Hälsning från Sirkka Hej på er alla! Ni som var på mitt seminarium kommer här att se att jag inte hann med hela min presentation  Jag kunde ju ha valt att ta bort de bilderna för att inte avslöja mig men tänker att det är dumt för kanske finns något där ni har nytta av. För er som vill veta mer hittar ni mig på sirkka.persson@kringlaskolan.se Vill ni se lite om vår skola hittar ni filmer på vår startsida (5 playknappar) www.kringlaskolan.se Må så gott

Skolledaren och forskningen Skolutveckling genom pedagogiskt ledarskap Kringlaskolan var en skola med låga, ojämna resultat, dålig ekonomi och skadat rykte. Forskning och väl beprövad erfarenhet utgör grunden för vår skolutveckling. Med tydligt pedagogiskt ledarskap har skolan nu helt andra resultat och ett helt annat rykte.

Framgångsfaktorer Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap, rektors förmåga att tydliggöra målen, var ska vi Trygghet, trivsel och goda relationer Lärares förmåga att engagera sig i varje elev , se till särskilda behov och individanpassa Mer tid för lärarna till planering och undervisning Ge förmåga att se sammanhang och samband Kollegialt lärande Formativ bedömning

Kringlaskolan startades i augusti 1998 av en riktig eldsjäl som en F-5 skola med 48 elever Skolans profil var Mässingsblås Konkurs mars 1999, bildade ekonomisk förening Jag började som klasslärare på skolan i januari 2001 och undervisade då i en åk 1 och fick också ta hand om hemkunskapen för år 5. I januari 2002 var skolan konkursmässig igen men hann räddas genom en företagsrekonstruktion Resultaten var mycket ojämna och arbetet i klassrummet var i princip var lärares ensak. Det var otydlig ledning Skolan hade osäker elevtillströmning och man var tvungen att ta emot alla som sökte och det gjorde att det blev ojämnt elevunderlag så det fanns både åldersblandade- & homogena grupper Skolans rykte var sådär och det fanns personal som skämdes att berätta var de jobbade Skolans grundare och dåvarande rektor slutade i februari 2002

Lite siffror för att ge en tydligare bild av dåvarande läge Nationella prov år 5 28 % med icke godkänt resultat Trivselenkäten 14 % som inte kände sig trygga Vi lägger fokus på att rädda och bygga upp ekonomin Skolan utökar -06 på föräldrars önskemål till en F – 9 skola första avgångsklassen var 2008 Nationella prov i svenska 85 % med godkänt resultat Meritvärde 165,5 Behöriga till gymnasiet 87 % Fullständiga betyg 46 %

PUG Föra Kringlaskolan framåt och se till att vi ligger i framkant samt kvalitetssäkra den pedagogiska utvecklingen så att vi ökar elevernas måluppfyllelse. Detta gör vi genom att följa forskning och ta del av andras goda exempel.

Kringlaskolans Kvalitetshjul Nuläge Mål Syfte Metod Tidsram Utförande Utvärdering Analys Ny plan

Det självklara valet för dig med höga krav på trygghet och kunskap

Kringlaskolans Trygghetspaket Öppet Hus – Informationsmöte – Förskolebesök Välkomstsamtal & inledningssamtal Trygghetsstarter för förskoleklassbarnen Upptaktsveckor Kontinuerligt värdegrundsarbete Alla barn är allas barn Nolltolerans Inget ”mobbingprogram” utan arbete efter Kringlaskolanmodellen Vi hade på senaste Trivselenkäten 99 % som kände sig trygga

Kringlaskolans kunskapsresultat 2010 - 2014 Nationella prov i svenska Då Nu År 3 icke godkänt resultat 11 % 0,07 % År 5/6 icke godkänt resultat 28 % 0 % År 9 icke godkänt resultat 14,8 % 8 % Fullständiga betyg år 9 46 % 79 % Meritvärde slutbetyg 165,5 % 205,5 % Behöriga till nationellt gy.program 87 % 96 %

Human Dynamics Sandra Seagal, Ph. Dr, har sedan 1979 arbetat med att utforska Human Dynamics och att utveckla tränings- och utbildningsprogram för näringsliv, skola, hälso- och sjukvård, föräldrautbildning och tvärkulturellt brobyggande. Internationella forskningsstudier, 5 st oberoende Magisteruppsatser, bl.a Human Dynamics – ett verktyg för en inkluderande skola C – uppsatser Utvärdering av 10 Års arbete i Osby kommun 1984 kom Ph.Dr Sandra Seagal och David Horne till Sverige genom en inbjudan från Sören Gyll, dåvarande koncernchef för Procordia. Många andra företag kom att intressera sig för Human Dynamics och deltog i utbildningar, bl a Philips, Volvo, Posten, Telia, Ericsson och Bacho. 1986 startade arbetet med Human Dynamics i den offentliga sektorn, främst inom skola och barnomsorg. Human Dynamics är idag ett mycket uppskattat verktyg inom många olika branscher.

