Bakgrund I och med att betalledsområden bildas för att klara finansieringen för preparering och underhåll har det blivit besvärligt för skoteråkare att.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Europeiska kommissionens förslag till:
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Inledande information för framtida allmänt vatten och avlopp
Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Rexnet.
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Serviceprogram (RSP) Välkomna Jämtlands län - att längta till och växa i.
En översyn av riksintressen pågår
Projekt Skaftö Framtid Kick -Off inför Etapp 1. Skaftö Folkets Hus 9 december 2006.
Överenskommelse om samarbete mellan parterna i ”skoter-Sverige” Syfte: Att effektivisera och samordna arbetet för en hållbar snöskotertrafik.
LTA - Tryckavlopp för småhus
Årsuppföljning LSO.
Vår förening - Så kan du vara med och påverka!
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Temagrupp - Skapa och utveckla kulturella mötesplatser! Det här vill vi utveckla tillsammans! 13 september.
Kulturmiljöfrågor i PBL
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
1 Gruundutbildningen på EE Ny högskoleproposition Ny mastersutbildning Påverkan på civilingenjörsutbildningen Förändringar av E programmet.
Samordnad individuell plan
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Strandskydd och miljöpolitik
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Nationella Snöskoterrådet jobbar för en långsiktigt hållbar snöskotertrafik! Lägesrapport Nationellt snöskoterforum i Piteå1 februari 2013 Nationella Snöskoterrådet.
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
Behov av habilitering och rehabilitering
Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.
Fiber i Bråbacka (?)
Lantmäteriets informationsförsäljning
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Reseproduktion och försäljning
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland 2015 Bakgrund Kommunerna ska enligt 5 kap. 8§ socialtjänstlagen göra sig väl förtrogen med.
Snöskoterforum Falun 18 nov 2011
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Skall ta fram förslag till olika finansieringsalternativ för mer omfattande och långsiktiga investeringar. Gruppen bör även överväga reglerna för bestämmande.
5S grunden för allt förbättringsarbete
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Förslag till verksamhetsplan med ekonomisk plan för 2014 RF-stämman 2011 beslutade attuppdra till RS att, efter samråd med DF, klargöra och fastställa.
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
Nationella Snöskoterrådet jobbar för en hållbar snöskotertrafik! Lägesrapport mars 2010 Nationella Snöskoterrådet på skotertur i VÄSEKS område i februari.
Varmt välkomna Maria Bohlin moderator Tack till ABF Nyköping-Oxelösund Länsstyrelsen.
Presentation Socialstyrelsen är statens nationella expert- och tillsynsmyndighet inom hälso- och sjukvård. socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd och.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Ledningar i kommunägd mark
Inger Krekula Strategisk översiktsplan Ett nytt begrepp? PBL 1987:10 PBL 2010:900 -bestämmelser om ÖP:s innehåll -ett led i kommunens utvecklings-
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Nationell EBH-träff – Osäkerheter och projektrisker Ulf Larsson, Naturvårdsverket.
Gemensamma anordningar Vägar och lokala grönområden VA Vatten och Avlopp (VAD) Fjärrvärme El Tele Fjärrvärme mm.
AFFÄRSPROJEKTPLAN Projektgruppen / Nordanstigs Byafiber.
1 Bli medlem i ett Saco-S-förbund Nytt pensionsavtal för unga akademiker
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Fortbildning och erfarenhetsutbyte för kommungruppsledamöter Ida Nyberg Storvik, 20 oktober 2015.
Föreningsstöd - Kommunikationsstöd
Nödvändigt verktyg för kommunens hantering av elever.
Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) Kerstin hälsar välkomna.
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Ledningar i kommunal mark & ”Utbyggnadslagen” Nätverket SAK 4 maj 2017
VÄXTKRAFT MÅL 3 lokal utveckling insatsområde 4 Svenska ESF-Rådet
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
VÄXTKRAFT MÅL 3 lokal utveckling insatsområde 4 Svenska ESF-Rådet
Samordnad utveckling för god och nära vård
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Bakgrund I och med att betalledsområden bildas för att klara finansieringen för preparering och underhåll har det blivit besvärligt för skoteråkare att åka längre sträckor, då man behöver betala till flera på den tänkta färdvägen. Det är också oklart för skoteråkaren hur man hittar rätt då skyltning, märkning och preparering kan skilja väldigt mycket mellan olika områden/landsändar. På vissa sträckor är också utmärkning av leder väldigt dålig. Allt fler kommer med frågor till Turistinformationerna hur man skall åka för att ta sig till olika områden och destinationer, oftast har dessa liten kunskap om skoterfrågor och frågeställaren får oftast ej fullvärdig information. 2 transitleder.se

Mål Att sammanlänka de skoterleder som redan idag finns genom den Svenska fjällkedjan till ett transitled-system. Samt att ansluta dessa med leder från låg/kustlandet. Att skapa bättre möjligheter för enskilda långfärdsåkare genom flera områden. Att skapa bättre förutsättningar för kommersiell skoterturistverksamhet efter lederna. Att lederna bidrar till ökad tillgänglighet till naturupplevelser och utflykter för alla. Att öka möjligheterna för serviceföretagen och turistanläggningar att få större kundunderlag till sina anläggningar. Att ledernas sträckning stör djurliv och övriga i naturen så litet som möjligt. Att tillgodose säkerheten på de leder som ingår i systemet. 3

