala förutsättningar   För att kunna välja lämplig typ av avloppsanläggning och var den ska placeras behövs information om de förutsättningar som råder på fastigheten. Skyddsavstånd För att undvika att avloppsanläggningen förorenar grundvatten, ytvatten eller orsakar annan olägenhet bör vissa skyddsavstånd hållas. Dricksvattentäkter En avloppsanordning bör placeras nedströms en dricksvattentäkt. Avståndet från utsläppspunkt till vattentäkt beror på grundvattnets strömningshastighet men bör inte understiga 50 meter. Grundvatten och berg För att få en tillfredsställande reduktion av smittämnen får avståndet mellan infiltrationsytan och den högsta grundvattennivån inte understiga 1 meter. Detta gäller även det vertikala avståndet mellan infiltrationsyta och berg. Tänk också på att grundvattennivån varierar under året. Vattendrag eller ytvatten Skyddsavståndet från ytterkant på avlopps-anordningen till hav, sjö eller vattendrag bör vara minst 10 meter men helst mer än 30 meter. Fastighetsgränser och byggnader Avståndet mellan ytterkant på avloppsanordningen och fastighetsgräns bör vara minst 4,5 m. Avståndet mellan slamavskiljare och bostadshus bör vara minst 10 m. Slamtömningsfordon Avståndet mellan slamavskiljare/urintank/ sluten tank och farbar väg bör vara mindre än 10 meter. Vid längre avstånd kan slamtömningsavgiften höjas. Lutning av marken mellan fordonets uppställningsplats och slamavskiljaren bör undvikas, och den maximala höjdskillnaden mellan slamavskiljarens botten och slamsugningsfordonet får vara max 5 m. Slambrunnarnas lock får inte väga mer än 15 kg, eller 35 kg om det kan skjutas i sidled. Vägen mellan slamtömningsfordonets uppställningsplats och brunnen/minirenings-verket/tanken måste också vara tillgänglig. Markegenskaper För att infiltrera avloppsvatten krävs att marken har tillräcklig infiltrationskapacitet. För att bedöma den ska förutsättningarna på platsen undersökas genom jordprovtagning eller perkolationsprov. Är marken för finkornig blir den för tät för att infiltrationen ska fungera. Är marken för grovkorning rinner vattnet igenom för snabbt och reningen blir otillräcklig. Skyddsavstånd Grundvattenyta och berg Avståndet mellan infiltrationsledningar och högsta grundvattenyta bör inte understiga 1 meter. Detsamma gäller för avståndet mel­lan infiltrationsledning och berg. Grundvatten-strömmens riktning samman­fa­l­ler ofta med terrängens lutning. Grundvattenytan varierar normalt med års­tider och nederbörd varför det kan vara svårt att säkert bestämma den högsta nivån på grundvattenytan. Viss hjälp kan fås av SGU:s information om grund­vattennivåer under olika månader och utifrån det kan vägled­ning fås om upp­mätta grundvattennivåer kan räknas som högsta nivå eller om de bör justeras uppåt. Dricksvattentäkt Grundregeln är att infiltrationsanläggningar inte bör placeras uppströms vattentäkt eller i områden som kan komma att användas för vattentäkt. Rimligt horisontellt skyddsav­stånd mellan vat­­­­­tentäkt och av­loppsan­lägg­ning varierar be­ro­en­de på mark- och ter­räng­­förhållan­den, det vill säga grundvattnets trans­port­hastighet. Det bör ta minst 2 till 3 må­nader för grund­­vatt­net att för­flytta sig från in­filt­rationsplats till dricks­­­­­­­­­­­­­­­­­­vattentäkt. Det har ock­så betydelse om vattentäkten är borrad eller grävd och om den är tätad. Om avloppsanläggningen ligger nedströms en vatten­täkt kan 50 meter användas som rikt­­­­­­­­­värde på minsta skydds­av­stånd. Beroen­­­de på grundvat­ten­ytans lutning, jord­material och vattnets transport­hastighet kan, i många fall, behövas betydligt större skyddsav­stånd, ibland ända upp till 200 meter. Vid svårbedömda fall, då det finns risk att avloppsvatten kan påverka vattentäkter, bör en ­hydrogeologisk undersökning utföras. Denna ska ge en fördjupad bild av jord-, berg- och vattenförhållandena på tom­ten. En sådan undersökning kan också ge som resultat att kortare avstånd än 50 meter kan accepteras. Ytvatten eller dike Skyddsavståndet mellan infiltrationsan­­­lägg­­ning och ytvatten, vattendrag eller dike bör vara minst 10 och helst mer än 30 meter. Vid kraftig marklutning kan betydligt längre av­­­stånd be­hövas. Grannfastighet Avloppsanläggningen bör inte placeras när­mare än 4,5 meter från fastig­hets­gränsen. Om berörda grannar samtycker kan en anläggning placeras närmare än så. Om en anläggning ska place­­­ras på någon annans mark måste sökan­den få rå­­­dig­­­­­­het ö­­­­ver marken innan anläggningen påbörjas och kunna visa på servitutsavtal eller liknan­­­­­de. Energibrunn Avlopps­anlägg­ningen bör, vid infilt­ra­tion el­ler utsläpp till mark, placeras ned­­­­­­ströms och minst 30 meter från en berg­­­vär­­me­anlägg­ning (borrhål/slang). Ett avstånd på 30 – 50 meter rekommenderas av branschen.

