Presentation av utvecklingsarbete 24–25 november

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Suicidnära patienter – från kartläggning till antagna riktlinjer
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Presentation av utvecklingsarbete 24–25 november
Boden Bodens kommun Norrbottens läns landsting
Centrala innehåll och kunskapskrav
Vad kan du göra för att underlätta för patienter/brukare/…….. så att de kan få ett avlönat arbete. De flesta svaren handlade om vad som erbjuds i era respektive.
Betydelsen av samverkan inom hälso- och sjukvården
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
Vårdsamverkan Fyrbodal
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
                                                                                                            
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Uppsökande och förebyggande arbete
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Reseproduktion och försäljning
Landstinget Dalarnas beroendevård
1 Vad innebär missbruksutredningen för Västra Götaland Sveriges Kommuner och Landsting
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Kontinuerligt kvalitetsarbete inom kardiologin i Södra regionen.
Onkologidagarna / Swedpos nationella konferens
Hej. Allt är inte så lätt som det låter Även om man är vuxen och har förstått, är det inte säkert att man gör som man blir tillsagd.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Förenkla för företagen Träff miljökonsulter Hösten oktober, Malmö.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 18 november 2013.
Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Möjlighet till Egen Kraft!
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Vårdsamverkan Valdemarsvik
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Samordnad utveckling för god och nära vård
SKL:s uppdrag Intressebevakning och omvärldsanalys
Presentationens avskrift:

Presentation av utvecklingsarbete 24–25 november Kiruna Kommun Kiruna Sjukhus öppen och slutenvård Vård centralerna Malmen och Graniten

Kommunfakta Yta: Kirunas yta är 1937 kvadrat kilometer Invånarantal:23.122 18.000 i tätorten Huvudnäring: Gruvnäring, rymd samt turism. Turismen ökar kraftigt Arbetslöshet: Totala arbetslösheten även inräknat de med aktivitets stöd är 4,9 % i Kiruna. Riket 6,8 % Åldersstruktur: 13 år-69 år=17.679 20 år-69 år= 13.236 Över 70 år=3167 Särskilda geografiska förutsättningar: Nära till Finland och Norge. Nära till naturen, jakt, fiske och vandringsleder. 8 mil upp till fjällvärden där vi har fina skidanläggningar för utförs och längdåkning.I kommunen finns Ice hotel som är världskänt.

Våra förutsättningar Målgruppen är Kiruna Kommuns innevånare De personella resurserna vi har att tillgå är befintlig personal inom de olika verksamheterna Implementering av Nationella Riktlinjerna har varit grunden till arbetets utformning Liten kommun- nära till samarbete, personkännedom, enkla kontaktvägar

Dessa behov såg vi Viktigt med nedskrivna rutiner, vem gör vad, kontaktlista Informera kommun- och landstingspersonal om syftet med arbetet med NR Identifiera missbruksproblem i tidigt skede Informera och upplysa om våra olika verksamheter, kommun – landsting Ökad samverkan mellan aktörerna Våga fråga

Detta har vi gjort Skrivit ner gemensamma riktlinjer mellan kommun och landsting Informerat om riktlinjerna och vikten av att arbeta med tidig upptäckt av missbruk till personal inom båda verkamheterna. Möten med AT-läkare, sjuksköterskor, Akut rådet samt till personal inom socialförvaltningen Utbildningar: Riskbruk, missbruk, beroende. ASI, AUDIT, DUDIT, CM,CRA, MI och Återfallsprevention Kontinuerliga möten med lokala arbetsgruppen

Långsiktiga mål Förbättrad hälsa för Kiruna kommuns innevånare Förebyggande insater genom ökade kunskaper om alkoholrelaterade sjukdomar Bättre omhändertagande, snabbare och tidigare insatser, bedömningar och utredningar Livsstils mottagning VÅGA FRÅGA Arbetsgruppen träffas två ggr per år. Hur fungerar riktlinjerna, revidera, ändra. Arbeta med att få in AUDIT i det ordinarie arbetet

Kortsiktiga mål Arbeta med attitydförändringar inom verksamheterna i bemötandet av missbrukspersoner Diskutera, arbeta och påminna verksamheterna om Nationella Riktlinjerna och att riktlinjer finns mellan kommun och landsting Informationsmaterial i väntrum samt andra offentliga miljöer Fokusera på tidig upptäckt VÅGA FRÅGA

Hinder vi stött på Missbruk ej prioriterat område inom verksamheterna Bristfälliga kunskaper om berondeproblematik Bristande kunskaper om varandras resurser Fördomar och attityder går före, skymmer, kunskaper Rädsla för att fråga om alkohlvanor,vad framkommer? Vad göra? Vad gäller?

Möjligheter vi sett Mer kännedom om de olika verksamheterna, kommun och landsting Attitydförädringar Ökat intresse för att lära sig om missbruk Ser en styrka i att samverka Tryggare i arbetsrollen, tryggare i arbetsuppgifterna, vågar fråga –vet vad som ska göras Högre status att jobba med missbruk tack vare forskning i ämnet beronde, hjärnforskning Draghjälp av massmedia som har uppmärksammat ämnet

Uppföljning och utvärdering Arbetsgruppen ska fortsätta att träffas två ggr per år Fortsätta med möten med AT-läkare, sjuksköterskorna, akut rådet mm. Utvärdering av antalet högfrekventa patienter, gå igenom journaler och diagnoser Hur många kommer påverkade till akuten Vid besök på sjukhuset med sjukdomar som kan vara alkholrelaterade så som högt blodtryck, magbesvär skall frågan om alkholvanor ställas. Patienten skall få information om alkoholens skador samt upplysning om vilken hjälp som kan erbjudas av både landsting och kommun

Detta vill vi särskilt lyfta Ökat samarbete mellan kommun och landsting Enklare och snabbare kanaler, kontakvägar till varandra Personkännedom En ökning av anmälningar till kommunens missbrukshandläggare från läkare gällande patienter med missbruksproblem Inte lika skamligt att prata om missbruksproblem Beroendeproblematik tas upp mer i massmedia

Mer information lena.haggroth@kommun.kiruna.se www.sos.se www.skl.se/kunskaptillpraktik www.bd.komforb.se