Delmål Att i första steget bilda en Ekonomisk Förening som kan vara projektägare av det fortsatta arbetet med att samordna de befintliga betalledsområderna. Att skapa en projektorganisation med bred förankring så att projektet kan genomföras med så lite krångel som möjligt. Att mellan och inom dessa områden skapa ett system av transitleder. Att bygga upp försäljnings och marknadsföringssystem för den bildade Ekonomiska Föreningen. Att i nästa steg samordna befintliga ledsträckningar mellan områderna, Sälen – Idre - Funäsdalen – Ljungdalen/Storsjö Kapell - Åre – Åkersjön – Frostviken. Att i första hand få ovanstående ledsträckningar att fungera. Att vara öppen för en utveckling av ovanstående ledsträckningar efterhand som möjligheter finns. Ta fram underlag för att skapa en webbaserad kartlösning integrerad med webshop för kortförsäljning. transitleder.se 4

Syfte Stärka näringslivet genom att en genomtänkt planering av ett transitledsystem. Skapa förutsättningar för utveckling av hållbar skoterturism. Ett genomarbetat ledsystem förväntas medföra minskade störningar och olägenheter från skoteråkningen. Att förenkla för långåkare. Att skapa förutsättningar för utveckling av aktiviteter i anslutning till lederna. Att öka säkerheten efter lederna. 5 transitleder.se

Frågeställningar Vem skall vara huvudman för transitlederna? Hur finansieras utbyggnad och drift av transitleder? Hur utformas ett betalningssystem som omfattar flera olika områden? Är det möjligt att genomföra utbyggnaden av en transitled utan att samtidigt införa regleringsområden? Vem beslutar om regleringsområden då flera kommuner är berörda? Resp. kommun eller länsstyrelsen? Hur säkerställa genomförande/genomförandet om enskilda markägare vägrar upplåta mark samt teckna nyttjanderättsavtal? Vilka ändringar/kompletteringar behövs i det nationella regelsystemet för att kunna genomföra utbyggnaden av transitleden samt övrigt lokalt ledsystem, t ex avseende övervakning, ledavgifter? 6 transitleder.se

Huvudmannaskap Transitlederna är en sammanslutning (Ek.För) av ledhållare, som är ledbolag, skoterklubbar, (länsstyrelser) m.m. Varje ledbolag är suverän inom sitt område avseende avtal med markägare, ledskötsel, anläggning m.m. Transitbolaget är en marknadsförings, försäljnings & pengafördelare för ägarna/medlemmarna. Pengarna fördelas efter utnyttjad ledkilometer för varje kort efter avräkning av driftkostnader för Transitbolaget. 7 transitleder.se

Utformning av betalsystem 8 Om- råde 1 Område 2 Område 3 Om- råde 4 Område 5 Område 6 transitleder.se

Utbyggnad & kostnader Ledsystemet som utnyttjas är det befintliga där sådan ledsträckning finns. Finns inga passande ledsträckningar, anläggs nya av respektive område. Anläggningskostnader och upprustningskostnader bekostas av t.ex. EU-medel, reglerings-, eller näringslivspengar. Driftkostnader skall vara brukarfinansierade, med driftbidrag på statens leder om någon annan än staten skall sköta dessa. Undersöka om möjligheter till någon typ av medfinansiering finns för underhåll av leder från staten. 9 transitleder.se

Ledsträckning Få till så optimal sträckning som möjligt med hänsyn tagit till vattendrag, naturen, naturupplevelser, övernattning, matställen, fikaställen, tankning, skoterservice m.m. Ledsträckning skall ske i samråd med lokala ledbolag. Samråd med lokala intressen. Skyltning efter transitleden skall vara samstämmig och med någon typ av transitledsmärkning. 10 transitleder.se

Transitled och förbudsområden Förbudsområden behöver inte införas för att en transitled skall fungera. Vad gäller förbud är detta en angelägenhet för varje kommun eller länsstyrelse. 11 transitleder.se

Markägaravtal Kommer man fram till att skoterleder är en samhällsangelägenhet som har en stor betydelse för näringslivet, bör det finnas en liknande regel som för framdragande av eldistribution. De lokala ledbolagen tecknar de nödvändiga ledavtal som behövs på samma sätt som görs för övriga leder inom respektive område. En norm vad ersättning skall vara för framdragande av skoterled. 12 transitleder.se

Nationella regler Klarläggande regler avseende rätten att ta betalt. Märkning och uppskyltning av transitleder. Definition av skoterleder. Tydliga krav avseende säkerhet. Regler för övervakning (ledvärdar). Markägarersättning för upplåtande av skoterled. (Regler för framdragande av skoterleder.) 13 transitleder.se

FRAMGÅNGSFAKTORER Näringsdepartementet Miljödepartementet Tillväxtverket Naturvårdsverket Länsstyrelserna, Fjälldelegationen Kommunerna Rennäringen Markägarorganisationer, markägare transitleder.se 14

Hur kan säkerheten upprätthållas? Att transitleder kan tillgodose de säkerhetskrav som skall finnas på skoterled. Att transitleder är uppmärkt enligt gällande bestämmelser. Korrekt markerade på kartan. Regelbundet underhåll. transitleder.se 15