Förundersökning: provgrop Små avlopp 2014 Förundersökning: provgrop 1-2 st Både markbädd och infiltration 2 – 2,5 meters djup Skyddsavstånd till högsta grundvattenyta eller berg Jordprovtagning Endast vid infiltration ca 0,5 liter jord Stenar större än 20 mm tas bort Skickas till laboratorium – kornfördelningsdiagram Om finkornig halt överstiger 20 %, eller om morän, kan även ett perkolationsprov utföras

Resultat provgrop; kornfördelningsdiagram / siktkurva Små avlopp 2014 Resultat provgrop; kornfördelningsdiagram / siktkurva A= infiltration möjlig. Hydraulisk belastning 50-60 l/m22 x d B= Infiltration möjlig Hydraulisk belastning max 40 l/m22 x d 14

Misslyckad planering???

Krav miljöskydd Små avlopp 2014 Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Krav på vattensnåla armaturer. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier används. minst 90 % reduktion av organiska ämnen minst 70 % reduktion av fosfor (tot-P). Hög skyddsnivå i vissa områden t ex vid skyddszon för vattentäkt, vid badplatser, närheten av sjöar och vattendrag; minst 90 % reduktion av fosfor (tot-P). minst 50 % reduktion av kväve

Små avlopp 2014 Hälsoskydd = reduktion av bakterier och smittämnen så att olägenhet gm förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten ej sker Normal skyddsnivå Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller lukt, Hantering av restprodukter från anordningen kan skötas på ett hygieniskt sätt. Hög skyddsnivå Ytterligare skyddsåtgärder Krav som kan ställas: krav på fler reningssteg, extrapolering kan ställas, förbud av vissa utsläpp kan bli aktuellt, utgående vatten ska hålla badvattenkvalitet vad gäller bakterier och mikroorganismer Skyddsområden Inom vissa områden gäller högre skyddskrav. Bedömning görs alltid i varje enskilt fall. Högre skyddskrav gäller oftast: Inom primär och sekundär skyddszon för vattentäkt. I närheten av badplatser. I närheten av sjöar och vattendrag där vattenkvaliteten är dålig eller mindre god. Miljöskydd Kraven på reduktion är i normalfallet 90 % för organiska ämnen (BOD) 70 % för fosfor   Vid högre skyddskrav är reduktionskravet 90 % för fosfor 50 % för kväve Hälsoskydd För att klara de normala hälsoskyddskraven ska avloppsanläggningen ha en sådan reduktion av bakterier och smittämnen att utsläpp av avloppsvatten inte medför ökad risk för smitta eller annan olägenhet genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.   Vid högre skyddskrav kan ytterligare skyddsåtgärder krävas, t ex fler reningssteg eller förbud av vissa utsläpp. Vid högre skyddskrav ska det utgående vattnet hålla samma kvalitet som badvatten vad gäller bakterier och mikroorganismer. Ulrika – krav utifrån lagstiftningen Ulla – tekniker, göra om gamla anläggningar Erika/Jenny – grotta i ngt vad gäller juridsiska frågor Länsstyrelsen Mikael Ansvar och roller

