Offentlig upphandling Laboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-Örebroregionen Björn Larsson

Disposition Om Konkurrensverket Principerna Upphandlingsprocessen Statistik Ramavtal Vanliga frågeställningar Nya direktiv

Konkurrensverkets uppgifter (urval) 2 § Konkurrensverket ska verka för […] en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. 3 § Konkurrensverket är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen i Sverige. 8 § Konkurrensverket ska i lämplig omfattning informera allmänheten om tillämpningen av […] upphandlingslagarna samt Europeiska unionens upphandlingsregler. Ur Förordning (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket

Uppgifter Lagtillämpning, tillsyn och stöd Förbättringsåtgärder Kunskap Forskning Internationellt arbete Samverkan

Lagar Lagarna om offentlig upphandling Lagen om valfrihetssystem Konkurrenslagen Artiklarna 101 and 102 i EUF-fördraget Transparenslagen KOS LOU, LUF och LUFS Valfrihetssystemen… Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet – förbjudet enligt regel i konkurrenslagen De ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, landsting och staten i sin säljverksamhet hindrar en sund konkurrens.

Konkurrensverkets tillsyn Fokus på otillåtna direktupphandlingar Särskild vikt ska läggas vid talan om upphandlingsskadeavgift Tillsynsbeslut och allmän upplysning

Upphandlingsstöd All upphandlingsstödjande verksamhet flyttas till Konkurrensverket från den 1 juli 2014 Fokus på kompetenshöjande insatser inom regelverk och rättspraxis, effektiv upphandling; i synnerhet uppföljning, hur utvärdera leverantörsprestationer inför kommande upphandlingar, innovation, miljö och sociala hänsyn Det nationella upphandlingsstödet, Vinnova och MSR till Konkurrensverket. Vissa fokusområden: regelverk och rättspraxis, effektiv upphandling; i synnerhet uppföljning, hur utvärdera leverantörsprestationer inför kommande upphandlingar, innovation, miljö och sociala hänsyn Kunskapen om upphandlingsregelverket och effektiv upphandling bedömdes som låg. Väl fungerande upphandlingar innebär ett ansvarsfullt användande av de offentliga resurserna. Utredningar och rapporter ger dock en entydig bild av att kunskapen om effektiv offentlig upphandling vid upphandlande enheter är bristfällig. Därtill genomförs i Sverige relativt få innovationsupphandlingar jämfört med länder som Storbritannien och Nederländerna. Regeringen bedömer därför att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling behöver förbättras och avser att under 2014 samla dessa verksamheter vid Konkurrensverket. De verksamheter vid Miljöstyrningsrådet, Kammarkollegiet och Vinnova som rör offentlig upphandling överförs till Konkurrensverket. Ytterligare 35 miljoner kronor satsas på området, sammantaget innebär detta att stödet för offentlig upphandling förstärks och förbättras.

Upphandlingsstöd Konflikt mellan tillsyn och stöd? Upphandlare har hittills inte dragit sig för att kontakta Konkurrensverket av rädsla för eventuella tillsynsåtgärder Under 2013 hanterade Konkurrensverket cirka 7000 förfrågningar om upphandling, vilket var mer än dubbelt så många som hanterades av Kammarkollegiets upphandlingsstöd och Miljöstyrningsrådet tillsammans

Regelverkets omfattning Procedurregler för det offentligas inköp av varor, tjänster och byggentreprenader Kommuner, landsting, statliga myndigheter, offentligt styrda organ m. fl. Tre lagar, LOU, LUF och LUFS Andra lagar (LOV) och förordningar för speciella områden Upphandlingsskadeavgift (böter) Överprövning till förvaltningsdomstol Reglerna kan i sig själva inte förhindra dåliga affärer – däremot möjliggör konkurrensutsättningen att förutsättningarna för att göra goda affärer stärks.