Att ge lärarna rätt förutsättningar Struktur och kultur Fortbildning Schemat som pedagogiskt redskap elev & lärare Väl utbyggd elevvård Skolvärdinna – lärarassistent Målstyrning

Pedagogiskt ledarskap genom lektionsbesök

Rektor på besök i klassrummet en central fråga Forskarna inte helt eniga Hans-Åke Scherp - nej Olof Johansson - regissör Ulf Blossing & Helene Ärlestig – observera & samtala Helen Timperley – förändring i klassrummet, förändring i elevers lärande John Hattie – inget enkelt recept, social process Hur vanligt hade det varit för min egen personal innan de kom till oss och vad tycker de nu

Observationsprotokoll Tidspassning Starten Förberedelse/struktur Genomgång Övergångar Elevkontakt Förhållningssätt Kroppspråk/positionering Metodik/arbetssätt Fortsätt så Utvecklingsområden

Kollegialt lärande Rektors besök i klassrummet Observationsprotokoll Reflekterande samtal Forskargrupper Inläsning & pedagogiska diskussioner Rektor filmar Lektionsbesök hos kollegor Ämneskonferens Medarbetarsamtal Lärarnas IUP Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområden från klassrumsbesök Språket Läsförmågan Särskilda behov Att eleverna inte alltid visste varför de skulle lära sig vissa saker Att eleverna inte alltid förstod vad de skulle lära sig Att de ganska sällan visste vad slutresultatet förväntades vara Att de sällan satte mål i början för vad de ville uppnå för resultat Att många lärare var bra på att diagnosticera men inte alltid visste vad de skulle göra med resultatet, reparera Att det var vädigt mycket summativ bedömning och inte lika mycket formativ bedömning Det var mycket feed back och inte så mycket feed forward Många lärare hade också svårt med den allmänna strukturen kring undervisningen En del lärare hade även svårt med ledarskapet i klassrummet

Att bedriva undervisning utan att tillämpa timplanen Timplan för grundskolan Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska eller svenska som andraspråk 1 490 Engelska 480 Matematik 900 Geografi 885 Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi 800 Fysik Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 665 Därav skolans val 600

Målstyrt arbete Kringlaskolanmodellen Var står vi idag Vad ska vi lära oss Varför ska vi lära oss det Hur gör vi för att lära oss det Hur lång tid har vi på oss Projektarbeten och andra lektioner Utvärdering och bedömning av hur det gick Analys av varför det gick som det gick Nya mål, vad gör vi härnäst

Arbetsgång Så ett frö – väcker nyfikenhet och sätter igång tankarna Happening – inspirerar och väcker lust att lära Brainstorming – ta reda på elevernas förkunskaper och intresse för ämnet Planering – utforma arbetsplaner med elevernas delaktighet Utförande – arbete Examination – vad har vi lärt oss Utvärdering & bedömning– elever och lärare utvärderar hur det gått Ny plan – vi diskuterar hur vi kan komma vidare

Bornholmsmodellen gör barnen läsberedda Vilar på vetenskaplig grund Språklekar varje dag Genom lek gör man barnen fonologiskt medvetna Varierat arbetssätt Olika material Protokoll för uppföljning

Pilen SIH, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan Skolverket Folkbildningsrådet H. M. Konungen Specialpedagogiska institutet Specialpedagogiska skolmyndigheten Pilen kombinerar en pedagogisk struktur med ett lustfyllt arbetssätt, där många laborativa övningar och datorprogram ingår. Det unika med upplägget är att elever i både special- och klassundervisning kan använda samma läromedel. Läraren kan individualisera inom klassens ram, och varje elev kan få möjlighet att utvecklas på sin nivå.

Nya Zeeland inspirerar Kringlaskolan Reading Recovery

Kringlaskolans Läs- & skrivplan Vad skall göras ? Exempelvis screeningtester som mäter språklig medvetenhet, bokstavskontroll, avkodning och läsförståelse mm När skall det göras ? Flera olika punkter varje läsår Vems ansvar är det ? Tester kan utföras av ex speciallärare eller klasslärare Tidpunkt på läsåret För det systematiska, mäta samma tidpunkt varje läsår Åtgärder och insatser vid behov Ex. Läslabbet Uppföljning av träningen Ex. nytt test Dokumentation Ex. God läs- och skrivutveckling eller H4-kurva Ansvarig för uppföljning av träning

Vi är övertygade om att allt detta arbete ligger till grund för våra förbättrade resultat Nationella prov i svenska Då Nu År 3 icke godkänt resultat 11 % 0,07 % År 5/6 icke godkänt resultat 28 % 0 % År 9 icke godkänt resultat 14,8 % 8 %

… fler behov uppmärksammade vid klassrumsbesök Att eleverna inte alltid visste varför de skulle lära sig vissa saker Att eleverna inte alltid förstod vad de skulle lära sig Att de ganska sällan visste vad slutresultatet förväntades vara Att de sällan satte mål från början för vad de ville uppnå för resultat i slutet utan det mera blev som det blev Att det var vädigt mycket summativ bedömning och inte lika mycket formativ bedömning

Arbetsplaner Årskurs 1 – 3 Individuella målkort Temaplan Målcirklar Akademiplan Arbetsplan m kunskapskrav Total sammanställning

Vi är övertygade om att den förbättrade läs- och skrivförmågan tillsammans med det övriga målfokuserade arbetet är grunden till våra förbättrade resultat Resultat Då Nu Fullständiga betyg år 9 46 % 79 % Meritvärde slutbetyg 165,5 205,5 % Behöriga till nationellt 87 % 96 % program på gymnasiet

Allt detta har lett till att det är mycket lättare att arbeta formativt och att ge återkoppling som är framåtsyftande Det i sin tur har lett till att eleverna blir mycket mer medvetna och därmed också mer målinriktade *

Kringlaskolans utvecklingsarbete Leta kända framgångsfaktorer som man kan hitta stöd för i forskning eller i väl beprövad erfarenhet Trygghetspaket - Kringlaskolanmodellen Alla barn har särskilda behov – Human Dynamics Målstyrning – timplanelöst Rektors klassrumsbesök Systematiskt kvalitetsarbete – Kringlaskolans kvalitetshjul Kollegialt lärande Formativ bedömning Från 46 % behöriga till gymnasiet till 96 % behöriga  Från 86 % trygga till 99 % som känner sig trygga   