Utbildning Rådgivning Behandling i alkohol- och drogfrågor

Stiftare Chalmers tekniska högskola Göteborgs sjukvård Göteborgs Hamn AB KF Väst AB Marks stiftelse Posten SKF AB Telia Sonera AB Volvo AB Volvo Cars Corporation 2

Medlemmar i Aleforsrådet Alingsås kommun Llentab Artic Paper AB Länsstyrelsen i Västra Götaland B&B Tools AB Park- och Naturförvaltningen i Göteborg Bostads AB Poseidon Renova Borealis AB Stora Enso Newsprint Borås Stad SAAB Automobile AB Broströms Ship Management AB SCA Hygiene Products AB Concordia Maritime AB Stena AB DFDS Tor Line Stena Adactum Dormer Tools AB Stena Bulk EKA Chemicals AB Stena Finans Familjebostäder i Göteborg AB Stena Line AB FömedC Stena Rederi Got Event AB Stena Renewable AB Green Cargo Svenska Kyrkan i Göteborg Göteborgs Gatu AB Svenska Transportarbetareförbundet Göteborgs Konserthus AB Svevia Göteborgs Spårvägar AB Svitzer Sverige AB Göteborgs Universitet Tibco Harrys Pubar AB Tradex Converting AB ICA City i Borås Vägverket Idrotts- och Föreningsförvaltningen i Göteborg Volvo Aero Corporation Västra Götalandsregionen Ineos AB Johns Bygg & Fasad AB 2010-05-05 Kasthall Mattor och Golv AB 3

Anslutna hälsocentraler Affärshälsan Järnhälsan Alviva Kinnekullehälsan Brohälsan/Läkargruppen Kvalita Bohushälsan Boråshälsan Manpower Hälsopartner AB Crama Hälsocenter Markhälsan AB Företagskliniken Motorhälsan i Gbg AB Feelgood Mölndalshälsan AB FHV Tre Hjärtan NMC Sweden Frisk & Kry Previa AB – Göteborg Humanhälsan i Väst AB Slottsbergskliniken AB Husläkaren i Gårda FHV Centrum Slottsmöllehälsan Hyltehälsan Uddevalla FHV AB Hälsan&Arbetslivet Varbergshälsan Hälsans Hus Volvo Aero FHV 4

”Socialt etablerade” personer …men med allvarliga alkoholproblem En vanlig patient ”Socialt etablerade” personer Medelålder 47 år (29-69 år). Nästan alla (91%) har eget boende. Fullföljt grund- och gymnasieskola. 76% arbetar (resten pension, arbetslösa eller långtidssjukskrivna). Få har kriminella problem (11%). …men med allvarliga alkoholproblem Genomsnittlig alkoholkonsumtion per vecka sista året. (gram ren alkohol/vecka) är 1100 gram ren alkohol. 13 år med problematiskt drickande (medelvärde). Nästan hälften (46%) har någon gång provat narkotika. Nästan var femte (17%) har försökt ta sitt liv. Källa: Göteborgs Universitet 5

Screening Syfte: Att identifiera alkohol/drogproblem innan dessa lett till allvarliga konsekvenser Lämpligt när man har stora kontaktytor; Primärvård, Socialtjänst, Företagshälsovård, Högskola m.m Systematiska frågeformulär + labtest CAGE, MAST Audit GGT CDT PETH

Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT) AUDIT kan fånga både riskkonsumenter av alkohol i tämligen tidigt skede och allvarligt alkoholberoende personer. Testet är förhållandevis kulturellt neutralt och rekommenderas av WHO I AUDIT kan man få mellan 0 och 40 poäng. Gränsvärden för riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion anges till 8 för män och för kvinnor till 6 poäng. Antal items: 10 Poängsättning Fråga 1-8: poängsätts med 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng Fråga 9-10: poängsätts med 0, 2 eller 4 poäng Instruktioner: Här är ett antal frågor om Dina alkoholvanor Vi är tacksamma om Du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för Dig. Alla frågorna gäller det senaste året.

Steget efter screening •Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger… •Eller om Audit, Dudit eller CAGE visar att det finns problem… •Eller om biologisk screening visar detta… …då är nästa steg att utreda problemet t.ex. om beroende föreligger eller möjligen missbruk alternativt skadligt bruk … och därefter bör även angränsande hjälpbehov utredas.