Varför upphandla? säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital på EU:s inre marknad upphandlande myndigheter och enheter ska på ett öppet sätt utnyttja konkurrensen tillvarata det offentligas medel på bästa möjliga sätt Konkurrensutsättningen central, den är det primära syftet med att upphandla överhuvudtaget – den Europeiska Unionens inre marknad ska förverkligas. Hovleverantörer ska egentligen inte finnas. Vet beställaren om den får den bästa eller mest prisvärda varan eller tjänsten om hovleverantören är den ende som levererat de senaste tio åren? Positiv bieffekt: man får ofta ner priserna. Transaktionskostnaden är marginell. Tidsåtgången är också marginell, när det gäller själva annonseringstiden. Det som brukar ta tid är utvärderingen av de inkomna anbuden.

Principerna För all offentlig upphandling gäller att vissa grundläggande EU-rättsliga principer måste iakttas. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska därför tolkas mot bakgrund av dessa principer. Principerna följer av EUF-fördraget, och de artiklar däri som reglerar rätten till fri etablering och fri förlighet av varor och tjänster. De syftar ytterst till att säkerställa förverkligandet av EU:s gemensamma marknad. Se art 18 (all disk pga nationalitet förbjuden), 34 (grundläggande princip om fri rörlighet för varor), 49 (etableringsfrihet), 56 (tjänster) och 106 i EUF-fördraget. EUF-fördragets allmänna principer gäller alla sådana anskaffningar som har en påverkan på samhandeln inom EU, oavsett hur små deras värde är, alltså även under de s.k. tröskelvärdena (Sveriges 15 kap-upphandlingar anses säkerställa). Se Kommissionens tolkningsmeddelande om gemenskapsrättens tillämplighet på upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upphandling. Se 2006/C 179/02 och mål C-59/00 Bent Mousten Vestergaard. Det finns fler principer, (och alla EU-principer gäller!) men det har bedömts onödigt att i lagen ange detta specifikt.

Likabehandlingsprincipen Alla leverantörer ska ges samma förutsättningar att delta i upphandlingen Alla leverantörer måste få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen leverantör får ett övertag Upphandlaren får inte acceptera ett för sent inkommet anbud, eftersom samma regler och tidsfrister ska gälla alla Väsentliga kompletteringar av ett förfrågningsunderlag kan leda till att upphandlingen måste göras om. Det strider dock inte mot likabehandlingsprincipen att ställa höga krav som endast ett fåtal leverantörer kan uppfylla, så länge kraven är sakligt motiverade av upphandlingsföremålet – se C-513/99 Concordia. Universitet, forskningsinstitut, och sammanslutningar bestående av statliga myndigheter och universitet kan inte förhindras att delta i upphandlingsförfaranden – se C305/08 CoNISMa. Offentliga organ kan alltså konkurrera med privata. Dock kan KOS och kommunal kompetensproblematik uppstå… Ett visst mått av subjektiva bedömningar får användas vid bedömning av anbuds kvalitet. Själva utvärderingen måste dock ske på objektiva grunder enligt kraven i förfrågningsunderlaget. Endast vid avvikelse från kriterierna i förfrågningsunderlaget eller om ovidkommande hänsyn tagits kan ingripande ske. Alla ställda krav och kriterier ska utvärderas. Se C-448/01 Wienstrom: ”47 Domstolen erinrar om att principen om likabehandling av anbudsgivare, …, utgör grunden för direktiven om offentlig upphandling …, för det första innebär att anbudsgivarna skall behandlas lika både när de utarbetar sina anbud och när anbuden prövas av den upphandlande myndigheten. 48 Detta innebär närmare bestämt att upphandlingskriterierna vid prövningen av anbuden skall tillämpas objektivt och enhetligt på samtliga anbudsgivare. 49 Principen om likabehandling innebär för det andra en skyldighet att lämna insyn, så att det kan kontrolleras att principen iakttas. Denna skyldighet syftar bland annat till att garantera att det är möjligt att kontrollera att upphandlingsförfarandena är opartiska. 50 En objektiv och öppen bedömning av de olika anbuden förutsätter emellertid att den upphandlande myndigheten har en verklig möjlighet att på grundval av den information och de bevis som inges av anbudsgivarna kontrollera om anbuden från de sistnämnda uppfyller upphandlingskriterierna. 51 Det framgår således att en upphandlande myndighet som föreskriver ett upphandlingskriterium, och anger att den varken ämnar eller har möjlighet att verkligen kontrollera att den information som lämnas av anbudsgivarna är korrekt, åsidosätter principen om likabehandling, eftersom ett sådant kriterium inte är förenligt med ett öppet och objektivt upphandlingsförfarande. 52 Det kan följaktligen konstateras att ett upphandlingskriterium som inte förenas med krav som möjliggör en verklig kontroll av att den information som lämnas av anbudsgivarna är korrekt strider mot principerna i gemenskapsrätten om offentlig upphandling.”

