Behandlingsbegränsningar i vården

En presentation över ämnet: "Behandlingsbegränsningar i vården"— Presentationens avskrift:

1 Behandlingsbegränsningar i vården
Hur fungerar det i Region Östergötland Lena Nilsson Chefläkare, Anna Kullberg Chefsjuksköterska, Marit Karlsson Överläkare

2 Vårdpersonalen brister i sin hantering av beslut om behandlingsbegränsningar
Fler exempel från Ekots granskning.

3 Juni 2018 Ekoredaktionen granskar
I juni 2018 visar Ekoredaktionens granskning av beslut om behandlingsbegränsningar i vården brister i vårdpersonalens hantering. De har då gått igenom 187 beslut om behandlingsbegränsningar, ca 100 avvikelserapporter och 27 fall av behandlingsbegränsningar som IVO (inspektionen för vård och omsorg) har haft synpunkter på. Det som framkom var: Beslut om behandlingsbegränsning var dåligt underbyggda Beslut var ej uppdaterade Brister i dokumentationen av beslut Bristerna har bland annat inneburit att vårdpersonal har trott att patienten inte ska få livsuppehållande behandling fast de skulle. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling har därmed inte följts. Efter initiativ av överläkare Marit Karlsson genomförs en genomgång gällande behandlingsbegräsningar inom Region Östergötland. Beslut om begränsningar var dåligt underbyggda Beslut var ej uppdaterade Brister i dokumentationen

4 Granskning RÖ 150 noteringar i uppmärksamhetssymbolen 1 sept okt 2018 Efter borttagande av dubbla registreringar 126 noteringar Kvinnor/män antal /50 Ålder år (median (min-max)) 87(48-101) Öppen vård/sluten vård antal 58/68

5 Granskning RÖ Har journalmall för behandlingsbegränsningar använts?
ja, vid 51 av 126 beslut 40% Vilken mall har använts? livsuppehållande behandlingsnivå 41 st (33%) brytpunkt 10 st livsuppehållande behandlingsnivå och brytpunkt 8 st Vem har dokumenterat? Leg läk 119 st Underläkare 7 st

6 Typ av beslut RÖ

7 Finns samrådande personal namngiven?

8 Bakgrund till beslutet

9 Information given till…

10 Lagar: God vård Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 5 kap
1§ Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kravet på en god vård uppfylls. Göra gott – inte skada God vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet Ha tillräcklig kunskap om sjukhistoria och situation för att kunna bedöma prognos

11 Lagar: Autonomi Patientlagen (2014:821) 3 Kap. Information
1 § Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. 6 § Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Sjukdom och prognos

12 SOSFS 2011:7 Föreskrifter om livsuppehållande behandling
Livsuppehållande behandling kan avstås om: Om behandlingen bedöms ”utsiktslös” Om patienten inte vill ha behandlingen Göra gott – inte skada Autonomi

13 1. Behandlingen bedöms medicinskt som ”utsiktslös”
Vi ska inte ge behandlingar som saknar kliniskt effekt och betraktas som utsiktslösa Även om patienten önskar den Ex. akut/kronisk sjukdom m. mycket dålig prognos, terapisvikt Rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare Bör även rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit vården av patienten Dokumentera Hälso-och sjukvårdens resurser ska inte användas för behandlingar som inte motsvarar god vård, saknar klinisk effekt och kan betraktas som utsiktslösa. Den fasta vårdkontakten är inte skyldig att ge patienten en behandling som han eller hon bedömer vara medicinskt verkningslös eller orimlig, även om patienten till ha behandlingen. Den akuta/kroniska sjukdomens dåliga prognos. Terapisvikt

14 2. Patienten avböjer livsuppehållande behandling
Läkare ska: Försäkra sig om att patient/närstående fått individuellt anpassad information Försäkra sig om att patienten Förstår informationen Inser konsekvenserna Haft tid för överväganden Står fast vid sitt beslut Inte lider av allvarlig psykisk störning Rådgöra med minst en annan leg yrkesutövare Dokumentera ”Läkaren får inte ge en behandling som patienten inte vill ha (undantaget smittskyddslag och lagen om psykiatrisk tvångsvård). Den fasta vårdkontakten måste t ex förvissa sig om att patientens inställning inte beror på inverkan av läkemedel, depression, ett akut chocktillstånd eller en tillfällig livskris. Skall också försäkra sig om att patienten fått tillgång till den habilitering, rehabilitering och de hjälpmedel som landstinget eller kommunen ska erbjuda, och att han eller hon fått stöd i att begära insatser från socialtjänsten och Försäkringskassan, som patienten kan vara berättigad till. Vården får inte sätta in åtgärder som syftar till att patienten ska avlida. Inte heller tillåtet att hjälpa en patient att begå självmord. Förordnanden i livstestamenten anses inte juridiskt bindande men kan ändå ha betydelse som informationskälla när det gäller att ta reda på patientens möjliga inställning.”

15

16 Ur riktlinjen Beslut om begränsning av livsuppehållande behandling såväl som beslut om att patienten passerat brytpunkten till vård i livets slutskede ska fattas av legitimerad läkare och dokumenteras av läkare. Beslut om begränsning av livsuppehållande behandling endast gäller inom ett verksamhetsområde och vid ett vårdtillfälle.

17 Ur riktlinjen Uppmärksamhetssignalen i Cosmic under flik Vårdrutinavvikelse mall Livsuppehållande behandlingsnivå Beslutade specifika behandlingsbegränsningar Underlag till beslutet När beslutet om begränsning fattas på sjukvårdens initiativ skall medicinska och etiska beslutsgrunder beskrivas, samt om patient och/eller anhöriga har fått individuellt anpassad information.