Underlag för strategiska beslut; utvidgad SWOTANALYS Kartläggning av oss själva – arena – kontext Business blindspots Omvärld och trendspaning Steg 1 SWOT Steg 2 Hot och möjlighetsmatris Steg 3 VRIO Analys och Slutsatser; vilka är vi – vad ska vi åstadkomma – hur gör vi det Action; vad, vem, när och hur

KONTEXT ansvarsfrihet Delaktighet och inflytande Skola v s pedagogisk omsorg Sociala media Virituellt lärande KONTEXT Ökad jämförelse Ökad individualisering föräldrakooperativ transport friskolor Företags förskolor företag Universitet/ utbildningar ARENA personalkooperativ uak Barn o ungdomar Nuvarande föräldrar Självstyrande skolor Utbildning och lärande (vi) konkurrens Potentiella föräldrar Fria val valångest tillväxtzon politik Nationella styrdokument ”utbildning och lärande grupp 2” Gillet 2011-02-18

KONTEXT flyktingströmmar rättighetstrend Världsläget världsekonomi Politiska viljan Sociala media Virituellt lärande Demografi KONTEXT Media Ökad jämförelse kunder Blivande medarbetare Interna leverantörer politiker konkurrenter Externa leverantörer fackförbund Uppsala universitet ARENA Skolverket uak Elever och Barn föräldrar Utbildning och lärande (vi) Lagar o avtal forskning arbetsvillkor infrastruktur miljö mätbarhetstrend valbarhet EU Teknisk utveckling ”utbildning och lärande grupp 1” Gillet 2011-02-18

RISKINVENTERING Utbildning och lärande 2010 IT –utvecklingen Anpassning/flexibilitet Läraravtalet Kompetensförsörjning Rekrytering för framtiden Styrning Resurser Röda tråden Bemötande Klarar ej leveranslöften Kvalitetsarbete Ej konkurrenskraftiga resultat Rött = stor risk, ej förberedda Orange = lägre risk, något förberedda Grönt = låg risk, förberedelser gjorda

TRENDANALYS Grundskolan 2010 Globalisering Svårigheter med kompetensförsörjning 2/3-delssamhället existerar, motsättningar mellan grupper Kunder och intressenter ställer allt högre krav Fetma och ohälsa sprider sig Miljömedvetenheten ökar

Affärsområde Grundskola 10 mars 2011 Deltagare Lars Romanus, affärsområdeschef Åsa Wiberg, vice affärsområdeschef Anders Pettersson, vice affärsområdeschef Helena Lundvik, vice affärsområdeschef Barbro Rinander och Martin Nilsson; processledare

Varför SWOT ? Åskådliggör ett företags styrkor och svagheter, samt möjligheter och hot i omvärlden. En systematisk och bred granskning av ett företag och dess omgivning. Ska bygga på fakta! SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats Mål Egenanalys: Bestämma lämplig strategi för att omvandla svagheter till styrkor, undvika hoten och utnyttja möjligheterna Omvärldsanalys: Identifiera de väsentligaste trenderna och drivkrafterna i omvärlden för att skapa en robust strategi.

Business BLINDSPOTS - grundskola Grundlösa antaganden: Vi är bättre (än konkurrenterna) på att ta hand om elever Vi har ett samhällsansvar Det var bättre förr! – Vi hade mer resurser förr. Myter Vi (kommunala grundskolan) kommer alltid att finnas kvar Vård & bildning kommer att finnas kvar Vi är en öppen organisation Tabun Dolda agendor Möten i slutna rum och informella möten

Steg 1: SWOT-analys av affärsområde grundskola Internt Styrkor Vilka fördelar har organisationen? Vad gör man bra? Svagheter Vad skulle man kunna göra bättre? Vad gör man mindre bra? Vad ska man helst undvika? Möjligheter Vilka intressanta trender kan vi se i omvärlden? Vilka förändringar vad gäller tex teknikutveckling, lagstiftning, demografiska mönster kan verka till vår fördel? Externt Hot Vilka hinder kan förväntas uppstå? Vad händer i omvärlden som kan försvåra för oss?