Små avlopp 2014 Andra ”miljökrav” Vattenförvaltningsförordningen (2004:660 ) God status i ytvatten och grundvatten Grundvatten – god kemisk statuts, potential och tillräcklig mängd Ytvatten – god ekologisk status Regleras bland annat via vattenförvaltningsförordningen Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 6§ Om det behövs för miljö eller hälsa..//.. möjligt bestämma verksamhetsområde och om allmänna anläggningar Nationella miljökvalitets mål Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans och levande kust och skärgård Ingen övergödning Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Skyddsområden Inom vissa områden gäller högre skyddskrav. Bedömning görs alltid i varje enskilt fall. Högre skyddskrav gäller oftast: Inom primär och sekundär skyddszon för vattentäkt. I närheten av badplatser. I närheten av sjöar och vattendrag där vattenkvaliteten är dålig eller mindre god. Miljöskydd Kraven på reduktion är i normalfallet 90 % för organiska ämnen (BOD) 70 % för fosfor   Vid högre skyddskrav är reduktionskravet 90 % för fosfor 50 % för kväve Hälsoskydd För att klara de normala hälsoskyddskraven ska avloppsanläggningen ha en sådan reduktion av bakterier och smittämnen att utsläpp av avloppsvatten inte medför ökad risk för smitta eller annan olägenhet genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.   Vid högre skyddskrav kan ytterligare skyddsåtgärder krävas, t ex fler reningssteg eller förbud av vissa utsläpp. Vid högre skyddskrav ska det utgående vattnet hålla samma kvalitet som badvatten vad gäller bakterier och mikroorganismer. Ulrika – krav utifrån lagstiftningen Ulla – tekniker, göra om gamla anläggningar Erika/Jenny – grotta i ngt vad gäller juridsiska frågor Länsstyrelsen Mikael Ansvar och roller

Arbetsmiljölagstiftning Små avlopp Arbetsmiljölagstiftning Avståndet mellan slamavskiljare/urintank/ sluten tank och farbar väg < 10 meter och ha en maximal höjdskillnad om 5 meter. Slambrunnarnas lock får inte väga mer än 15 kg, eller 35 kg om det kan skjutas i sidled. Vägen mellan slamtömningsfordonets uppställningsplats och brunnen/minirenings-verket/tanken måste vara tillgänglig. Krav på uppställningsplatsens bredd, längd och fria höjd för att rymma kranbilar etc. Avståndet mellan slamavskiljare/urintank/ sluten tank och farbar väg bör vara mindre än 10 meter. Vid längre avstånd kan slamtömningsavgiften höjas. Lutning av marken mellan fordonets uppställningsplats och slamavskiljaren bör undvikas, och den maximala höjdskillnaden mellan slamavskiljarens botten och slamsugningsfordonet får vara max 5 m. Slambrunnarnas lock får inte väga mer än 15 kg, eller 35 kg om det kan skjutas i sidled. Vägen mellan slamtömningsfordonets uppställningsplats och brunnen/minirenings-verket/tanken måste också vara tillgänglig.

Plan- och bygglagen, PBL Temarubrik Plan- och bygglagen, PBL Bygganmälan Anläggande av små avlopp kräver ofta bygganmälan och ibland marklov. Avstånd till fastigheter, fastighetsgräns etc regleras i PBL Kontakta byggnadskontoret i din kommun för mer information.

Ansökan / anmälan till miljökontoret Små avlopp 2014 Ansökan / anmälan till miljökontoret Anmälan Tillstånd Nytt avlopp utan wc Nytt avlopp med wc Väsentlig ändring av befintligt avlopp Ändring av befintligt avlopp, med ny placering Anläggningen ska vara påbörjad inom 2 år och utförd inom 5 år.