Icke-diskrimineringsprincipen Ett förbud mot att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet (exempelvis medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland) Ej tillåtet med krav som endast svenska företag känner till eller kan klara. Det gäller även då den upphandlande myndigheten inte förväntar sig att några utländska leverantörer ska lämna anbud Anbudssökande och anbudsgivare från andra orter ska behandlas på samma sätt som företag från den egna kommunen Art 13 EUF. Målen C-31/97 Beentjes, C-243/89 Stora Bält. Krav på närproducerad mat, viss etableringsort eller viss minsta transportsträcka kan strida mot principen, om inte kraven är sakligt motiverade med hänsyn till kontraktsföremålet.

Proportionalitetsprincipen Krav och villkor i en upphandling ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Den upphandlande myndigheten får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för leverantören Inget hinder mot ”drivande krav”, där man ställer höga krav eller villkor. En helhetsbedömning måste göras. Se likabehandlingsprincipen. De krav som ställs måste vara ägnade att ”säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas och kravet får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning.” (C-234/03) Innebörden är att den upphandlande myndigheten måste acceptera av anbudsgivare presenterade likvärdiga (kvalitetssäkrings-)åtgärder eller lösningar, förutsatt att de leder till att avtalet uppfylls. Inga hutlösa krav på viss minsta omsättning.

Transparensprincipen Upphandlingar ska präglas av öppenhet (transparens) och förutsebarhet Inte tillåtet att till exempel lägga till nya viktningskoefficienter och liknande efter anbudsöppningen Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav och villkor som ställs Upphandlingen ska annonseras offentligt Leverantörer som deltagit ska informeras om resultatet

Principen om ömsesidigt erkännande Intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU/EES-länder Varor som är lagliga i ett medlemsland får inte vägras tillträde till andra medlemsländers marknader Utflöde av art 56 EUF. Betyg Intyg Certifikat m.m. Yrkesgrupper får arbeta i andra medlemsländer än den där viss examina utfärdats. C-120/78 Cassis de Dijon – en vara som lagligen tillverkats i ett medlemsland får i princip inte vägras tillträde till andra medlemsländers marknader om inte detta kan motiveras av tvingande hänsyn.

Upphandlingsprocessen Förberedelsen Verksamhetsbehov uppstår Förstudie Val av förfarande Öppet, selektivt, förenklat/urvalsförfarande Övriga förfaranden (endast undantagssituationer)

Upphandlingsprocessen Genomförandet Förfrågningsunderlag inkl avtalsutkast Teknisk specifikation Krav på leverantören Särskilda kontraktsvillkor (miljö- och sociala krav) Annonsera (52 dagar, kortas oftast ned till 40) Förfrågningsunderlaget innehåller krav på leverantören och på upphandlingsföremålet. Leverantören måste styrka sin tekniska och ekonomiska kapacitet att fullgöra kontraktet. LOU reglerar vilka typer av krav man får ställa. En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Dessa villkor skall anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. 52 dagar kan låta mycket, men utgör vanligen endast en liten del av hela upphandlingsprocessen. Korta ned med 7 dagar om annonsering sker elektroniskt. Korta ned med ytterligare 5 dagar om förfrågningsunderlaget tillhandahålls elektroniskt. Följer av 8:5-6 LOU.

