Korta programmet hösten 2010 Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod? Korta programmet hösten 2010

Några skäl: 1) Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen har likheter

Skäl… 2) Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra

Skäl… Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument

Skäl… Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap? Pedagogik (undervisning och socialisation) Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen) Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings-ämne för lärare) Metodik (praktiska och ibland normativa idéer om undervisning) Didaktik (läran om undervisning)

Didaktiska frågor: Vad? Hur?

Från 1600-tal fram till idag

1600-tal Johan Amos Comenius Kristendom Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna Naturvetenskap Passifism Humanism

Olika elever Skarpsinniga, vetgiriga & bildbara Skarpsinniga och långsamma Skarpsinniga & vetgiriga + trotsiga & oböjliga Fogliga, vetgiriga + svårt att fatta Obegåvade, trötta & håglösa Obegåvade + förvänd & dålig natur

Metoder Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: - öva sinnena - öva fantasi och minne -öva förståelse och minne - öva självständig behandling & bedömning

1700-tal Jean Jacques Rousseau Jämförelse med naturen, Emile Uppfostran & undervisning

Pestalozzi

Per Reinhold Svensson Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

Svensson om Pestalozzi: Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller åtminstone att komma det allt närmre. Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens ungdomskraft. Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig, Okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande Och verkande i kärlek och välvilja.

Resan till England Bell & Lancaster: Stora klasser Stoffet tillrättalagt En specifik metod

1842 - ”Lancastermetoden” Den enda tillåtna

Innehåll DIDAKTISK TRIANGEL Lärare Elev

Från slutet av 1800-talet: Innehållet är detsamma för alla elever Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna

Herbart Vad? - Filosofi: etik Hur? - Psykologi

1900-tal Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare Positivism och behaviorism präglar idéer om undervisning & lärande Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas - Läromedel utvecklas som ska passa alla Vissa pedagoger vill förändra skolan: Dewey Montessori Freinet Freire Reggio Waldorfskolan ……

Koppling till denna kurs?

NÅGRA BEGREPP: Positivism Hermeneutik Hypotesprövning Paradigm Förklaringstyper Individ - struktur Kvalitativa - kvantitativa studier

Positivism Naturvetenskap är förebild för all vetenskap = positivt, framsteg Logisk positivism - fysik och logik är förebilder Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

Positivism ur ett skolperspektiv: Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. evidensbaserade undervisningsmetoder Intelligenstester som grund för placering Betyg (1-5) Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t.ex. Skinner)

”Normalfördelning” Betyg: 1 2 3 4 5 Procent 7% 24% 38%

Hermeneutik Det man vet är beroende på vem man är. - Att se något ”som” något speciellt. - Förförståelse Förförståelse redovisas Tolkningsprocess redovisas - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan Schleiermacher, Dilthey, Gadamer, Ricoeur

Hermeneutik ur ett skolperspektiv Att se varje elev som någon som redan kan något (förförståelse) - jfr. olika lärandeteorier Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av t.ex. Popper)

Hypotesprövning Främst inom naturvetenskaplig forskning Hör i skolforskning mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” Aktionsforskning

Paradigm Kuhn studerade långa perioder Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: Synen på undervisning:

Individ - Struktur Individ Vetenskapliga studier som tar fasta på individer Struktur Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder

Klassisk

Moralisk

Realistisk

Rationell

Demokrati

Förklaringstyper Orsaksförklaring Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet ________________ Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet Socialgrupp påverkar resultat Nu: lärarskicklighet påverkar resultat Funktionell förklaring Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning _________________

Vetenskapliga metoder ”KVANTITATIVA” Stor population Flera frågor enkla svar Kvantifiera Resultat i procent, cirklar, diagram… ”KVALITATIVA” Få personer Få frågeställningar Skriva ut, analysera Resultat i form av fallstudier, kvalitativa kategorier mm.

Skolforskning Kvantitativa i skolan Intelligensmätningar Socialgrupp Attitydundersökningar bland elever Kvalitativa i skolan Hur elever uppfattar mobbning Hur elever förstår ett visst undervisningsinnehåll Fallstudier av lärare

F r å g o r ?