LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 2014 12 november 2014 Åsa Olli Segendorf

Lönebildningsrapporten Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion från regeringen Myndigheten ska i rapporten om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen analysera bl.a. sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner. Av särskild vikt är att analysera såväl lönenivåns som lönestrukturens samband med arbetslöshet och sysselsättning. Vid framtagandet av rapporten ska relevanta jämställdhetsaspekter beaktas. Myndigheten beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna. Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas.

Dagens presentation Utgångspunkt: Det är hög arbetslöshet och det finns strukturella utmaningar på arbetsmarknaden. I rapporten undersöks vad som kan förklara detta (har den sammanpressade lönefördelningen påverkan på sysselsättningen?) Vilka verktyg används främst idag (sänker anställningsstöden trösklarna för inträde på arbetsmarknaden?) Det är viktigt att bli etablerad på arbetsmarknaden, men hur går det sen (hur ser lönerörligheten bland de lägst avlönade ut?) Och hur ser Konjunkturinstitutets bedömning av arbetslösheten ut framöver (jämviktsarbetslösheten till 2023)

1. Utmaningar på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad 15−74 år i Sverige och EU15. Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

1. Utmaningar på arbetsmarknaden Arbetslöshet i Sverige och EU15. Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

1. Utmaningar på arbetsmarknaden Arbetslöshet i olika grupper. Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

1. Utmaningar på arbetsmarknaden Arbetslöshet 15–74 år. Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

1. Utmaningar på arbetsmarknaden Arbetslöshet inrikes födda, 25–64 år. Procent av arbetskraften

2. Har den sammanpressade lönefördelningen påverkat sysselsättningen?

2. Har den sammanpressade lönefördelningen påverkat sysselsättningen? Tabell 2 Höga löner i förhållande till låga löner i olika länder Lönekvot P50/P10 Lönekvot P90/P10 Norden   Danmark 1,7 2,8 Finland 1,5 2,5 Norge 1,6 2,3 Sverige 1,4 2,2 Övriga Europa Tyskland 1,9 3,3 Frankrike 3,0 Italien Nederländerna 2,9 Spanien Storbritannien 1,8 3,6 Österrike 3,4 Anm. Statistiken visar kvoten mellan olika percentilgrupper 2010.

2. Har den sammanpressade lönefördelningen påverkat sysselsättningen? Om den faktiska och förväntade produktiviteten är jämt fördelad över befolkningen så behöver det inte vara ett problem med en relativt sammanpressad lönefördelning. På senare tid indikerar olika tester att skillnader i produktivitet har ökat i befolkningen vilket är oroande och ställer arbetsmarknadspolitiken och lönebildningen inför nya utmaningar framöver.

2. Har den sammanpressade lönefördelningen påverkat sysselsättningen? Lägstalöner viktigast För ungdomar och på kort sikt finns ofta negativa effekter med en elasticitet på -0,2 till -0,3; det vill säga om lägstalönen ökar med 10 procent minskar sysselsättningen med 2 till 3 procent (Neumark och Wascher 2007). Mindre för vuxna. En inte lika väl kartlagd men framväxande forskningslitteratur i USA har längre tidshorisont och finner att höga lägstalöner leder till lägre tillväxt i nya företag och branscher. Möjliga orsaker är att det kan vara svårt för företagen att anpassa produktion och organisation på kort sikt.

2. Har den sammanpressade lönefördelningen påverkat sysselsättningen? Enkätfrågan: Vi har arbetsuppgifter som kan utföras av ungdomar som saknar slutförd gymnasieutbildning. Procent Anm. 1=instämmer inte alls, 7=instämmer helt.

3. Sänker anställningsstöd trösklarna in på arbetsmarknaden?

3. Sänker anställningsstöd trösklarna in på arbetsmarknaden? Staten kan inte direkt påverka lönerna. Staten kan dock indirekt påverka arbetskostnaderna för företagen genom olika former av anställningsstöd. Anställningsstöden verkar främst gå till personer i branscher med många lågavlönade.

3. Sänker anställningsstöd trösklarna in på arbetsmarknaden? Forskningen visar att det finns positiva sysselsättningseffekter av anställningsstöd. Anställningsstöden i sin nuvarande form verkar inte kunna pressa ner arbetslösheten tillräckligt. Kostnaden per jobb är inte nödvändigtvis hög. Offentligfinansiell kostnad speglar inte en samhällsekonomisk kostnad utan är en överföring från offentlig till privat kostnad.

4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst avlönade ut?

4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst avlönade ut? Det är viktigt att etablera sig på arbetsmarknaden, men hur går det sen? Frågan är om ett arbete till lägsta löner är en språngbräda till ett bättre betalt arbete eller en fälla som inte går att ta sig ur. Ett jobb kan i sig signalera låg produktivitet och kan på så sätt skapa en sådan låglönefälla, men det finns också skillnader i produktivitet i befolkningen som innebär att vissa har svårare att klättra uppåt i lönefördelningen.

4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst avlönade ut? Den internationella litteraturen visar att många stannar i ett låglönearbete (30-40 procent är kvar efter ett år)… …men den andra sidan av myntet är att många ökar sin lön.

4. Hur ser lönerörligheten bland de lägst avlönade ut? Lönerörlighet bland 2008 års lägst avlönade, anställda i stora företag. Procent

5. Hur ser Konjunkturinstitutets bild av jämviktsarbetslösheten ut framöver?

5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet. Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten Arbetskraften. Tusental

5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten Jobbchans och arbetsmarknadsläge, 1997–2014. Genomsnittligt samband och 90-procentigt konfidensintervall

5. KI:s bild av jämviktsarbetslösheten Procent av arbetskraften

Sammanfattning Arbetslösheten är hög i Sverige De höga lägstalönerna i Sverige påverkar sysselsättningen negativt, särskilt på längre sikt. Anställningsstöd sänker trösklarna in på arbetsmarknaden men insatserna är inte tillräckliga för att pressa ner arbetslösheten. För de som etablerar sig på arbetsmarknaden finns det goda möjligheter att successivt få bättre lön. Jämviktsarbetslösheten kommer att vara fortsatt hög framöver. Det ställer arbetsmarknadspolitik och lönebildning inför tuffa utmaningar