Upphandlingsprocessen Frågor Öppning av anbud Rättelse m.m. Leverantörer får ställa frågor (begära kompletterande upplysingar) till den upphandlande myndigheten, LOU 8:9. Svar ska lämnas senast sex dagar före angiven sista dag för att komma in med anbud, förutsatt att begäran har gjorts i god tid. Anbudsöppning ska ske i förrättning där två personer, utsedda av um, deltar. (LOU 9:7) Uppenbara felskrivningar eller felräkningar eller andra uppenbara fel får rättas, om um tillåter det. Förtydligande och kompletteringar kan begäras, om det sker utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. (LOU 9:8)

Upphandlingsprocessen Första steget i sållningen: Uteslutning av leverantörer Obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunder Leverantörskvalificering Uppfyller leverantören de obligatoriska krav som ställts? 10 kap LOU om obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunder 11 kap LOU om kontroll av leverantörers lämplighet och val av deltagare m.m.

Upphandlingsprocessen Andra steget: Utvärdering av anbud Krav på föremålet för upphandlingen Tilldelningskriterier Obligatoriska krav, den tekniska specifikationen 6 kap LOU Tilldelningskriterier: Lägsta pris eller emf ”hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.” De särskilda kontraktsvillkoren regleras i 6:13: ”En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Dessa villkor skall anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.”

Upphandlingsprocessen Tilldelningsbeslut meddelas alla anbudsgivare Avtalsspärr tio dagar – förbud för den upphandlande myndigheten att ingå avtal, eftersom Anbudsgivarna behöver skälig tid (tio dagar) för att bedöma om ansökan om överprövning ska lämnas in LOU 16:1 (och 3) om avtalsspärren vs LOU 16:11 om överprövningsfristen (hänvisar till 16:1 och 3)

Upphandlingsprocessen Överprövning Tidsödande? En process tar 1,9 månader i förvaltningsrätten Statistik finns, men ta höjd för risken att fastna Framförhållning viktig

Statistik Ca 20 000 upphandlingar genomfördes år 2012 94 % avsåg förenklat eller öppet förfarande 30 % av alla upphandlingar avser ramavtal 37 % av landstingens upphandlingar avser ramavtal Typ av myndighet Andel Kommun 44 % Landsting 8 % Stat 19 % Bolag 24 % Övriga 5 %

Statistik Under 2012 blev 7 % av alla annonserade upphandlingar överprövade. Upphandlingar med öppet förfarande blev överprövade i 13 % av fallen, medan Förenklat förfarande överprövades i 5 % av fallen.

Statistik Stockholms läns landsting fick 34 % av sina upphandlingar överprövade Region Skåne 15 % VGR 15 %

Statistik Den långsiktiga trenden är att antalet överprövningar ökar År 2012 anhängiggjordes 3 265 överprövningsärenden i förvaltningsrätterna Det innebär inte att 3 265 unika upphandlingar överprövades

Statistik Handläggningstiden i FR är 1,9 månader Leverantörer får bifall i ca 37 % av de mål som sakprövas i förvaltningsrätterna Det motsvarar ca 2,6 % av det totala antalet genomförda upphandlingar under år 2012

Ramavtal Avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod Huvudregel – ramavtals löptid kan maximalt vara fyra år (inklusive options- och förlängningsklausuler) om det inte finns särskilda skäl Upphandlingsförfarandet vid ramavtal förändras inte Förfrågningsunderlagets utformning och hur ramavtalet ska användas beror på typen av ramavtal Ramavtal definieras i 2 kap. 15 § LOU Ramavtal av typen hyllvaror och enklare tjänster kan typiskt sett vara rangordnade, medan lite mer komplicerade varu- och tjänsteavtal (samt kombinationer av dessa) som inte sällan kräver implementeringsprojekt o.dyl. passar bra som fku-ramavtal. Ramavtal med En leverantör och alla villkor fastställda Flera leverantörer och alla villkor fastställda (helst minst tre) Flera leverantörer och alla villkor inte fastställda Skillnaden mellan kontrakt och ramavtal Kontrakt avser en