Beroende enligt DSM-IV Tolerans 2. Abstinensbesvär 3. Intag av större mängd/under längre tid än vad som avsågs (kontrollförlust) 4. Varaktig önskan/misslyckande försök att minska/kontrollera intag 5. Stor del av livet ägnas åt att införskaffa/konsumera/återhämta sig från droganvändningen 6. Viktiga vardagsaktiviteter minskas/överges pga drogen 7. Fortsatt användning trots vetskap om drogers psykiska/fysiska konsekvenser Fysiologiskt beroende Psykologisk art där känslor, tankar och beteende står i fokus

Hälso-och sjukvårdslagen (§2b) kräver att diagnostisk bedömning görs och kommuniceras med patienten i all behandling under denna lag Trots att socialtjänsten har vårdansvar för alkohol-och drogproblem saknas ännu motsvarande bestämmelser i SoL och LVM.

Kvalificerad bedömning Systematisk – täcka in alla relevanta problemområden Allt för ofta ostrukturerade och subjektiva bedömningar Dokumentation – så bra gjord att en utomstående kan använda utredningen under och efter behandlingsinsatser Möjlighet att analysera olika utfall för individer som fått samma/olika behandlingar

Bedömningsinstrumentet DOK ”DOK utgör på individnivån ett underlag bl a för behandlingsplanering och uppföljning, men kan även användas som underlag för verksamhetsbeskrivning och kvalitetsutveckling.” Frågeområden i DOK Administrativa uppgifter Behandlingskontakt Boende- och levnadsform Familj och umgänge Uppväxtmiljö Utbildning och försörjning Sysselsättning och fritid Alkohol- och drogrelaterad information Behandlingshistoria Fysisk hälsa Psykisk hälsa Kriminalitet Myndighets- och vårdkontakter Öppna frågor Kommentarer till intervjusituationen

1: Problembedömning Mängd Mönster Symtom Konsekvenser Problemet: Konsumtion storlek mönster vanligast med retrospektiva mätningar tex time-line Möjligt med prospektiv mätning, dagbok, alconacka Symtom; Psykologiska och sociala avvikande förhållande till alkohol. Fysiologiska symtom, Internationellty standardiserade psykiatridiagnoser DSM och ICD Konsekvenser; Psykiska problem, familjeproblem, relationsstörningar, kriminalitet, arbetslivsrelaterade problem. Medicinska komplikationer; second great imitator

Personbedömning Beskriva individen oberoende av alkohol drogproblem Familj Arbete Psykisk status Sexuell funktion Sociala färdigheter Stor tyngd på psykiatrisk störning behandlingsforskning visar att samtidig psykiatrisk störning bättre än någon annan variabel förutsäger oförmåga att tillgodogöra sig behandling. Behandlingsutfall samvarierar starkt med graden av psykiatrisk störning

Addiction severity index ASI En strukturerad intervjumetod för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem Bedömning av klienternas hjälpbehov Dokumentera och systematisera viktiga klientuppgifter På verksamhetsnivå kan den användas i kvalitetsarbete, t.ex. för att utvärdera hur väl olika insatser fungerar. ASI-intervjun skapades ursprungligen av den amerikanske missbruksforskaren Tom McLellan. Den har visat sig uppfylla högt ställda krav på relevans och tillförlitlighet. Det är sannolikt en av förklaringarna till att ASI-intervjun har blivit en av de mest spridda klientbedömningsinstrumenten internationellt sett. CUS publicerade en första svensk version av ASI-intervjun 1996. Då hade den i viss mån redan prövats i forskningssammanhang i Sverige. Den har också fått allt större spridning i Sverige, som hjälpmedel för praktiker inom bl.a. missbrukarvård och beroendevård. Den används numera även i stor omfattning inom kriminalvården. I denna skrift finns den sedan 1999 officiella svenska versionen av ASI-intervjun. Den har anpassats till Euro-ASI, den europeiska standardversionen. Skriften innehåller dessutom den något kortare uppföljningsintervjun som används vid uppföljning av klientens situation och hjälpbehov samt allmänna anvisningar av värde för ASI-intervjuare.

Systematisk bedömning Tvärvetenskaplig Medicinsk status Neuropsykologisk skattning Familjesocial bedömning Bedömning utredning är en integrerad del av behandlingen. Stort värde av samtidig motivation