SWOT-analys av affärsområde grundskola Positivt Negativt Svagheter Ledning, styrning och kommunikation. Arbetsbelastning i organisationen, te x förutsättningar för rektor Samarbete med en del AO Brister i ”röda tråden” Strategier för lönebildning saknas Styrkor Kompletterande hög kompetens i stab och ledning Bra kunskap om nuläge och framtid Sammanhållning i rektorsgruppen och väl utvecklade och många nätverk Tillgång till AO Resurs & kunskap Internt Möjligheter Skollagen och de nya styrdokumenten. Den samlade läroplanen. Krav på ökad delaktighet för elever. Befolkningsökning – ökat elevantal Hot Oklara beslut och tolkningar av roller och ansvar i styrmodellen. Rekrytering och behålla ledare och lärare Segregeringen Externt

Steg 2: Hot och möjlighetsmatris Hotmatris Identifiera farligaste hoten Bedöm sannolikhet och påverkan Möjlighetsmatris Identifiera bästa möjligheterna Bedöm sannolikhet och påverkan

Möjlighetsmatris Hög Påverkan Låg Sannolikhet NYA STYR-DOKUMENTEN; LÄROPLAN O SKOLLAG Hög KRAV PÅ ELEVERS DELAKTIGHET ÖKAR INGET VINSINTRESSE BARA ETT GENUINT INTRESSE FÖR MÄNNISKOR STÖRRE FRISKOLA LÄGGS NER TILLVÄXT GER ÖKAT ELEVANTAL Påverkan EN MER MOGEN MARKNAD BESLUT OM HUVUDMANNASKAPET LAGSTIFTNING MOT VINSTER I UTBILDNINGSFÖRETAG LÄRARLEGITIMATION ÖKAT SAMARBETE MED VÅRA KONKURRENTER Låg Sannolikhet

Hotmatris Hög Påverkan Sannolikhet Låg VILL POLITIKEN HA EGEN REGIN KVAR? OUTTALAT MÅL? INGEN ÖPPEN DISKUSSION OTYDLIGHET I ROLLER O ANSVAR INOM KOMMUNEN - UAK GÅR IN I ”HUR”-FRÅGOR, UPPF.MODELLEN REKRYTERING AV KOMPETENTA LEDARE Hotmatris Hög SJÄLVSTYRE SOM FENOMEN KVARSTÅR FRIA SKOLVALETS KONSEKVENSER: ÖKAD SEGREGERING O LANDSORTSSKOLORNA KONKURRERAS UT LÄRARYRKETS STATUS MINSKAR – SVÅRT REKRYTERA OTYDLIGHET O KOMMUNIKATIONSBRIST INOM V&B ALLTFÖR NEG FOKUS FR SKOLINSP. Påverkan OKLARA FÖRUTSÄTTN. KRING LOKALER O ERSÄTTNINGAR LOKALBRIST STYRELSEN LYSSNAR MER PÅ ANDRA ÄN SINA LEDARE O LEDNINGEN LYCKAS INTE FÅ DEM ATT FÖRSTÅ SITT UPPDRAG INGEN FRAMGÅNG I ATT FINNA ROLLER MELLAN ARB,GIV O FACK LÄGRE MARKNADSANDEL / ÖKAD KONK. FR FRISKOLOR POL. BESLUT OM FLYTT AV STÖDRESURSER UTANFÖR ORGANISATIONEN ALLTFÖR MÅNGA HYSER MISSTRO MOT OSS ANMÄLNINGS-FLOD AV ELEVÄRENDEN Sannolikhet Låg