Ramavtal – alla villkor fastställda Villkoren får inte ändras vid avrop Kontakta först den ramavtalsleverantör som har plats 1 i rangordningen (om flera leverantörer) Leverantör 1 har leveransskyldighet. Om nr 1 ändå inte kan leverera, kontakta nr 2 osv Ska framgå av förfrågningsunderlaget under vilka förutsättningar man kan frångå rangordningen I de fall villkoren i ramavtalen är fastställda, och ramavtalen tecknats med fler än en leverantör, tilldelas kontrakt enligt den fördelningsnyckel som bestäms när ramavtalet ingås (kallas även att avropa från ramavtalet). En vanlig typ av fördelningsnyckel är rangordning och avrop görs i dessa fall till den leverantör som är överst i rangordningen. Om den tillfrågade leverantören inte kan leverera varan eller tjänsten till det pris (eller enligt de övriga villkor) som är avtalat ska nästföljande leverantör tillfrågas. Samtliga villkor fastställda stadgas i LOU – 5:3 – en leverantör (villkoren i ett kontrakt som grundar sig på ramavtalet överensstämma med villkoren i ramavtalet) eller 5:6 - när det är flera leverantörer (tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtalet ske genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud. Kontrakt ska tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet.)

Ramavtal – alla villkor fastställda Kontraktstilldelning sker omedelbart i samband med avrop Ingen skyldighet att informera samtliga leverantörer på ramavtalet om att avrop sker och att kontrakt tilldelats I de fall villkoren i ramavtalen är fastställda, och ramavtalen tecknats med fler än en leverantör, tilldelas kontrakt enligt den fördelningsnyckel som bestäms när ramavtalet ingås (kallas även att avropa från ramavtalet). Den allra vanligaste fördelningsnyckeln är rangordning (andra tycks mest existera i idévärlden), avrop görs i dessa fall till den leverantör som är överst i rangordningen. Om den tillfrågade leverantören inte kan leverera varan eller tjänsten till det pris (eller enligt de övriga villkor) som är avtalat ska nästföljande leverantör tillfrågas. Samtliga villkor fastställda stadgas i LOU – 5:3 – en leverantör (villkoren i ett kontrakt som grundar sig på ramavtalet överensstämma med villkoren i ramavtalet) eller 5:6 - när det är flera leverantörer (tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtalet ske genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud. Kontrakt ska tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet.)

Ramavtal – förnyad konkurrensutsättning Ny skriftlig inbjudan till ramavtalsleverantörerna att lämna anbud i enlighet med de villkor som angetts i ramavtalet Villkor får preciseras och kompletteras – dock inga nya krav och villkor! Tidsfrist – tillräcklig, med hänsyn till avropets art och omfattning Kontrakt, inte ramavtal i ramavtalet Kontraktets längd – olika beroende på ramavtal FKU stadgas i 5 kap. 7§ LOU. Ny inbjudan…. Villkoren i ramavtalet får preciseras och kompletteras under förutsättning att villkoren angetts i förfrågningsunderlaget. Det går inte att lägga till nya villkor, krav eller kriterier i efterhand. Om man vill lägga till andra kriterier än de som stadgats i ramavtalet, finns det en risk att den förnyade konkurrensutsättningen kan komma att anses utgöra en ny upphandling vilket medför att reglerna i LOU om annonsering osv. måste tillämpas. Tidsfrister – Viktigt att ge Leverantörerna tillräckligt lång tid på sig att svara, beroende på komplexiteten i avropet. Kontrakt såsom det benämns i LOU är detsamma som leveransavtal och avropsavtal. Ett ramavtal anger villkoren för senare kontraktstilldelningar. Inte villkoren för senare tilldelningar av ramavtal. Det föreligger således krav på att kontraktsföremålet specificeras med avseende på volym, mängd, löptid o.dyl. Längden på kontraktet kan, om inte ramavtalet säger något annat, löpa lika långt som själva ramavtalet. Viktigt att i kontraktet uppge till vilket datum kontraktet ska gälla och om det finns optioner på förlängningar av kontraktet. Går ej att förlänga kontraktet om det inte anges i kontraktet, då måste iså fall ett nytt avrop ske. I vissa ramavtal är det begränsat hur lång tid kontraktet får löpa när ramavtalet gått ut.

