1a. Olika inflationsmått 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt ny metod. Källa: SCB och Riksbanken.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Konjunkturläget Mars 2007 Arbetsmarknadsgap, timlön och UND1X-inflation Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring,
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Löneförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Tabell 1. Inflation med olika mått Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken * Inflationstalen beräknade enligt den metod som användes t.o.m.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Arbetslöshet Avvikelse från 2007 års nivå, procentenheter.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitik och produktivitet Vice riksbankschef Svante Öberg Januari 2008.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Facken inom industrin tolkade vinsterna VINSTER OCH LÖNSAMHET, Facken inom Industrin 8 december 2011) ” ”
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitiken och det svårfångade resursutnyttjandet Maj 2009 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Produktivitet i näringslivet
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner
Källor: SCB och Riksbanken
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Hans Lindblads bilder
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Källa: US Department of Commerce
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Tre parallella förlopp i svensk ekonomi
Källor: SCB och Riksbanken
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Elanvändning i Norden och systempris (rullande 52-veckorsvärde)
Presentationens avskrift:

1a. Olika inflationsmått 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt ny metod. Källa: SCB och Riksbanken

1b. Olika inflationsmått 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt gammal metod. Källa: SCB och Riksbanken

2. Inflation i varor och tjänster (exkl. olja, energi och boräntor) 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt ny metod. Källa: Riksbanken

3. Varor i konsumentledet 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt ny metod. Källa: Riksbanken

4. Varor i konsumentled & producentled 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt ny metod. Källa: SCB och Riksbanken

5. Produktpris, insatsvaror och vinstmarginal i svensk industri Anm. Insatsvaror och produktpris är årsförändring i procent, vinstmarginal är nivå i procent av bruttoproduktionsvärde. Källa: Konjunkturinstitutet.

6. ULC, arbetskostnader och produktivitet i industrin Årsförändring i procent Anm. ULC är enhetsarbetskostnad. Källa: Konjunkturinstitutet.

7. TCW-index, UNDIMPX xe och importerade konsumtionsvaror 12-månadersförändring i procent Anm. TCW är växelkursindex, UNDIMPX xe är underliggande importerad inflation exkl. olja och energi. Källa: SCB och Riksbanken

8. Enhetsarbetskostnad (ULC) Årsförändring i procent Källa: Konjunkturinstitutet.

9. Vinstmarginaler Procent Anm. Vinst i procent av bruttoproduktionsvärde. Källa: Konjunkturinstitutet.