Vad menar vi med begreppet behov?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
0HLR Maen Yousef.
Advertisements

Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Vad är rättvis prioritering?
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Qulturum Bergeling 2014 Frågor att besvara i varje steg av processen Vilken information behöver vi ha för att ta beslut om åtgärd i detta steg av processen?
…en del av vård och behandling
Vårdsamverkan Fyrbodal Gränsöverskridande samverkan.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Socialdepartementet Konferens om drogsituationen i länet och framtidens förebyggande arbete Maria Renström Gruppledare för regeringskansliets samordningssekretariat.
Befolkningsföreträdare och behov Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Patientlagen och information till patienter och närstående
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Juni 2001 gavs uppdraget till de regionala medicinska sektorsråden om vertikala prioriteringar "Uppdrag Granskning” - Revidering av sektorsrådens vertikala.
Nya perspektiv- Befolkningen och deras behov
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
Patientsäkerhetsarbete
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Detta är God Vård
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
För alla läkare under hela karriären
Läkarintyg för sjukpenning
Samordnad utveckling för god och nära vård
Behandlingsbegränsningar i vården
Presentationens avskrift:

Vad menar vi med begreppet behov?

Hälso- och sjukvårdslagen God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen. Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.

Etiska plattformen Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde, oavsett personliga egenskaper, samhällsställning, bakgrund eller annat. Detta värde ger rätt till vård på lika villkor. Behovs- och solidaritetsprincipen Den som har det största behovet av vård går alltid före kraven på tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Den som är sjukast går först. Kostnadseffektivitetsprincipen Av likvärdiga behandlingar väljs den som kostar minst och som bedöms ekonomiskt klokast i längden.

Nationella prioriteringsordningen Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede samt vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

God Vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Jämlik vård Effektiv vård Vård i rimlig tid

Många tolkningar av behov…. Befolkningens förväntningar, önskningar eller synpunkter? Behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från professionens bedömning? Patienters/brukares och befolkningens efterfrågan? Vårdens utbud? Den vård som producerats och konsumerats av patienter?

Nätverkens definition av behov är Behov på strategisk befolkningsnivå Uttryckt i behov av hälsa

Viktiga områden att fördjupa sig i Möjliga områden att samverka kring: Äldres hälsa? Komplexa tillstånd, multipla problem? Psykisk ohälsa? Livsstilsrelaterad hälsa? Barn och ungas hälsa? Fler….?

Identifiera behoven hos befolkningen Hur många är de? Vilka är de? Hur lever de? Vad gör de? Hur mår de? Vad vill de ha? Demografi; ålder och kön. Levnadsvillkor; inkomstnivå, bostadsförhållanden, social och fysisk miljö. Livsstil; Tobak, droger, kost och motion. Sjukdomsbörda ur ett befolkningsperspektiv (dödlighet, funktions- och livskvalitetsbrister) Vilka sjukdomar orsakar sjukdomsbördan Hur uppkommer dessa sjukdomar och vilka faktorer påverkar att de uppkommer? Vilka faktorer i omvärlden påverkar behoven?

Liss behovsmodell Hälsa Optimalt hälsotillstånd Önskvärt hälsotillstånd (mål) Hälsogap (behov) Aktuellt hälsotillstånd Ohälsa

Att identifiera och åtgärda 1. Aktuellt hälsotillstånd 2. Önskvärt hälsotillstånd (mål) 4. Åtgärd ? 3. Hälsogap (behov) 5. Hur 6. Av vem

Från hälsobeskrivning till behovsanalys Vilka mål ska sättas? Vilka metoder finns det för att nå målen? Vad kostar det? Vilka resurser finns? Identifiering av hälsogap (behov). Formulering av önskvärt hälsoläge/mål. Bedömning av åtgärder/resurser som behövs för att åtgärda hälsogapet. Prioritering mellan områden och åtgärder. Bedömning av effekter/minskade hälsogap (hälsoekonomi).

Uppföljning Uppföljning av politiskt fattade beslut om På lång sikt Inriktning På lång sikt Minskade hälsogap. Effekter på folkhälsan Och på kort sikt Medicinska resultat. Patienttillfredsställelse Upplevd hälsa Synpunkter på vården