Förnyad konkurrensutsättning Sekretess råder precis som vid en upphandling 19 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen Tilldelningsbeslut ska kommuniceras med alla som svarat på avropet 9 kap. 9 § LOU Frivillig avtalsspärr – skydd mot ogiltighetstalan 16 kap. 15 § LOU Söndagsregeln lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid Vid förnyad konkurrensutsättning råder det precis som i vanlig upphandling anbudssekretess. Får ej öppna inkomna avropssvar förrän sista anbudsdag löpt ut och öppning av anbuden ska ske samtidigt. Ett tips är att ha en speciell e-post låda till detta så man inte råkar öppnar avropssvaren innan. Innan tilldelningsbeslutet kommunicerats med RAL så råder anbudssekretess. Tänk även på om någon anbudsgivare begärt kommersiell sekretess – sedvanlig sekretessprövning ska naturligtvis alltid ske enligt rutiner för er organisation. Tilldelningsbeslutet måste skickas ut till alla som har svarat på avropet. Om bara ett anbud inkommit, behövs inget tilldelningsbeslut. Någon avtalsspärr behöver heller inte iakttas – avtal kan ingås direkt. ”I de situationer då det endast finns en anbudsgivare gäller inte regeln om upplysning om tilldelningsbeslut och därmed inte heller regeln om att det skall gå tio dagar innan upphandlingen får avslutas, se författningskommentaren till 1 kap. 28 § och 7 kap. 1 § LOU. Upphandlingar med endast en anbudsgivare är således undantagna från dessa krav utan att det införs någon särskild föreskrift härom.” Se prop 2001/02:142 s 81, 96 (komm t 1:28 ÄLOU) och 102 (komm t 7:1 ÄLOU) bl.a. I tilldelningsbeslutet kan en frivillig avtalsspärr iakttas. Vid fku är denna avtalsspärr frivillig till skillnad från en upphandling. Genom att tillämpa den frivilliga avtalsspärren möjliggörs att fkun kan överprövas men å andra sidan så säkerställs att de avtal som ingås därefter inte kan komma att ogiltigförklaras. Om man iakttar den frivilliga avtalsspärren måste detta framgå tydligt av tilldelningsbeslutet. För att räkna ut dagarna som den frivilliga avtalsspärren löper så måste man beakta den s.k. söndagsregeln, vilket innebär att om den sista dagen för att vidta en åtgärd infaller på en helgdag (lördag, söndag eller annan helgdag) får den i stället vidtas nästkommande vardag. Man kan då som avropande organisation först teckna avtal på vardagen därpå (dvs tisdag).

Ramavtal – komboavtal Att från ett och samma ramavtal tillämpa både rangordning och förnyad konkurrensutsättning som tilldelningsmodeller Måste vara förenligt med LOU:s principer om bl.a. likabehandling och transparens Förfrågningsunderlaget måste ange tydliga villkor för vilken tilldelningsmodell som ska användas, det får inte uppkomma en situation där båda modellerna skulle kunna komma att tillämpas Förfrågningsunderlaget får inte lämna utrymme för avropande myndighets fria skön.

Vanliga frågor Om en återförsäljare är partner till leverantörer på olika ramavtal, kan man då teckna ett enda leveransavtal som avser avrop från fler än ett ramavtal? Nej eftersom det är olika upphandlingar. Kan vi direktupphandla om vi inte överskrider direktupphandlingsgränsen för ett år, trots att det finns ramavtal på det vi tänkte köpa? Måste vi göra en avstegsanmälan? Finns ett ramavtal är man bunden att avropa från det oavsett om det enskilda avropet avser ett litet belopp.

