ADDIS – Alkohol och Drog Diagnos InStrument “Instrumentet kan betraktas som ett bra instrument för att diagnostisera beroende och missbruk. Internationella och svenska studier visar goda resultat och är väl beskrivna” (Socialstyrelsen)

Screening / grovsortering Snabb Billig Krävs inte mycket utbildning Validerad Skapar möjlighet att ge information/kunskap till personer som deltar Syftet: att skilja dem som inte har problem från dem som har någon sorts problem

Steget efter screening Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger… Eller om Audit, Dudit eller CAGE visar att det finns problem… Eller om biologisk screening visar detta… … då är nästa steg att utreda problemet t.ex. om beroende föreligger eller möjligen missbruk alternativt skadligt bruk … och därefter bör även angränsande hjälpbehov utredas. Tror att de har problem, har de screenat sig själva. Dela in ngn sorts problem från inget. Rattfylla = screening 3

Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT ALKOHOL – upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus 2007 ADDIS ej validerat då Misstänker redan vid låga poäng kan gå till Diagnostik Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)

Vad är syftet med diagnostik? Att fastställa tillståndet, så att man kan bestämma vidare insatser. Att informera klienten/patienten så att han/hon förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård. Genom att använda sig av diagnoskriterier banar man vägen för klar kommunikation mellan alla som arbetar inom alkohol/drog-området inkl. forskare.

Diagnostik ger individen kunskap om sina problem Kunskap ger makt – empowerment Kliniska erfarenheter visar att individer efter väl genomförd diagnostik … … lättare tar till sig problemen … lättare hanterar dessa känslomässigt – t.ex. komma över skuld och skam … kan formulera mer realistiska mål … blir mer motiverade att genomgå behandling och fullfölja eftervård ... samt gör egna livsval som förbättrar prognosen Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York 2007

Oetiskt att behandla utan att veta vad man behandlar Att underlåta diagnostisering innebär: …risk för felbehandling …risk att försena adekvat hjälp …fel användning av begränsade resurser. Viktigt för forskning om insatsernas utfall och effekt. All sådan forskning blir meningslös om man inte vet vad man behandlar. Missbruks- och beroendevård som underlåter diagnostik kan därför knappast vara evidensbaserad*. *Gerdner 2009 7

God diagnostik kräver både rätt kompetens och rätt instrument Även erfarna kliniker missar diagnos utan strukturerade instrument. Detta gäller både … missbruk och beroende, och … psykiatrisk samsjuklighet. Största problemet i vanliga kliniska intervjuer vid alkohol- och drogproblem – utan instrument – är låg sensitivitet, dvs att man missar att konstatera det beroende som föreligger. Se Kranzler m.fl. 1995, Muthén 1996

Tre instrument för beroendediagnos enl. DSM-IV / ICD-10 Gemensamt för alla tre Strukturerade intervjuer utförda av professionella samt krav på förkunskaper. ADDIS – har fokus på alkohol och droger Det mest använda (används både inom socialtjänst och hälsovård). Ger diagnoser enligt både DSM-IV och ICD-10. Inriktad på pedagogisk feedback av beroendediagnoser och förlopp. Flera specifika frågor för varje kriterium för god sensitivitet och specificitet. Ger specifika diagnoser för varje drogtyp samt mått på svårighetsgrad (antal symptom). SCID och MINI – vid bred psykiatrisk genomgång Båda har moduler för många psykiatriska problemområden. Båda ger diagnoser enligt DSM-IV (ej ICD-10). Modulerna inleds med nyckelfrågor som – vid ”napp” – följs av flera. SCID – Vanlig i forskning. ”Gyllene standard” i psykiatrisk diagnostik. MINI – liknar SCID men är kortare. Används inom psykiatrisk öppenvård. 9

För intresserade: Validitet m m ADDIS: Internationell validering (SUDDS) visar god överensstämmelse med erfarna klinikers diagnoser & god test-retest-reliabilitet (Davis m fl 1992). Mkt god sensitivitet & specificitet (Hoffmann & Harrison 1996). Mkt god intern konsistens oberoende av etnicitet (Hoffmann & Hoffmann 2003). Svensk validering (alkoholfrågorna) visar god konstruktvaliditet, diskriminant validitet och intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner 2009). Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande) SCID: Betraktas internationellt som ”gyllene standard” för psykiatriska diagnoser (Sheenan m fl 1997). Studier med fokus på specifika diagnoser visar god interbedömarreliabilitet (Segal m fl 1993,1994,1995; Strakowski m fl 1993,1995; Stukenberg m fl 1990). För substans- beroende: högre validitet än klinisk intervju (Krantzler m fl 1995). För personlighets- störningar (DSM-III-R) se First m fl (1995). Svensk validering saknas MINI Internationell validering: God överensstämmelse med SCID resp. CIDI. God interbedömar reliabilitet och test-retest för både livstids- och aktuell prevalens, men sämre för de allvarligaste störningarna (psykoser & mani) (Sheenan m fl 1997; Lecrubier m fl 1997). Bara ADDIS har svensk validering

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården (2007) rekommenderar: att de diagnostiska kriterierna för beroende respektive missbruk/skadligt bruk (enligt ICD-10 respektive DSM-IV) används i utredningsarbetet. Generellt rekommenderas också att man i detta utredningsarbete använder strukturerade instrument som är validerade i ett svenskt sammanhang. I dagsläget är ADDIS den enda diagnosinstrument för beroendediagnostik enligt ICD-10 och DSM-IV som är validerat i svensk population, samt kvalitetsgranskat och godkänt av Socialstyrelsen. (2010) Ulla Jergeby

ADDIS ® Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar i en bedömning/diagnos. Förkunskapskrav: Högskoleutbildning + beroendelära eller Certifierad alkohol- och drogbehandlare Kräver utbildning och certifiering genom Dahl & Dahl preventions- och beroendecenter.