Små avlopp 2014 Tillstånd Anmälan Ej tillstånd/anmälan Nyanläggande WC Anl BDT Torrtoaletter Anslutning WC t befintlig anl om WC ej funnits tidigare Påkopppling WC om WC funnits tidigare Om anmälan/tillstånd finns sedan tidigare vid omgrävning av infiltration Avledning urin t BDT Ändringar som medför väsentlig ändring av avloppvattnets mängd/sammansättning Om anmälan/tillstånd finns sedan tidigare vid ny slamavskiljare Ny lokalisering Om anmälan/tillstånd finns sedan tidigare vid ytterligare WC Tillstånd   nyanläggande av små av­­­­­­­­­­­­­­­loppsanläggningar till vilka vatten­toa­lett ska anslutas. Gäller även för slut­na tan­­­­­­­kar dit WC-vatten ska ledas anslutning av WC till befintlig avlopps­anordning där WC inte funnits tidigare avledning av urin från separa­tionstoalett till BDT-avlopp, något som kan tillåtas om infiltra­tions­bädden möjliggör tillräck­lig fosfor- och kväverening ny lokalisering av hela, eller del av, anläggningen, Anmälan anläggande av BDT-avlopp (bad-, disk och tvätt). Gäller även för slutna tankar påkoppling av WC på en an­läggning där WC finns sedan tidigare om åtgärden medför en väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller samman­sätt­­­­ning. Om tillstånd för WC saknas sedan tidi­­­­­­gare behöver dock en tillståndsansökan göras andra ändringar som medför en väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning Tillstånd eller anmälan behövs ej förutsatt att an­läggningen har till­stånd/är anmäld sedan tidi­gare: omgrävning av infiltration eller mark­bädd till likadan anläggning och på samma plats som tidigare ersättning av befintlig slamavskiljare mot en ny slamavskiljare på samma plats som tidi­gare påkoppling av ytterligare WC på en anläggning där WC finns sedan tidi­ga­re, och åtgärden inte medför en vä­sen­tlig ändring av avloppsvattnets mängd eller samman­sätt­ning Tillstånd eller anmälan behövs ej vid: inrättande av torrtoaletter. Kommu­nen kan införa krav på anmälan/till­stånd. Hit räknas även inrättande av en tank direkt under en toalettsits inrättande av bajamajor vid till­fälliga evenemang I Naturvårdsverkets handbok 2008:3 anges att en rimlighetsbedömning måste göras när det gäller krav på avloppsanläggningar. Detta kan till exempel gälla lokalisering i ett mycket glest bebyggt område som norra Norrlands inland. Om tillsynsmyndigheten tillåter lägre krav i till exempel i glesbygd måste det noga motiveras och bedömningen måste grunda sig på att de lägre kraven inte negativt påverkar recipienten

Ansökans innehåll Små avlopp 2014 Sökandens namn, adress, telefonnummer och e-postadress Fastighetsbeteckning och adress Antal hushåll som ska anslutas Uppgift om eventuell anslutning av jacuzzi/bubbelbadkar Aktuell skyddsnivå Typ och dimensionering av anläggningen Avstånd från markytan till grundvattenyta och ev. berg Bilagor

Bilagor till ansökan Små avlopp 2014 Resultat från siktanalys eller perkolationsprov (infiltration) Planritning, längdsektion och tvärsektion Beskrivning av anläggningen (funktion, dimensionering, lutning på rör mm) Eventuellt serviceavtal för minireningsverk Eventuellt skriftligt tillstånd för nyttjande av annans mark Situationsplan i skala 1:400 – 1:1000 Foton från olika skeden av anläggandet