Vanliga frågor Om inte alla ramavtalsleverantörer har efterfrågad vara/tjänst kan man då gå direkt till den som har detta på ett rangordnat ramavtal? Det måste framgår av ramavtalet när man får frångå rangordningen. Det är myndigheten som har bevisbördan. Vårt ramavtal håller på att löpa ut efter fyra år och den pågående upphandlingen är överprövad. Kan vi förlänga vårt ramavtal? Nej en överprövning utgör inte särskilda skäl för att förlänga ramavtalet efter fyra år. (KR Stockholm mål 5609 - - 5629-10)

Vanliga frågor Vi vill lägga till nya tilldelningskriterier vid vårt avrop i den förnyade konkurrensutsättningen – får vi det? Ja man kan använda andra tilldelningskriterier vid den förnyade konkurrensutsättningen än de som användes vid upphandlingen av själva ramavtalet. Det är t.ex. fullt möjligt att vid ett avrop tilldela kontrakt efter en utvärdering av enbart kvalitetskriterier och i ett annat avrop tilldela kontrakt endast på tilldelningskriteriet lägsta pris. Observera att de tilldelningskriterier som får användas vid avrop måste framgå i förfrågningsunderlaget och ramavtalet.

Vanliga frågor Vi ska göra ett avrop genom förnyad konkurrensutsättning, värde ca 12 000 sek. Är det så att man vid förnyad konkurrensutsättning på ett ramavtal alltid ska vänta 10 dagar efter att ha meddelat tilldelningsbeslut? Nej man kan tilldela kontrakt direkt efter tilldelningsbeslutet, men vid osäkerhet eller för att undvika en ogiltighetstalan rekommenderas man att iaktta den frivilliga avtalsspärren.

Vanliga frågor Vi har fattat tilldelningsbeslut och valt att iaktta en avtalsspärr på 10 dagar men sista dagen infaller på en söndag - så när kan vi då teckna kontrakt? Man kan tidigast teckna kontraktet på tisdagen. Söndagsregeln innebär att om den sista dagen att vidta en åtgärd infaller på en lördag, söndag eller helgdag förlängs avtalsspärren till och med nästkommande vardag. Kan vi teckna kontrakt trots att vi använt oss av en frivillig avtalsspärr? Nej det vore olyckligt eftersom kontraktet kan komma att ogiltigförklaras av domstol. Har man bestämt sig för avtalsspärr måste den löpa ut innan kontrakt ingås.

Vanliga frågor Vårt pågående kontrakt har ogiltigförklarats efter 4 månader – vad händer nu? Ni eller er kontraktspart kan inte längre fullgöra kontraktet. Detta innebär att om förpliktelser i kontraktet helt eller delvis har uppfyllts ska prestationerna återgå. I praktiken innebär detta att det som redan fysiskt är levererat ska återställas till leverantören. Om detta inte är möjligt ska förmögenhetsläget återställas dvs. parterna ska ekonomiskt vara i samma läge som innan kontrakt tecknades.

Nya direktiv på gång Mål: Att förenkla förfarandena till förmån för alla ekonomiska aktörer Att främja de små och medelstora företagens deltagande Att garantera bästa möjliga resultat när det gäller förhållandet mellan kvalitet och pris Att utnyttja offentliga medel på ett effektivt och öppet sätt Enligt föredraganden av yttrandet verkar kommissionens förslag ha rätt inriktning, särskilt när det gäller följande delar: – Modernisering av förfarandena: upphandlande myndigheter ska kunna bestämma den mest praktiska ordningen genom att pröva tilldelningskriterierna före urvalskriterierna och som ett tilldelningskriterium beakta organisationen och kvaliteten på den personal som utsetts att fullgöra kontraktet. – Upphandlande myndigheter ska ha rätt att utesluta ekonomiska aktörer som har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av tidigare kontrakt. – Upphandlande myndigheter ska kunna godkänna anbudssökande eller anbudsgivare trots att det finns ett uteslutningsskäl om de har vidtagit lämpliga åtgärder för att avhjälpa konsekvenserna av allt olagligt beteende och effektivt förhindra fortsatta oegentligheter.