ADDIS intervjuformulär är uppdelad enl. följande: Allmänt: 5 frågor Stress: 17 frågor Ångest 4 frågor Depression: 9 frågor Koffein, nikotin, mat och spel 9 frågor Alkohol- och droger: 54 frågor Totalt 98 frågor

Skadligt bruk enl. ICD-10: Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive: försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till: - en försämrad förmåga att prestera - eller negativa konsekvenser i relation till andra personer. DSM-IV Missbruk Upprepad droganvändning som leder till: 1. Oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller hemma; 2. Användning i situationer som är fysiskt riskabla; 3. Drogrelaterade problem med rättvisan; 4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av drog-användningen. Missbruk heter abuse på engelska

Beroende enl. ICD-10 Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen; Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkten, mängden eller att sluta; Abstinensbesvär Toleransökning eller minskad tolerans Givit upp/begränsat viktiga sociala/yrkesmässiga aktiviteter/ fritidsintressen pga drogen eller, avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller återhämta sig från drogen Fortsatt droganvändning trots klara bevis på skadliga konse-kvenser (se F1x.1) om vilka personen är eller bör kunna förväntas vara medveten.

Fyll i PDF

Beroende enl. DSM-IV: Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period 1. Tolerans 2. Abstinensbesvär 3. Större mängd / längre tidsperiod än planerat 4. Önskan om eller misslyckade försök att begränsa/kontrollera drogen 5. Avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller återhämta sig från drogen 6. Givit upp / begränsat viktiga sociala/yrke- mässiga aktiviteter/fritidsintressen pga drogen 7. Fortsatt drogbruk trots fys/psyk problem pga drogen

ADDIS kartläggning Terapeutisk intervju Validerade - ingens åsikt eller attityd Är objektiv – resultatet blir detsamma Kvalitetssäkring för både Dig och klienten Baserat på individens svar Kunskapshöjande samt motivationsgivande för klienten Ger möjlighet att utröna om ett beroende är aktuellt eller i remission samt vilket stadium Grundläggande för behandlingsplanering ADDIS är baserad på SUDDS som är evidensbaserad Substance Use Disorder diagnostic Schedule

ADDIS-Ung ADDIS-Ung är en vidare utveckling av ADDIS, skriven och anpassad för ungdomar. Samma diagnoskriterier används, men med en högre tröskel för att inte överdiagnostisera. Diagnoskriterier för vuxna

ADDIS-net ADDIS-net är ett webbaserat datorstöd som underlättar arbetet med ADDIS-metoden. Det tar fram bakgrundsinformation, ifyllda checklistor samt beroendekurvan. Databas som kan användas i behandlings-planering, rapportering, forskning och statistik. Personkänslig information behandlas med samma säkerhetsrutiner och teknik som hos banker.

Utbildningsmodell för ADDIS: Steg 1 och 2 Introduktion: Utbildning i Tidig Upptäckt och Beroendelära 1 dagar Grundutb.: Bedömning och diagnostik med ADDIS 3 dagar Steg 3 Handledning: 2 godkända ADDIS-intervjuer Fördjupning: 2 dagar Handledning: 2 godkända ADDIS-intervjuer + 1 godkänd fallbeskrivning Examination: 1 dag Ovanstående 3 steg leder fram till: Behörighet: Rätt att bedöma/ställa diagnos med ADDIS enl. ICD-10 och DSM-IV-kriterier. 8 timmars fortbildning vartannat år krävs för att vidmakthålla behörigheten. Steg 4 Re-certifieriang 1 dag

Villkor för behörighet i ADDIS Utbildning på akademisk nivå i ämnen med vårdande, social inriktning (t ex läkare, sjuksköterska, psykolog, socionom). Eller utbildning till alkohol/drogrådgivare motsvarande minst 20 högskolepoäng. Kunskaper i beroendelära motsvarande minst den teoretiska grundutbildning i ämnet som erhålles vid ovanstående utbildningar. Om det visar sig att detta är otillräckliga för att kunna genomföra ADDIS-utbildningen och arbeta med instrumentet på ett adekvat sätt, krävs komplettering utbildning innan behörighet utfärdas. Godkänd handledning av en av Dahl & Dahl godkänd handledare i minst 4 st ADDIS intervjuer samt en fallbeskrivning. Godkänd examination som visar erforderlig sakkunskap i ämnet: 1)alkohol/drogberoende, 2) ICD-10 och DSM-IV samt 3) användning av ADDIS. 8 timmars fortbildning i diagnostik och bedömning med ADDIS vartannat år för att bibehålla behörigheten. Observera att re-certifiering i ADDIS inte ger förlängd behörighet i ADDIS-Ung och vice versa, men att man i förekommande fall kan välja om man vill bibehålla behörigheten i båda instrumenten eller i ett av dem. 6. Dispens kan ges om man inte uppfyller det första villkoret men har många års erfarenhet inom alkohol/drogområdet. Man får då behörighet med dispens vilket innebär att någon med full behörighet ska ansvara för formulärets användning.

Dahl & Dahl Preventions- och beroendecenter Karl Dahl Telefon: 019 – 140 987 Mobil: 0767 – 74 94 24 Webb: www.dahlochdahl.se E-post: karl@dahlochdahl.se