Brister i vården, fokus de äldre Efter 35 år i sjukvården, 17 på sjukhus och med ansvar för äldre förvånas jag av att: 1. Inget gjorts för att korrigera.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Dokumentation av Arbetsterapiprocess
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Bättre mat och hälsa för äldre
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Recept för sjukvården Almedalen 6/ Mattias Lundbäck Ek Dr
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Viktiga utgångspunkter
ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Trygghetsstiftelsen, TSn Starta-eget-stöd 2011 Projektledare: Stig Holmer och May-Britt Bergström
Betydelsen av samverkan inom hälso- och sjukvården
PRIMÖR.
Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare Ändringar gällande fr o m 1.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Välkommen till Ledardagen!
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
SBAR Modell för bättre kommunikation
Problembaserat inlärande eller Problembaserat lärande
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
ArgumentationsanalysI 1. Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Att dela kakan rättvist i vården
Utvärdering av processmognad
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Behovsanalys och brukardialog 2011
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Projekt Kortare Väntetider - mål Tillgänglighet till vård och behandling ska följa regionens vårdgarantier Patienterna ska erhålla överenskommen tid för.
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
U t v e c k l i n g s c e n t r u m BRA MOTTAGNING - ett utvecklingsprogram med fokus på tillgänglighet och vårdmiljö.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Evidensbaserad äldrevård - finns den?
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Vårdinformation och informationsöverföring
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Samverkan – stöd och utmaning Trollhättan Susanne Rolfner Suvanto - SKL.
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Vi arbetar aktivt med patientsäkerhet i hälso- och sjukvården inom Landstinget i Jönköpings län Bland annat genom satsningen Säker vård – alla gånger.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Läkarmedverkan i hemsjukvård
Palliativ vård och samordning
Vad står vi inför i hälso- och sjukvården? Förändringar på kort och lång sikt.
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Maria Hamlin, Monica Jemsson, Ann-Sofie Rahm
Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Hand i hand för tryggare utskrivningar Ett samverkansprojekt mellan Region och Norrköpings kommun Geriatriska kliniken ViN, Sigbritt och Susanne.
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
SPN – ”Small pulmonary nodules”
Dataskydd En prioriterad fråga.
VR:s förslag till resursfördelningsmodell
Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi
Omställningen av hälso- och sjukvården
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Målbild framtidens hälso- och sjukvård
Implementering av Samverkan vid in- och utskrivning
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

Brister i vården, fokus de äldre Efter 35 år i sjukvården, 17 på sjukhus och med ansvar för äldre förvånas jag av att: 1. Inget gjorts för att korrigera brister i informationsöverföringen 2. Strukturerad planering ofta ej finns, gäller även läkemedelsbehandlingen 3. Den utredning och behandling som ges har ofta ingen evidens

Vad kan ligga bakom detta? Bristfällig dokumentation med dåliga dokumentationsrutiner/system/överföring IT används fel eller ej optimalt Ostrukturerad organisation utan ”fasta rutiner” där utredning och behandling sker utan evidens Planläggningen av vården ej strukturerad och långsiktig

Vad kan göras? Det handlar inte om att ” hitta nya revolutionerade behandlingar” Många ”administrativa rutiner” måste ifrågasättas/omprövas och utvärderas vetenskapligt Forskning måste bedrivas så att evidens fås fram för vanliga/enkla utredningar och behandlingar

Vad finns för forskning på äldre? Få studier med högt bevisvärde på individer äldre än 80 år vad gäller utrednings- och behandlingseffekter (inkluderande läkemedelsbehandling) på morbiditet och mortalitet Inga studier om ”vårdkedjor med adekvat omhändertagande” påverkar morbiditet och mortalitet

Varför har inget gjorts? Alltför många vill inte se problemen ”Administrativa rutiner” skall ej ifrågasättas, är bra som de är. Behöver ej utsättas för ”granskning” Har ej ansetts vara ett forskningsområde Man skall ej satsa resurser på något som är så ”simpelt”

Problem Svårt hitta en acceptabel kontrollgrupp. Randomisering på klinik/PVnivå ger ”smitteffekter” men är nog det bästa Det finns många möjliga effektvariabler men många är ”mjuka” och därför svåra att utvärdera. Man bör dock försöka utvärdera de 3 ”nivåerna” patient, vårdgivare och organisationen

Tänkbara projekt kring äldre Samarbetsprojekt mellan primärvård, sjukhus och kommun Hilmaprojektet, beforskas och kvalitetsutvecklas 1. Optimering av vårdkedjor med relevant informationsöverföring vid ”övergångar” 2. Adekvat utredning och behandling

Tänkbara projekt kring äldre, forts Rationell läkemedelsbehandling, speciellt hos de äldre 1. Dokumentation 2. Hantering av polyfarmaci, ”riskläkemedel”, interaktioner, njurfunktionsnedsättning, utvärdering av behandlingseffekt 3. Icke farmakologisk behandling 4. Prevention, vilken/vilka riskfaktorer skall prioriteras? 5. Behandling, vilken/vilka sjukdomar skall prioriteras?

Initiala forskningsområden Informationsöverföring Strukturerad planering Evidensbaserad utredning och behandling

Sammanfattning Vetenskapliga underlaget för behandling av de flesta åkommor hos 80+ är svagt Läkemedelsbehandlingen hos dessa kan idag därför sägas vara alltför omfattande Behandlingen måste kontinuerligt utvärderas och omprövas. Icke-farmakologisk beh. och omvårdnadsåtgärder bör användas i större utsträckning Gemensamt skulle vi med små extrainsatser kunna driva projekt där behandling mm skulle kunna utvärderas med patientrelaterade effektmått för att nu inför vårdvalet visa på PV stora kunnande och framsynthet. Ingen skulle då kunna slå oss