Små avlopp 2014 Ritningar

Situationsplan Små avlopp 2014 Situationsplanen ska vara i skala 1:400 till 1:1000 En tydlig och skalenlig skiss över tomten går också bra. Fastighetsgräns Byggnader Avloppsanläggning Provgropar Vattentäkt Energibrunn Tillfartsväg Bäck Strandlinje hav/sjö Strömningsriktning - grundvatten Nivåkurvor Uppställningsplats slambil Av situationsplanen ska bl a följande framgå: Fastighetsgränser och tillfartsvägar. Befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheter Egen och närboendes befintliga och/eller planerade vattentäkter Energibrunnar Placering av avloppsanordning: slamavskiljarens läge, plats för infiltration eller markbädd Plats för provgrop/-ar Uppställningsplats för slamtömningsfordon

Förbättring av gamla anläggningar - när behövs det? Små avlopp 2014 Förbättring av gamla anläggningar - när behövs det? Infiltration/markbädd har begränsad livslängd Fritidsboende omvandlas till permanentboende Nya krav

Olika tekniker passar olika ändamål ….. Små avlopp 2014 Olika tekniker passar olika ändamål ….. Hög skyddsnivå Normal skyddsnivå Minireningsverk med efterbehandling Infiltrationsanläggning WC med kemisk fällning och markbädd/infiltration Markbädd med kompletterande rening WC med markbädd och fosforfälla/fosforfilter Kompaktfilter, biomoduler eller kassetter Urinsorterande lösningar och BDT-vatten till markbädd eller infiltration WC till sluten tank och BDT-vatten till markbädd eller infiltration Torrtoalett och BDT-vatten till markbädd eller infiltration Hög skyddsnivå Minireningsverk med efterbehandling Principen för ett minireningsverk är att reningen sker i ett slutet system från vilket avloppsvattnet sedan leds ut till ett efterbehandlingssteg. Tänk på att reningsgraden kan variera mellan olika fabrikat. WC med kemisk fällning och markbädd/infiltration Den kemiska fällningen sker i slamavskiljaren varifrån vattnet sedan leds vidare till en infiltration eller markbädd. Denna lösning kräver en större volym på slamavskiljaren. För att klara hög nivå för kväve krävs ytterligare behandling i dike, våtmark eller dyl. WC med markbädd och fosforfälla/fosforfilter Avloppsvattnet leds efter slamavskiljaren till en markbädd och därefter till fosforfällan. Markbädden bör vara tät för att fosforreningen ska bli effektiv. Denna anläggningstyp klarar endast hög skyddsnivå med avseende på fosfor, för att klara hög skyddsnivå för kväve krävs ytterligare rening i dike, våtmark eller dyl. Urinsorterande lösningar och BDT-vatten till markbädd eller infiltration Det här avloppssystemet bygger på separat hantering av urin, fekalier och BDT-vatten. Urinen samlas upp i en tank, fekalier och papper samlas i en behållare i eller under toaletten medan resterande avloppsvatten (BDT-vattnet) leds till en slamavskiljare och vidare till markbädd eller infiltration. WC till sluten tank och BDT-vatten till markbädd eller infiltration I det här avloppssystemet leds toalettavloppet till en sluten tank. BDT-vatten leds till en slamavskiljare och vidare till markbädd eller infiltration. Snålspolande toalett eller vakuumtoalett krävs för att undvika att tanken fylls onödigt fort. Torrtoalett och BDT-vatten till markbädd eller infiltration Förmultningstoalett, förbränningstoalett eller liknande används istället för vattentoalett. BDT-vatten leds till en slamavskiljare och vidare till markbädd eller infiltration.   Normal skyddsnivå Utöver ovanstående exempel (hög skyddsnivå) godtas följande typer av anläggningar inom normal skyddsnivå: Infiltrationsanläggning I en infiltrationsanläggning renas avloppsvattnet efter slamavskiljning genom att det filtreras genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. Infiltrationer fungerar endast i genomsläppliga marklager. Markbädd med kompletterande rening En markbädd bygger i princip på samma process som en infiltration, d.v.s. att avloppsvattnet behandlas genom att det rinner genom ett sandlager. Skillnaden är att sandlagret byggs upp med särskild markbäddssand. Avloppsvattnet infiltrerar inte ned i de naturliga marklagren utan samlas upp i en dränering och leds till vattendrag, sjö eller hav. Markbädd når inte upp till normal skyddsnivå för fosfor vid utsläpp av WC-vatten och måste därför i normalfallet kompletteras med urinseparering, kemisk fällning eller fosforfälla. Vid kemisk fällning behövs en större slamavskiljare (min 3 m3). Kompaktfilter Kompaktfilter, biomoduler eller kassetter används ibland istället för spridarlagret i infiltrationsanläggningar och markbäddar.