Steg 3: VRIO-analys Value-Rare-Imitate-Organisation Värde Medför styrkan någon möjlighet för organisationen att respondera på hot eller möjligheter i organisationens omvärld? Ger den en konkurrensfördel ur ett kundperspektiv? Raritet /sällsynthet/ Besitter konkurrenterna samma styrka? Är det många andra som besitter samma styrka? Imiterbarhet/kopiera Är det kostsamt att imitera styrkan? Ju svårare att imitera desto större strategiskt värde. Timing är en styrka som ger ett tidsförsprång och viktig del i att utveckla ett strategiskt övertag. Organisation Är man organiserad så att man kan utnyttja styrkan på bästa sätt? Ju bättre organisationen kan utnyttja sina styrkor desto värdefullare är dessa vilket ger en långsiktig konkurrensfördel.

Styrka Värde Raritet Imitera Org Tydliggör styrkorna från SWOT-analysen med en VRIO-matris Är styrkorna/resurserna värdefulla, sällsynta (rariteter), svåra att imitera samt effektivt organiserade? Styrka Värde Raritet Imitera Org B C D E

VRIO-matris Grundskolan Styrka Värde Raritet Imitera Org A Tillgång till AO Resurs & kunskap Ja ? B C D E

SWOT-analys, konvertering Internt Styrkor Vilka fördelar har organisationen? Vad gör man bra? Svagheter Vad skulle man kunna göra bättre? Vad gör man mindre bra? Vad ska man helst undvika? 3/ Konvertera svagheter till styrkor 2/ Matcha styrkor och möjligheter Möjligheter Vilka intressanta trender kan vi se i omvärlden? Vilka förändringar vad gäller tex teknikutveckling, lagstiftning, demografiska mönster kan verka till vår fördel? externt Hot Vilka hinder kan förväntas uppstå? Vad händer i omvärlden som kan försvåra för oss? 1/ Konvertera hot till möjligheter

Action - vad ska vi nu fokusera på? Vilka hot ska vi arbeta mest med för att konvertera till möjligheter? Vilka svagheter måste konverteras till styrkor eller hanteras? Vilka styrkor kan matchas mot möjligheter? Vilka är (eller kan bli) våra unika styrkor som vi ska organisera för och som ska kommuniceras?

Dokumentation Styrkor, grundskolan (samtliga gula lappar, underlag till bild 10) Kompletterande hög kompetens i stab och ledning Ledningsgruppen – sammanhållning, kompletterar varann, kompetens, har kul Bra stödjande system – ekonomi, resursteam, kvalitetssystem Bra koll på ekonomin utifrån de förutsättningar som sätts på arenan Tillgång till AO ROK Bra kunskap om nuläge och planering för framtiden Bra resultatutveckling över tid (elever och ekonomi) Sammanhållning i rektorsgruppen och väl utvecklade och många nätverk Affärsområdesledningen har starkt mandat bland rektorerna Enheterna vill tillhöra V&B, affärsområdet enar grundskolan

Dokumentation Svagheter, grundskolan (samtliga gula lappar, underlag till bild 10) Ledning, styrning och kommunikation Informella möten ses som positivt Bristande förtroende för affärsområdet hos den egna politiska ledningen Dåliga relationer till betalande kund Bristande intresse från den egna förvaltningsledningen för grundskolans verksamhet Brist i ansvarstagande och stöd från V&B:s ledning för affärsområdet Bristande information och kommunikation inom V&B: - skapar oro i huset - försvårar för vice affärsområdeschefer i arbetet med att leda rektorer Arbetsbelastning i organisationen, t ex förutsättningar för rektor att vara ledare och att planera verksamheten Svårt behålla kompetenta ledare & medarbetare Ledningsgruppen hinner inte delge varann information Ledningsgruppens mötesstruktur Ingen tid för eget arbete och reflektion Ledningens sammansättning speglar inte samhället Brister i samarbetet med gymnasiet och förskolan Intern konkurrens mellan enheter inom affärsområdet Strategier för lönebildning saknas Skoljuridisk kompetens saknas 15 % av lärarna är ej behöriga Organisationens storlek kan vara ett hinder för utveckling