Nya direktiv på gång ”Slut på det lägsta prisets diktatur” Marc Tarabella, EU-parlamentariker, föredragande ”Man kan inte sitta i en kommun och upphandla städtjänster från ett företag som inte ser till att man följer kollektivavtal” Marita Ulvskog, SVT 17 jan 2014 Är det fritt fram att upphandla svenskt kött? Lägsta pris? Se art 67-68: Huvudregel är emf (art 67.1). Dock art 67.2: ”Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ur den upphandlande myndighetens synvinkel ska fastställas på grundval av priset eller kostnaden genom en analys av kostnadseffektivitet, exempelvis en analys av livscykelkostnader i enlighet med artikel 68”, och art 67.5: ” Den upphandlande myndigheten ska ange i upphandlingsdokumenten, hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, utom om detta fastställs endast på grundval av priset.” Kollektivavtal, se art 18: ”Principer för upphandling 1. De upphandlande myndigheterna ska behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara på ett öppet och proportionerligt sätt. Upphandlingen får inte utformas i syfte att undanta den från tillämpningsområdet för detta direktiv eller att på ett konstgjort sätt begränsa konkurrensen. Konkurrensen ska anses begränsas på ett konstgjort sätt om upphandlingen utformas i syfte att på ett otillbörligt sätt favorisera eller missgynna vissa ekonomiska aktörer. 2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.” Svenskt kött? Principen om icke-diskriminering gäller fortfarande. I livscykelkostnaden kan ligga sådana kostnader som anges i art 68.1.b: ”Kostnader som kan tillskrivas externa miljöeffekter som är kopplade till varor, tjänster eller byggentreprenader under deras livscykel, under förutsättning att deras penningvärde kan fastställas och kontrolleras. Dessa kostnader kan innefatta kostnader för utsläpp av växthusgaser och andra förorenande ämnen samt andra klimatanpassningskostnader.”

Nya direktiv på gång Lägsta pris kommer att kunna utgöra det enda tilldelningskriteriet även framgent Kollektivavtal kommer inte att kunna krävas i någon större utsträckning än i nuläget Svenskproducerat? Man kan beakta livscykelkostnader, i vilka t.ex. kostnader för utsläpp av växthusgaser får ingå, om de kan fastställas och kontrolleras Krav på kollektivavtal? Se skäl 37: De relevanta åtgärderna bör tillämpas i överensstämmelse med de grundläggande principerna i unionsrätten, särskilt i syfte att säkerställa likabehandling och icke-diskriminering. Skäl 39 anger möjligheten att i offentliga kontrakt inkludera bestämmelser som garanterar efterlevnaden av kollektivavtal i överensstämmelse med unionsrätten – särskilt kontraktsvillkor…

Nya direktiv på gång I principiellt hänseende har ingenting förändrats på något väsentligt sätt Likabehandling Icke-diskriminering Ömsesidigt erkännande Gäller även framgent

Nya direktiv på gång Ramavtal Tydligare när det gäller vem som får avropa från ramavtal – man måste vara tydligt angiven som part från början Komboavtal regleras uttryckligen Se skäl 60 för avropsberättigade Se skäl 61 3 st och art 33.4 b för kombo. Kombo fordrar flera leverantörer

Nya direktiv på gång Större dynamik vid avrop av bl.a. hjälpmedel Ramavtal med alla villkor fastställda: Vid kontraktstilldelning från ramavtal avseende varor eller tjänster som är avsedda att användas av fysiska personer, får kriterierna för att välja leverantör innefatta de berörda personernas behov eller val. Enskilds val ska kunna utgöra tilldelningsgrund vid avrop från ramavtal avseende hjälpmedel.

Slut Tack för att ni lyssnade!