Maskinentreprenörer Temarubrik Typ av anläggning Reduktion fosfor (P) o kväve (N) Smitt- skydd Erfarenheter Invest. och drift- kostnader Kretslopps- möjlighet Grundvatten -påverkan Provtagning- möjlighet Normal skydds- nivå Hög skyddsnivå Infiltrations-anläggning Bra för P Bra Robust, beprövad Låga Nej Viss risk Ja Markbädd Osäker för P, liten för N Relativt låga Ja, om tät markbädd Ej m a p fosfor Minireningsverk   Extrapolering behövs Instabil drift, service, el, kemikalier krävs, mer slam Dyr Ja, om slam är ok för odling Extrapolering? Om Nej – risk Om Ja – viss risk Beror på fabrikat, krav på efterpolering i normalfallet Urinsortering och markbädd Robust, alternativ till kemisk fällning eller fosforfilter Ökade, beror på taxa Urinsorterande torrtoalett med BDT (slam-avskiljare o markbädd) Liten risk Sluten tank och BDT (infiltration) Robust, beprövad, tillåts dock inte i alla kommuner Ökade transporter och slam-tömnings-kostnader Nej, förutom i tanken Kemisk fällning i slam-avskiljare Större våtvolym behövs Ökade För fosfor M a p fosfor Markbädd och fosforfilter Driftsäker, hämtning av filter görs ej i alla kommuner Temarubrik Maskinentreprenörer Lagar och avtal, konsumenttjänstlagen, Maskinentreprenörerna Storuman/Hemavan/Vilhelmina samt i Umeå okt och nov Vad gör man fel? Kolla juridik – frågeställningar Ulrika – krav utifrån lagstiftningen Ulla – tekniker, göra om gamla anläggningar Erika/Jenny – grotta i ngt vad gäller juridsiska frågor Länsstyrelsen Mikael Ansvar och roller

Juridiska aspekter Små avlopp 2014 När ska man förelägga? Ska man förelägga, förelägga med vite eller förbjuda? Kan man förelägga gamla anläggningar? Vid vilken ålder på ett enskilt avlopp kan man ställa krav på åtgärder? Vad gör man efter att förbudsdatum för ett enskilt avlopp har passerats? Kan man ställa nya krav vid hög skyddsnivå om ett avlopp fungerar som det var avsett men att anläggningen bara når upp till normal skyddsnivå? BDT-avlopp, vilka krav kan man ställa på dem? Vilka krav kan ställas vid föreläggande? Vad är bäst vid vite, engångsbelopp eller löpande belopp?

På gång i länet just nu? Avloppsinventeringar i xx och xxx kommuner… Små avlopp 2014 På gång i länet just nu? Avloppsinventeringar i xx och xxx kommuner… Omvandlingsområden i xx och xxx kommuner… Ny byggnation/exploatering i xx och xxx kommuner… Överklaganden till Lst… Samlat grepp på vatten, Umeå kommun Va – org i länet i stort… (kolla m Inger)

Små avlopp 2014 Vilka frågor får ni oftast från fastighetsägarna? Vilka svårigheter kan ni som entreprenörer uppleva vad gäller myndigheternas hantering av ärenden då små avlopp ska anläggas? Om ni har verksamheter inom fler kommuner; upplever ni att olika kommuners miljöförvaltningar ställer olika krav på anläggningar med samma förutssättningar? Om Ja, ge exempel på detta. Vilka eventuella önskemål har ni om information från miljökontoren? Före anläggande av små avlopp? Vid anläggande? Efter anläggande?